Gravstenar

Människor faller, kläms, kvävs till döds under det som skulle ha varit vanliga dagar på jobbet. Ungefär 220 personer miste livet i arbetsplatsolyckor under åren 2017-2021.  

Arbetsmiljölagen låter sträng. Arbetsgivare ska vidta ”alla åtgärder som behövs” för att förebygga olycksfall. 

Men Arbetet kan visa att väldigt få dödsolyckor från 2017–2021 har lett till att arbetsmiljöbrott har prövats i domstol:

• Fem fall har avgjorts i tingsrätten utan att överklagas. Fyra av de domarna blev fällande.  

• Tre fall har avgjorts i den högre rättsliga instansen hovrätten. Två av domarna blev fällande. 

Till det ska läggas tio strafförelägganden. I de fallen har företagen och/eller enskilda personer med arbetsmiljöansvar accepterat åklagarens krav på företagsbot, dagsböter eller villkorlig dom utan rättegång. 

Dödsolyckor 2017-2021

dödsolyckor grafik

6 fällande domar

Rättegångar har alltså lett till sex fällande domar om arbetsmiljöbrott efter ungefär 220 dödsfall.

När man lägger till strafföreläggandena har 16 av dödsolyckorna lett till någon form av rättslig påföljd. Det kan bli några fler eftersom ett tiotal fall ännu kan prövas.

Oavsett rättsliga följder är det är en tragedi varje gång någon dör på jobbet, när livsdrömmar tvärt klipps av för de omkomna och deras familjer.

Julia Markström
Julia Markström var 21 år när hon dog efter en fallolycka på LKAB.

Bland dem som dog under de här fem åren, och vars dödsfall faktiskt har lett till påföljd, finns 21-åriga elektrikern Julia Markström. Hon var på väg att byta jobb till lärare.

Men ett rostigt gallergolv på LKAB gav vika under henne. Det som skulle ha varit första dagen på skolan blev i stället hennes begravningsdag. 

Extrajobbade för att resa

Hennes 24-årige namne Julia Mannersten var i början av graviditeten med sitt första barn när hon klämdes till döds i en maskin hos golvtillverkaren Tarkett i Ronneby.  

24-åriga Julia Mannersten dog efter en klämolycka på Tarketts ­fabrik.

20-årige Nima Mortezas pappa har berättat i Aftonbladet att sonen jobbade i hamnen för att spara pengar till att studera spelutveckling i USA.

Men extrajobbet kostade honom livet när han kvävdes i ett syrefattigt utrymme på ett kolfartyg

Familjerna betonar ofta hur viktigt de tycker att det är med en rättslig prövning. De tror att det krävs för att skapa förändring, så att inte fler drabbas. 

När Tarkett accepterade ett strafföreläggande på två miljoner kronor efter Julia Mannerstens död var hennes anhöriga besvikna. Enligt artiklar på blankspot.se hade de velat att någon ställts tydligare till svars.

Samma faror finns kvar

När hovrätten förra året prövade olyckan som kostade anläggningsarbetaren Thomas Ekenstein livet i Hedemora hade hans dotter Ida Ekenstein rest till Stockholm för att vara med i domstolen.

Hon berättade för Arbetet att hon i sitt jobb som snickare fortfarande ser sådana farliga gropar som rasade in över hennes pappa. 

– Det måste bli ändring på det. Och det sker först när företag blir dömda. Pengar är viktigt, sa hon om betydelsen av en dom.

Tomas Ekenstein
Familjefadern Thomas Ekenstein avled när en schaktgrop i Hedemora rasade in.

Vd:n dömdes sedan av hovrätten och företaget fick betala en företagsbot.

Anna-Karin Hällmans pappa Per Myrberg klämdes till döds mellan vagnar på bangården i Borlänge 2018. Hon är frustrerad över att förundersökningen fortfarande – mer än fyra år senare – inte är klar. 

Per Myrberg
Per Myrberg dog 2018 i en olycka på Green Cargo. Förundersökningen pågår fortfarande.

Inget kan påverka hur det blev för vår pappa, men vi vill inte att det händer någon annan, har hon sagt till Arbetet.

Schaktolycka

Familj krävde 16 miljoner

När 18-årige Robert Lindvall dödats av en björn på sitt jobb på Orsa Rovdjurspark 2017 krävde hans familj skadestånd på sammanlagt 16 miljoner kronor, ett rekordstort belopp.

