A

Ackord: Lönesystem där ersättningen är rörlig och bestäms efter prestationen under en viss tid.

Ajournera: Skjuta upp och senarelägga. Används ofta om förhandlingar. 

Allmänna anställningsvillkor: De villkor som inte gäller lönenivå. Det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat. 

Allmängiltigförklaring av avtal: Finns ej i Sverige, men i en del andra länder kan staten upphöja dominerande avtal så att deras regler om till exempel minimilön blir lag. 

Allmän visstidsanställning: En tidsbegränsad anställning på som mest två år som inte behöver motiveras med något särskilt tillfälligt behov. LO vill att anställningsformen tas bort.

Arbetsfred: Ett annat ord för fredsplikt. Så länge ett kollektivavtal gäller får parterna inte ta till konfliktåtgärder så som strejk.

Arbetsgivaravgift: Sociala avgifter som arbetsgivarna betalar in till staten för de anställda, och som utgör en viss procent av lönesumman. Avgifterna går till största del till socialförsäkringarna.

Arbetskraftskostnad: Kostnad för lön plus arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter och pensionsavsättningar.

Arbetsledningsrätt: Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestämmer det som inte lag eller avtal reglerar. 

Arbetsmarknad: Marknaden där arbete köps av arbetsgivare och säljs av arbetstagare.

Arbetsrätt: Lagar som gäller arbetsmarknaden.

Arbetstidsbank: Konto där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa avtal. Tiden kan sedan tas ut som ledighet och i vissa fall även som pengar eller pensionsavsättningar.

Arbetstidskorridor: Regler i kollektivavtal som anger gränserna för när arbetsgivaren kan lägga ut arbetstiden, alltså kräva att anställda normalt jobbar. 

Avtal: Juridiskt bindande överenskommelse.

Avtalsdelegation: Grupp som utses att sköta avtalsförhandlingarna till exempel för ett fackförbund. Ibland finns både en liten delegation, som är de som sitter vid förhandlingsbordet, och en stor där förhandlingsresultaten ska förankras innan avtal kan tecknas. 

Avtalskrav: De krav fack och arbetsgivare driver i kollektivavtalsförhandlingarna. Förutom lön kan kraven gälla arbetstid och andra allmänna anställningsvillkor.

Avtalslöst tillstånd: Tiden från att ett avtal löpt ut tills ett nytt tecknas. Under den tiden kan stridsåtgärder användas.

Avtalsplattform: Den samordning som sker mellan olika förbund med en gemensam grund för avtalskraven. LO-förbunden har en gemensam avtalsplattform, liksom Facken inom industrin. 

Avtalsperiod: Avtalets längd.

Avtalssekreterare: Titel på förhandlingschefen i många fackförbund.

Avtalsturlista: Arbetsgivare och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från las vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. 

B

Bemanningsavtalet: Avtal mellan samtliga LO-förbund och Almega som reglerar villkoren för anställda på bemanningsföretag som arbetar som inhyrda på andra företag.

Blockad: Stridsåtgärd som innebär att facket sätter stopp för att visst arbete utförs. Vanliga former är övertidsblockad och nyanställningsblockad.

Bruttolön: Lön före skatt. 

C

Central förhandling: Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå. Se även lokal förhandling.

Central lönebildning: Storleken på löneökningarna förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå.

Centralorganisationer: Paraplyorganisationer som samlar fackförbund eller arbetsgivarorganisationer. Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco. Även kallade huvudorganisationer. 

D

Disponibel inkomst: Det som finns kvar i plånboken när skatten är betald. 

Dispositiv: Förhandlingsbar. En stor del av lagstiftningen om arbetsmarknaden är dispositiv, vilket innebär att fack och arbetsgivare kan komma överens om annat än vad lagen säger.

F

6F: Samverkan mellan de fem LO-förbunden Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko. Inledningsvis var även Transport med, därav namnet 6F. 

Facken inom industrin: En sammanslutning av fem fackförbund inom industrin (IF Metall, Livs, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer) som har undertecknat industriavtalet.

Fredsplikt: Så länge ett kollektivavtal gäller får parterna inte ta till stridsåtgärder så som strejk.

