1. Måste jag strejka?

Det är inte olagligt att vara strejkbrytare, men vägrar du delta i strejken blir du förmodligen utesluten ur fackförbundet eftersom du bryter mot förbundets stadgar.

2. Hur blir det med pengarna?

Om du är uttagen i strejk, eller om arbetsgivaren har svarat med en lockout så du inte får jobba, får du ingen lön av arbetsgivaren. Däremot får du konfliktersättning från ditt förbund. Hur stor ersättningen är beslutas av respektive förbundsstyrelse från gång till gång. Redan intjänad lön är arbetsgivaren dock skyldig att betala ut.

3. Vad händer med dem som inte är med i facket?

Förbundet kan bara ta ut sina egna medlemmar i strejk. Som oorganiserad har man rätt att lägga ner arbetet utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren, men får då varken lön eller konfliktersättning.

Man får inte heller någon ersättning vid en lockout. Om du vill gå med i facket när det drar ihop sig till strejk gäller det att inte vänta för länge om du vill få konfliktersättning. Karenstiden varierar mellan förbunden, så det är bäst att kolla med facket på din arbetsplats.

4. Är strejk som betald ledighet?

I och med att det är ditt förbund som betalar din ersättning förväntas du också stå till förfogande för uppgifter som kan bli aktuella, till exempel att vara strejkvakt. Oftast upprättas en lokal konfliktorganisation på arbetsplatsen som beslutar om vilka aktiviteter som ska genomföras.

Och när strejken är slut är det direkt tillbaka till jobbet som gäller, så att boka en utlandsresa är ingen bra idé. 

5. Vad händer om jag har semester?

Strejk anses inte bryta en redan beviljad semester. Om ditt arbete däremot omfattas av en lockout fryser semestern inne, likaså semesterersättningen. Men de semesterdagar du går miste om under lockouten sparas och du kan ta ut dem vid ett senare tillfälle.

6. Kan jag straffas om jag strejkat?

Nej, inte om strejken följer konfliktreglerna. Vild strejk däremot, alltså att man strejkar trots att man omfattas av ett gällande kollektivavtal, kan vara skäl för uppsägning. 


Strejk – steg för steg

1.Arbetsfred. När det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen är det inte tillåtet att ta till konfliktåtgärder, vare sig från arbetstagar- eller arbetsgivarparten.
2.Förhandling. Om förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal, eller om avtal där det inte finns, brakar samman är det däremot tillåtet. Men först då det gamla avtalet löpt ut.
3.Varsel. Om ett fackförbund vill strejka måste det säga till minst sju arbetsdagar i förväg, med ett strejkvarsel. Samma sak gäller för arbetsgivarsidan om den svarar med lockout.
4.Övertidsblockad. Ofta det första steget i en konflikt. Det innebär att arbetstagare som omfattas av blockaden vägrar arbeta övertid.
5.Nyanställningsblockad. Stopp för nyanställningar under konflikt. Arbetsgivaren har ingen laglig skyldighet att följa blockaden, men om den bryts leder det ofta till utökad konflikt.
6.Arbetsnedläggelse (strejk). Förbundet tar ut alla eller vissa medlemmar i strejk och då får deras arbetsuppgifter inte längre utföras.
7.Sympatiåtgärder. Ett fackförbund som inte är direkt inblandade i konflikten kan ta ut sina egna medlemmar i strejk, även om de är bundna av ett kollektivavtal, för att hjälpa det konfliktande förbundet.
8.Lockout. Om ett fackförbund tagit ut delar av arbetsstyrkan i strejk kan arbetsgivaren svara med en lockout av fler, eller alla arbetstagare, även de som inte är med i facket. Syftet kan vara att utarma fackets strejkkassa.
9.Medling. Medlingsinstitutet utser medlare, som ska vara oberoende, för att försöka hitta en kompromiss som båda parter kan acceptera.

Ny lag från 2019 inskränker strejkrätten

Efter den segdragna konflikten i Göteborgs hamn stiftades 2019 en lag som innebär begränsade möjligheter att strejka för att teckna kollektivavtal med en arbetsgivare som redan är bundet av ett annat avtal för samma arbetsuppgifter.

Lagen har fått mycket kritik, bland annat för att den riskerar att leda till så kallad avtalsshopping, att arbetsgivaren väljer det avtal som har sämst villkor.

Läs Arbetets bevakning på det ämnet här.


Enkät: Vilken erfarenhet har du av facklig strejk?

Kjell Olsson ordförande för Pappers på Billerud Korsnäs i Gävle

– Vi strejkade 2010 för de bruk som hade sämre villkor än oss, för att få upp deras löner. Det var en jättebra sammanhållning  och en otroligt bra uppslutning.
– I årets avtalsrörelse skulle det kunna vara värt att strejka för höjda löner, eftersom vi fått stå tillbaka under många år medan aktieägarna fått ökad utdelning. Likaså mot inhyrning vid permanent arbetskraftsbehov. Nu sägs personal upp och ersätts med inhyrning eller entreprenörer i stället.

Riitta Eddib Barnskötare och förhandlingsansvarig för Kommunal Rinkeby-Kista

– När vi strejkade 2003 var det för att få upp lägstalönerna. Det var bra kampvilja, men resultatet blev inte så bra. Även nu är det lönerna för barnskötarna som jag tycker är värda att strejka för, nästan ännu mer än förra gången. Deras utbildning och kompetens betalas alldeles för dåligt. Vi har börjat prata lite om hur vi ska göra om det blir strejk.

Daniel Abalo Malmö, Tågvärd och vice ord förande i Seko klubb 104 Öresundståg

– Vi strejkade 2014 för att arbetsgivaren ville säga upp oss allihop och återanställa på lägre procent. Folk var väldigt taggade och trots att vi stoppade tågen till Kastrup och Köpenhamn hade vi stort stöd även bland resenärerna. I årets avtals­rörelse är alla våra krav viktiga. Strejk är ju inget mål i sig, utan vi vill ha ett bra avtal.