Robert Lindvall dödades av en björn i djurparken där han arbetade. Han blev bara 18 år.

Deras rättsliga ombud sa sedan till tidningen Arbetarskydd att det var principiellt viktigt för dem att driva kravet, för att samma sak inte skulle kunna hända någon annan. 

– Deras tes var att om ett så pass högt skadestånd utdömdes skulle företag i framtiden investera mer i säkerhet som gör att ingen drabbas, sa ombudet.  

Familjen fick i slutänden 120 000 kronor. 

Björnolycka

Miljonbot fast åklagare lagt ned

Varför får då inte fler olyckor rättsliga följder? 

En del olyckor är det uppenbart inte möjligt att ställa någon till svars för. Den som har dött kan ha varit egenföretagare, alltså sin egen arbetsgivare, och det kan röra sig om händelser som tydligt är rena olycksfall. 

Men gränsen är inte solklar. Det visar bland annat ett fall från 2017 där en man dog efter att ha fallit ned i varm vätska från pappersmassa på Södra Cells massabruk utanför Mönsterås. 

Utredningen om arbetsmiljöbrott lades först ned. Men efter krav från Arbetsmiljöverket återupptogs den och det slutade med att Södra Cell betalade 1,5 miljoner i företagsbot. 

Även i ett par andra fall från de här åren har Arbetsmiljöverket begärt att nedlagda förundersökningar om arbetsmiljöbrott återupptas, men utan att få sin vilja igenom. 

Försvaret: Allt kan inte förebyggas

I flera av de fall som har lett till rättsliga processer har samme man med stålgrå stubb och runda glasögon suttit på de anklagades sida i rollen som försvarare – advokat Anders Lorentzon. 

På senhösten förra året var han i Piteå för att försvara papperstillverkaren Smurfit Kappa i hovrätten. Företaget var åtalat för en dödsolycka på deras område 2019, då en 60-årig man klämdes ihjäl i en krock mellan en godsvagn och en lastbil.  

En vecka efter den rättegången sitter Anders Lorentzon i stället i Svea hovrätt, invid Riddarfjärden i Stockholm, och försvarar Oxelösunds hamn i hovrättsprövningen av Nima Mortezas död

Han säger i domstolen att arbetsmiljölagens skrivning om att vidta ”alla åtgärder” för att förebygga olyckor inte betyder bokstavligen ”alla”. 

– Man ska ta hand om de risker som är rimligen förutsägbara, inte alla hypotetiska risker. Och mot de rimligen förutsägbara riskerna ska man vidta relevanta åtgärder, säger han till Arbetet om hur lagen ska tolkas enligt praxis. 

”En hinderbana fram till åtal”

Han betonar också att alla seriösa företag, enligt hans erfarenhet, tar lärdom av svåra olyckor för att hindra att de upprepas, oberoende av rättsprocesser. 

–  Ingen går och väntar på en rättsprocess för att se om de gjorde rätt eller fel för att sedan vidta en åtgärd. 

Jörgen Lindberg är vice chefsåklagare på Rema, åklagarmyndighetens riksenhet för miljö- och arbetsmiljömål. 

– Det faktum att det sker en dödsolycka under arbete är inte lika med att arbetsgivaren har gjort sig skyldig till brott. Det handlar om att bevisa att dödsfallet har orsakats av en tydlig brist i säkerheten och att den som bär arbetsgivarens ansvar har varit uppenbart oaktsam, säger han.  

Samtidigt är han inte helt nöjd med antalet fall som drivs vidare. Han beskriver det som en hinderbana som ska passeras innan åtal kan bli aktuellt. 

Södra cell

Först krävs en utredning som ofta är väldigt teknisk, till exempel om maskiner som varit inblandade i olyckan. 

Sedan ska det klargöras vilket företag som är ansvarigt, något som ofta är snårigt på arbetsplatser med många aktörer. 

Därefter ska det visas att någon där har brustit, samt borde ha insett att det fanns en brist.  

Alla de bitarna ska vara på plats för att fallet ska drivas vidare. 

– Det finns ärenden där man tycker att mycket talar för att det har funnits brister, men där man ändå inte lyckas knyta ihop säcken. Vi jobbar ihop med polisen och tittar på om vi kunde ha gjort något annorlunda från början i de fallen, säger Jörgen Lindberg. 