Förbundsavtal: Rikstäckande kollektivavtal.

Förhandling: En överläggning mellan två eller flera parter för att nå bästa möjlig kompromiss. 

Förhandlingsavtal: Ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, när de ska börja och hur medlare ska kopplas in. Industriavtalet är ett exempel. Kallas även förhandlingsordningsavtal.

Föräldralön: Löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig. 

G

Generalstrejk: En stor strejk som gäller nästan hela arbetsmarknaden.

Generellt påslag: Lönepåslag som är lika stort för alla inom avtalsområdet. Kallas även generell löneökning.

Gig: Mycket tillfälligt jobbuppdrag.

Gig-ekonomi: En ”ny” arbetsmarknad där anställningar ersätts av tillfälliga uppdrag, gig, som ofta fördelas av en app i mobiltelefonen. Den som utför uppdragen ses oftast inte som anställda av appföretaget.

H

Huvudavtal: Avtal som reglerar spelreglerna på arbetsmarknaden, vilka som är parter och hur förhandlingar ska gå till. Saltsjöbadsavtalet som tecknades 1938 gäller än. Ett nytt huvudavtal kan vara på gång i och med överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv om ändringar arbetsrätten.

Huvudorganisationer: LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv. Organisationerna som samlar olika fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Även kallade centralorganisationer. 

Hyvling: När arbetsgivaren minskar anställningsgraden hos flera anställda i stället för att säga upp personal vid arbetsbrist. 

Hängavtal: Kollektivavtal för arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Avtalet hänvisar till, eller ”hängs på”, det kollektivavtal som råder i branschen så att villkoren i det gäller även detta företag.  

I

Individgaranti: Den löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras.

Individuell lönesättning: Lönerna sätts för varje enskild individ utifrån lönekriterier som bygger på till exempel erfarenhet, kunskaper och engagemang.

Individuell löneutveckling: Hur lönen utvecklas för en enskild anställd.  Vilka möjligheter man har att få högre lön genom att till exempel ta på sig fler eller svårare arbetsuppgifter.  

Industriavtalet: Samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som till exempel anger hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till. Avtalet förutsätter att industrins avtal ska gälla som norm för andra på arbetsmarknaden. Fackförbundet Pappers har valt att stå utanför industriavtalet.

Inflation: Prisökning på varor och tjänster, vilket leder till att köpkraften minskar. Mäts som förändring under ett år. 

Inhyrning: Företag hyr in anställda från bemanningsföretag i stället för att anställa själva. Många LO-förbund har avtalat om regler som begränsar inhyrningen när det finns uppsagd personal med återanställningsrätt.

J

Jämställdhetspott: En del av LO-samordningen under flera år som skulle syfta till  mer jämställda löner. Olika modeller för hur det ska gå till har använts genom åren. 

K

KI: Konjunkturinstitutet. En statlig myndighet som gör prognoser om samhällsekonomins utveckling och förutsättningarna för lönebildningen. 

Klausul: Tilläggsbestämmelse eller undantag i ett avtal. 

Kollektivavtal: Juridiskt bindande överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation som reglerar löner och arbetsvillkor. 

Kompetensutveckling: När de anställdas kunskaper ökar genom utbildning och vidareutveckling i arbetet.

Konfliktvarsel: Innan fack eller arbetsgivare får ta till en konfliktåtgärd måste ett varsel, en varning, läggas. Minst sju dagar innan konflikten inleds ska varslet skickas till motparten och till Medlingsinstitutet. 

Konjunktur: Upp- och nedgångar i ekonomin. Vid lågkonjunktur köper vi färre saker och tjänster, företagen går sämre och arbetslösheten stiger. Då är det också svårare för facket att få igenom sina avtalskrav. Vid högkonjunktur är det tvärt om.

Krisavtal: Ett avtal som tecknades mellan IF Metall och ett antal arbetsgivarorganisationer efter finanskrisen 2008 och som gjorde det möjligt att sluta lokala avtal om kortare arbetstid och sänkt inkomst i motsvarande omfattning. 

L

Las: Lagen om anställningsskydd. Lagen anger regler för anställningsformer och turordningsregler vid uppsägningar.

