Regeringen Reinfeldt, 2010-2014

Arbetsmarknadsministrar: Sven-Otto Littorin (M) till den 7 juli 2010. Tobias Billström (M), 7 juli till 5 oktober 2010. Hillevi Engström (M), 5 oktober 2010 till 17 september 2013. Elisabeth Svantesson (M), 17 september 2013 till 3 oktober 2014.

Reformer

1/10 Jobbskatteavdraget utökas

Jobbskatteavdraget, som först infördes 2007, utökas 2010, 2014 och 2019.

En skattereduktion på inkomst av arbete och näringsverksamhet. Som en del av Alliansregeringens arbetslinje ville man ha större skillnader i skatt för dem som arbetar och arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Det ska vara ett sätt att öka incitamentet att söka arbete för de som står utanför arbetsmarknaden. Men effekterna har varit omdiskuterade.

2/10 Etableringslotsar

Etableringslotsar infördes 2010 och var en arbetsmarknadspolitisk insats för att hjälpa nyanlända invandrare att komma in i det svenska samhället. Lotsen var tänkt att hjälpa nyanlända inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag med praktiska frågor och använda sina kontakter för att hjälpa denne att hitta arbete.

Efter stora problem med lotsföretagen, där det förekom organiserad brottslighet, människosmuggling, utpressning och is-rekrytering, avskaffades lotsarna 2016.

3/10 Halverad restaurangmoms

Halverad restaurangmoms infördes 2012. Tanken var att skapa fler jobb i restaurangbranschen och sänkta priser. 

Regeringen Löfven, 2014 –

Arbetsmarknadsministrar: Ylva Johansson (S) till den 10 september 2019. Nuvarande: Eva Nordmark (S).

Reformer

4/10 Ändrade rut- och rotavdrag

Rut- och Rotavdrag sänktes 2016. Avdragen infördes 2007 (Rut) och 2008 (Rot). Då var totalsumman för avdraget 50 000 kronor per person och år. Tanken bakom avdragen var att göra svarta tjänster vita och att skapa fler jobb.

År 2016 sänkte regeringen Löfven avdraget till 25 000 kronor per person och år. Som en följd av januariavtalet återställdes avdraget till 50 000 kronor 2019.

5/10 Taket i a-kassan höjs

Höjt tak i a-kassan infördes 2015. Tidigare var det bara inkomster upp till 18 700 kronor i månaden som gav ersättning från a-kassan. Nu höjdes taket, för första gången sedan 2002, till 25 025 kronor i månaden.

Anledningen var att mycket få fick ut 80 procent av den tidigare lönen i ersättning vid arbetslöshet.

6/10 Fas 3 avskaffas

Fas 3 avskaffades 2015 med en avveckling som pågick till 2018. Fas 3, eller Sysselsättningsfasen, var benämningen på den sista delen av jobb- och utvecklingsgarantin, ett arbetsmarknadspolitiskt program som Sveriges regering införde i juli 2007. Tanken var att deltagarna, som hade varit arbetslösa minst 450 dagar, skulle ha något att göra på dagarna.

Fas 3 fick mycket kritik, framför allt av deltagarna, för meningslöst innehåll och att få gick vidare till arbete.  

7/10 Tredje ”pappamånad”

En tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen, i folkmun ”pappamånad”, röstades igenom 2015 med knapp majoritet. Innan den infördes 2016 tog 36 procent av papporna ut minst tre månaders föräldrapeng.

Efter den tredje pappamånaden var siffran uppe i 40 procent, enligt Försäkringskassans analys från i våras. 

8/10 Myndighet för arbetsmiljökunskap

Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, blev ett nästintill ironiskt namn på myndigheten som regeringen bildade 2018. I flera artiklar avslöjade Dagens Nyheter året därpå de stora arbetsmiljöbristerna på myndigheten. 

9/10 Karensavdrag i stället för karensdag

Karensavdraget ersatte karensdagen 1 januari 2019. En rättvisereform, enligt regeringen. Tidigare förlorade en anställd inkomsten för den dag hen blev sjuk.

Nu är avdraget i stället en femtedel av sjuklönen en genomsnittlig arbetsvecka. De som har arbetsdagar som varierar i tid och ob förlorar lika mycket av lönen som de som jobbar åttatimmarsdagar måndag till fredag. 

10/10 Höjd pensionsålder

Höjd pensionsålder har varit en omdebatterad fråga i flera år. Från och med 1 januari 2020 höjs lägsta åldern för att få allmän pension från 61 till 62 år, detta efter den blocköverskridande pensionsgruppens uppgörelse.

Och ytterligare höjningar är planerade de kommande åren. Samtidigt höjs den så kallade las-åldern i ett första steg från 67 till 68 år. Så länge har en anställd rätt att jobba kvar på sitt jobb. 

Reformbubblare som sträcker sig in på 20-talet: 

Reformeringen av Arbetsförmedlingen

I januariavtalet mellan regeringspartierna, Centerpartierna och Liberalerna står att myndigheten ska reformeras i grunden. Nu har reformen skjutits upp i ett år, efter hård kritik mot både myndigheten och partierna.

Även Kristdemokraterna och Moderaterna har risats för den budget som kom att styra myndighetens arbete under reformförberedelserna. 

Las-förhandlingarna

Enligt Januariavtalet ska fack och arbetsgivare förhandla fram ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Annars genomförs förslag från en statlig utredare som jobbar med sina förslag parallellt.

Men nyligen brakade partsförhandlingarna samman, efter att flera LO-förbund hoppat av i ilska.