Vad är en vild strejk?

En strejk som inte är beslutad av en fackförening, utan som enskilda arbetstagare tar beslut om.

Pendelförarnas strejk är inte sanktionerad av Seko som skriver kollektivavtal för dem, utan är ett initiativ av förarna själva. Strejken är alltså vild, eller olovlig.

Vad riskerar den som strejkar vilt?

Man förlorar förstås lön för den tid då man inte kommer till jobbet. Vid en lovlig strejk får man vanligtvis ersättning från fackets strejkkassa, men den kassan är inte öppen för den som strejkar vilt.

Pendelförarna har en insamling för att skapa en egen strejkkassa, men uppger att de pengarna i första hand ska gå till andra kostnader än förlorad lön. Det handlar främst om skadestånd som Arbetsdomstolen kan döma dem som har strejkat vilt att betala. 

2018 dömdes sophämtare för en olovlig stridsåtgärd som ägt rum 2017, de fick betala mellan 2 500 och 3 500 kronor var. 

Kan man förlora jobbet?

Per Ewaldsson, chefsjurist på Medlingsinstitutet, säger att den situationen skulle kunna uppstå som en yttersta konsekvens om man inte följer uppmaningar om att återinställa sig på jobbet. Han säger att det förr eller senare går en gräns för hur länge arbetsgivaren behöver tolerera frånvaro, men att det inte går att säga exakt var den gränsen går.

När en arbetsgivare gått till Arbetsdomstolen kan domstolen slå fast att de strejkande är skyldiga att återgå i arbete.

Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid högskolan i Skövde, sa på söndagen till TT att han inte tror att pendelförarnas strejk, som ska pågå tills på onsdag, innebär risk för uppsägningar.

– Då ska strejken ha pågått väldigt länge. Man blir inte av med jobbet för en vild strejk på tre dagar, säger han.

Är det vanligt med vilda strejker?

Nej, inte nu för tiden. Bara under år 1975 var antalet olovliga konflikter närmare 300 enligt Medlingsinstitutets uppgifter. Hälften av åren mellan 1970 och 1990 låg antalet på över hundra. Men sedan 1991 har statistiken sett annorlunda ut med få, på senare år oftast inga, olovliga konflikter per år.

Vilka lagar gäller vid strejk?

Rätten att vidta stridsåtgärder, till exempel strejk, är grundlagsskyddad i regeringsformen, men begränsningar i hur den rätten får nyttjas finns i medbestämmandelagen.

Begränsningarna i medbestämmandelagen innebär alltså regler även för hur fackliga organisationer får varsla om stridsåtgärder. De får till exempel normalt sett inte strejka när det finns ett gällande kollektivavtal, då gäller så kallad fredsplikt.