Las-förhandlingarna: Förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK om förändringar i anställningsskyddet. PTK och Svenskt Näringsliv enades i oktober, men LO sa nej till uppgörelsen.

Las-utredningen: Som en del i januariavtalet mellan S, Mp, L och C tillsatte regeringen en utredning om förändringar i arbetsrätten. Utredningen skulle föreslå utökade undantag från turordningsreglerna, utan att rubba maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter. Förslagen i utredningen, som presenterades i juni 2020, skulle enligt januariavtalet bli lag om inte parterna enas om något annat.

Lockout: Arbetsgivarnas konfliktvapen. Arbetstagare stängs ute från sitt arbete och får ingen lön.

Lokala förhandlingar: Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatserna.

Lokal lönebildning: Lönerna, även storleken på löneökningarna, förhandlas lokalt.

Lokal pott: Den summa pengar som enligt det centrala avtalet ska fördelas lokalt.

Låglönesatsning: Beteckning för flera olika modeller som LO-förbunden använt genom åren för att höja de lägsta lönerna. I de senaste avtalsrörelserna har löner under ett visst krontal (26 100 kronor år 2020) gett ett högre procentpåslag när lönepotterna ska beräknas. Det har dock inte garanterat att personer som tjänar under den nivån verkligen får högre löneökningar. 

Lägstalön: Den lägsta lönen som är tillåten, enligt kollektivavtalet. Kallas även minimilön.

Lönebildning: Den process som avgör hur lönerna sätts. Lönebildningen sker både på nationell och lokalnivå, och påverkas av en rad faktorer så som avtal, lagar, konjunkturläge för enskilda företag och samhället i stort.

Löneglidning: Löneökning utöver det som avtalet anger.

Lönenormering: Tidigare träffade avtal fungerar som en norm för löneökningarna i de övriga avtalen. Industrins avtal är normerande för övriga. 

Lönerevision: Lokal löneförhandling och översyn av lönerna ute på arbetsplatserna.

Lönespridning: De skillnader som finns mellan de anställdas löner inom ett företag eller i samhället i stort.

Lönesystem: Modell för hur lönerna ska sättas.

Löneutrymme: Den nivå på löneökningar som samhällsekonomi klarar av.

Löneväxling: En del av löneökningen byts mot en förmån till exempel ökade pensionsavsättningar.

M

Marknadskrafter: Tillgång och efterfrågan. Bestämmer priset på en vara, tjänst eller på arbetskraft. 

Medarbetaravtal: Gemensamt avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

Medling: Försök att ena parter som inte kommer överens. Frivillig medling innebär att parterna själva ber om hjälp. Medlare kan också gå in på eget initiativ om de bedömer att det annars kan bli konflikt.

Medlingsinstitutet (MI): Statlig myndighet som ska medla i arbetstvister och utse medlare. MI ska också arbeta för att lönebildningen fungerar väl och ansvara för lönestatistik.

Minimilön: Den lägsta lönen som är tillåten. I Sverige är det kollektivavtalen som anger minimilönerna, eller lägstalönerna. I många andra länder finns en lagstadgad minimilön och arbetet med att införa en gemensam reglering inom EU pågår för fullt hösten 2020.

Märket: De löneökningar som gäller som norm för övriga avtal. I praktiken är det industrins avtal som tecknas först och sätter märket.

N

Nattmangling: När förhandlingarna i slutskedet drar ut på tiden så att de fortsätter långt in på natten.

Nettolön: Lön efter skatt. 

Nominell löneökning: Hur mycket lönerna ökar i kronor eller procent, utan att man tagit hänsyn till inflationen.

Nollavtal: Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stället lokalt. Kallas även sifferlösa avtal. Innebär inte att löneökningen blir noll kronor för alla. 

O

OB-tillägg: Extra ersättning för arbete på obekväm arbetstid. En fråga som ofta tas upp vid avtalsförhandlingarna främst inom handeln. 

Omställningsavtal: Avtal om vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.

Opo: Opartiska ordförande. En alternativ variant av medlare som finns i industriavtalet och som går in i förhandlingarna en månad innan avtalet löper ut. 

Osakliga löneskillnader: Löneskillnader som inte kan förklaras av till exempel erfarenhet och kompetens.