”Långsamhet ger färre åtal”

Han konstaterar att viss bevisning inte kan repareras om man missat den tidigt, exempelvis tillräcklig dokumentation av en maskin som sedan försvunnit. 

Risken att bevisning glider åklagare och polis ur händerna ökar förstås ju längre tiden går. 

Arbetsmiljöverket, Polisen och Åklagarmyndigheten har en gemensam målsättning om att det ska ta högst 18 månader från en dödsolycka fram till beslut om ett eventuellt åtal

Men i ärenden som har lett till åtal eller strafförelägganden under 2017–2021 har det tagit längre tid än så i hälften av fallen. Arbetsrättsspecialisten Tommy Iseskog pekar på långsamheten som ett stort problem. 

– Ofta är det vittnen som ska uttala sig och människor glömmer och förtränger. Varje sådan osäkerhet ökar möjligheten att man inte kan döma personen, säger han. 

Han är övertygad om att fler olyckor skulle leda till åtal eller strafföreläggande om utredningarna gick snabbare. 

Vill att personligt ansvar utkrävs

I de fall där sanktioner döms ut är företagsbot vanligast, det betyder att företaget får betala böter till staten. I färre fall döms också någon ansvarig person i företaget för arbetsmiljöbrott. 

Tommy Iseskog menar att åklagare ibland gör det lätt för sig genom att välja endast företagsbot, som inte kräver att man pekar ut en enskild ansvarig.  

– Man går inte vidare med det personliga ansvaret. Det är problematiskt. Det har preventiv effekt om människor vet att de agerar under straffansvar. 

Även när det gäller själva straffet kan tiden ha betydelse.  

När förhandlingarna om Nima Mortezas död i Oxelösunds hamn inleds i Svea hovrätt i december yrkar åklagaren på fängelse för en chef i hamnen, tingsrätten dömde honom till villkorlig dom och dagsböter.

Hans försvarare säger att tiden som har gått måste vägas in och mildra ett eventuellt straff.  

Hovrättsprövningen avslutas nu i slutet av januari och dom har alltså inte meddelats. När den gör det har det gått nästan fem år sedan 20-åringen kvävdes på kolfartyget. 

Här är alla olyckor 2017-2021 som har lett till rättsprocesser

Fällande tingsrättsdomar

Klämd i maskin. 17/2 2017 46-årig man kläms i en maskin som blandar korvingredienser på Atrias fabrik i Borås. I oktober 2019 dömer tingsrätten Atria att betala 1,5 miljoner i företagsbot, bland annat för att det varit rutin att arbeta i området där klämning riskerades.  

Dödad av björn. 4/8 2017 18-årige Robert Lindvall dödas av en björn som grävt sig under ett staket på Orsa Rovdjurs­park. 2020 döms en chef till villkorlig dom och dagsböter medan företaget, Grönklittsgruppen, döms att betala 2,5 miljoner i företagsbot för bristande säkerhet. 

Föll ned i cistern. 7/11 2017 En man i 50-årsåldern faller ned i en cistern med varm vätska från pappersmassa på Södra Cells massabruk utanför Mönsterås. 2019 väcker åklagare åtal med krav på 1,5 miljoner kronor i företagsbot för fallrisken. Företaget erkänner och döms utan huvudförhandling.  

Kvävd under halmbalar. 23/4 2018 En 30-årig man kvävs under halmbalar som rasar på ett lantbruk i Skåne. 2022 dömer tingsrätten lantbrukaren som driver gården till villkorlig dom. Rätten menar att halmbalarna inte hade rasat om de tagits ned på ett annat sätt.  

Friande dom i tingsrätten

Lantbruksolycka. 12/6 2018 En man i 55-årsåldern kläms när ett redskap lossnar från en lastmaskin på ett skånskt lantbruk. 2022 friar tingsrätten lantbrukaren, som inte ses som skyldig till arbetsmiljöbrott.  

Strafförelägganden för dödsolyckor 2017–2021

Föll fem meter på skolbygge. 4/7 2017 En 65-årig byggnadsarbetare faller fem meter på ett skolbygge i Kalmar. 2020 utfärdas ett strafföreläggande på två miljoner i företagsbot för NCC och med villkorlig dom samt dagsböter för en platschef, bland annat på grund av bristande riskbedömning. 

