Finansminister Anders Borg och statsminister Fredrik Reinfeldt har inte fått så stor effekt av jobbskatteavdragen som de hade räknat med, påpekar LO-ekonomerna. Foto: Bertil Ericson

Finansminister Anders Borg och statsminister Fredrik Reinfeldt har inte fått så stor effekt av jobbskatteavdragen som de hade räknat med, påpekar LO-ekonomerna. Foto: Bertil Ericson

 

Jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter har överskattats. Det hävdar LO-ekonomerna i en ny rapport.

Starkare ekonomiska drivkrafter till arbete var kärnan i den avgående borgerliga regeringens ekonomiska politik. Omfattande skattesänkningar som bara gynnade personer med löneinkomster och försämrade socialförsäkringar skulle få fler att söka sig ut på arbetsmarknaden och sysselsättningen att växa. I en ny rapport från LO-ekonomerna granskas utfallet av politiken.

larsernsater– Rollen som ekonomiska incitament spelar har överdrivits. Det finns en rad andra skäl till att folk söker sig till arbetskraften, säger LO-ekonomen Lars Ernsäter.

Den mest kostsamma av reformerna, jobbskatteavdraget, skärskådas särskilt. Enligt uppmärksammade modellberäkningar från Finansdepartementet och statliga Konjunkturinstitutet väntas skattesänkningarna leda till hundratusen nya jobb, som en följd av att fler söker sig ut på arbetsmarknaden och blir en del i arbetskraften. I modellerna kommer merparten av tillskottet från personer som står utan inkomster från socialförsäkringssystemen, och därigenom kan antas välja mellan att jobba eller stanna hemma. Men LO-ekonomerna finner inte det mönstret i arbetsmarknadsstatistiken. Den del av uppgången i arbetskraften som inte kan förklaras av växande befolkning – 160 000 personer – består till fyra femtedelar av en minskning i gruppen sjuka.

– Resultaten är skäl att misstänka att det inte i första hand är jobbskatteavdraget som bidragit till ökat arbetskraftsdeltagande, utan förändringarna i sjukförsäkringen. I synnerhet det minskade inflödet i sjuk- och aktivitetsersättning verkar ha haft stor betydelse, säger Lars Ernsäter.

Han och de andra rapportförfattarna hävdar att reformens sysselsättningseffekter framstår som allt osäkrare, medan kostnaden för statskassan genom minskade skatteintäkter har ökat. Dessutom anser de att jobbskatteavdraget lett till oväntat stora skillnader i levnadsvillkoren för de som har och de som står utan jobb.

asapiajarlidenbergstrom– Den förra regeringens beräkningar på jobbskatteavdragets fördelningseffekter bygger på att många med låga inkomster träder ut på arbetsmarknaden och därigenom ökar sin inkomst, men våra resultat visar att så har det sannolikt inte sett ut, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström.

 

LÄS RAPPORTEN

• Vilja få och förmå – Synpunkter på en sysselsättningspolitik byggd på ekonomiska incitament