P

Parter: De som deltar i en förhandling. På central nivå är det fackförbundet och arbetsgivarorganisationen. På lokal nivå är det fackklubben och arbetsgivaren.

Pott: Den summa pengar som avtalet anger för löneökningar och som fack och arbetsgivare ska fördela. Begreppet används på både central och lokal nivå.

Prolongering: Förlängning av avtal.

PTK: Samverkansorganisation för tjänstemanna- och akademikerförbund som bland annat förhandlar om pensioner och försäkringar.

R

Reallön: Lön i förhållande till prisnivån, alltså i relation till mängden varor och tjänster man kan köpa för lönen.

Reallöneökning: Lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får mer pengar att röra sig med.

Relativlöneförändring: Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.

Retroaktiv lön: Den avtalade lönenivån gäller även bakåt i tiden från att den gamla överenskommelsen löpt ut.

Riksavtal: Rikstäckande kollektivavtal.

S

Samordnade förhandlingar: Parter inom olika avtalsområden slår sig samman och driver gemensamma avtalskrav, så som Facken inom industrin. Även LO-förbunden har en samordning inför avtalsrörelsen.

Semidispositiv: Lag som till vissa delar kan ersättas av andra regler i kollektivavtal.

Stapling: I stället för att tillsvidareanställa någon väljer arbetsgivaren att stapla olika former av tidsbegränsade anställningar på varandra. Vissa begränsningar finns i las, men facket vill ofta begränsa det mer. 

Sms-jobb: Tillfälliga visstidsanställningar där arbetstagaren får ett sms med ett jobberbjudande, ofta inhopp samma dag, som den måste ta ställning till direkt. 

Sifferlösa avtal: Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stället lokalt. Kallas även nollavtal.

Strandning: När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet.

Strejk: En stridsåtgärd som innebär att arbetstagarna vägrar arbeta. 

Strejkkassa: De pengar facket avsatt för att betala ut ersättning till dem som strejkar, eftersom de inte får lön under strejken.

Strejkvakt: Person som står utanför arbetsplats som är försatt i strejk för att bevaka så att strejken inte bryts.

Strejkbrytare: Person som utför arbete trots att strejk råder. Även kallad svartfot.

Stridsåtgärder: Vid avtalslöst tillstånd har parterna rätt att ta till stridsåtgärder. För fackets del är det oftast strejk och blockad som gäller. Lockout är arbetsgivarnas stridsåtgärd. Se mer på dessa begrepp.

Stupstock: Regel i avtal som gäller om parterna inte lyckas komma överens om något annat.

Svartfot: Nedsättande ord för strejkbrytare.

Sympatiåtgärd: Stridsåtgärd för att stödja en part i en konflikt.

T

Tarifflöner: Löner som sätts efter fasta steg och som bygger på till exempel anställningstid och inte på prestation. 

Tillsvidareanställning: Fast anställning. 

Tidsbegränsad anställning: Anställning som upphör ett bestämt datum, till skillnad från tillsvidareanställningen. I las finns tre typer av tidsbegränsade anställningar: allmän visstid, vikariat och säsongsanställning. Kallas även tillfälliga anställningar eller visstidsanställningar.

Turordning: Regler i las som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är att den som anställts sist ska sägas upp först, men möjlighet till undantag finns. 

Turordningslista: Den lista som anger i vilken ordning anställda ska sägas upp vid arbetsbrist. Arbetsgivare och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från las vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. En sådan kallas även avtalsturlista. 

V

Varsel: Förvarning. I avtalssammanhang betyder det att parterna varslar om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla. Arbetsgivare kan också varsla om uppsägningar.

Vikariat: En tidsbegränsad anställning där den som vikarierar ersätter en ordinarie anställd som av någon anledning är frånvarande.

Vild strejk: Otillåten strejk, till exempel om kollektivavtalet fortfarande gäller.

Vinst: Skillnaden mellan företagets inkomster och kostnader.

Visstidsanställning: Se tidsbegränsade anställningar.

Y

Yrkande: Avtalskrav.

Ö

Öppningsklausuler: Modell som gör det möjligt för de lokala parterna att under vissa förhållanden avvika från kollektivavtalet.