Föll när skyddsräcke gav vika. 30/1 2018 En 43-årig man faller när skyddsräcket ger vika vid takarbete på ett flerbostadshus i Göteborg. 2021 utfärdas ett strafföreläggande om företagsbot mot det företag som byggt räcket, bolaget får betala en miljon kronor för att räcket var fäst på fel sätt. 

Föll genom gallergolv på LKAB. 27/7 2018 Elektrikern Julia Markström, 21, faller genom ett rostigt gallergolv som ger vika på LKAB i Kiruna. 2021 får företaget en företagsbot på tre miljoner kronor för att man inte sett till att arbetsplattformar kunde användas utan risk.   

Klämd under träd i nattlig storm. 22/9 2018 En 45-årig man kläms under ett träd när han ska ta bort ett träd som fallit över en ledning under stormen Knud. 2020 beslutas att arbetsgivaren Vattenfall ska betala två miljoner kronor i företagsbot för att männen var ute och jobbade i nattmörkret. 

Fick ström genom kroppen. 10/10 2018 En 25-årig man får ström genom kroppen vid arbete längs elledning. 2020 beslutas att arbetsgivaren Vattenfall ska betala två miljoner kronor i företagsbot för att tillräcklig kunskap inte fanns hos arbetstagarna på platsen

Klämd i maskin på golvfabrik. 3/11 2018 24-åriga Julia Mannersten kläms ihjäl i en maskin på Tarketts golvfabrik i Ronneby, Blekinge. 2020 beslutas att Tarkett ska betala två miljoner kronor i före­tagsbot för bristande säkerhetsarbete. 

Klämdes av robots gripklor. 4/6 2020 En man i 40-årsåldern städar på ett företag i Nyköping som jobbar med djurfoder, när en robots gripklor klämmer fast honom. 2020 får företagets vd villkorlig dom och dagsböter. Bolaget får betala två miljoner kronor i företagsbot. 

Föll ned i höpackningsmaskin. 26/8 2020 En man i 35-årsåldern faller ned i en höpacknings­maskin i Västerbotten. Lantbrukaren som han arbetade för får 2021 ett strafföreläggande med villkorlig dom och dagsböter, för att ha byggt om maskinen på ett felaktigt sätt. 

Dog vid explosion. 25/11 2020 En 28-årig man dör vid en explosion vid arbete med en sprängkista. 2021 kommer ett strafföreläggande som innebär att arbetsgivaren, Östersunds kommun, ska betala två miljoner kronor i företagsbot samt skade­stånd

Påkörd av hjullastare. 12/4 2021 En 43-årig man som ska göra byggjobb på ett lantbruk blir påkörd av en hjullastare som kör halmbalar. Halmbalarna är staplade så de skymmer förarens sikt, därför utfärdas 2022 ett strafföreläggande med företagsbot på 1,5 miljoner kronor. 

Detta är ett strafföreläggande: I stället för en rätte­gång kan åklagaren utfärda ett strafföreläggande för brottet. Då krävs det att företaget och/eller enskilda personer accepterar åklagarens krav på företagsbot, dagsböter eller villkorlig dom utan rättegång. Annars kan åklagaren väcka åtal i stället. För arbetsmiljöbrott kan åklagaren utfärda strafföreläggande på upp till 3 miljoner kronor. 
Källa: Åklagarmyndigheten  

Fällande hovrättsdomar

Schaktgrop rasade. 19/2 2018 43-årige anläggningsarbetaren Thomas Ekenstein i Hedemora dör när schaktgropen där han ska lägga rör rasar in. 2022 dömer hovrätten vd:n till villkorlig dom och dagsböter, samt företaget till 1 miljon i företagsbot, för att ras inte förebyggts. 

Klämd under skopa. 12/9 2019 En man i 50-årsåldern kläms under skopan till en hjullastare när staketstolpar ska tryckas fast. 2021 fastställer hovrätten tingsrättsdomen. Lantbrukaren som mannen var anställd hos döms till villkorlig dom och dagsböter för att ha använt en farlig arbetsmetod.  

Friande hovrättsdom

Klämd i tågkrock med lastbil. 1/11 2019 En 60-årig signalman står på ett utvändigt fotsteg på en godsvagn på ett industriområde i Piteå. Han kläms i krock med en lastbil. Både arbetsgivaren Green Cargo och företaget på vars område olyckan skedde frias av tingsrätt och sedan hovrätt.  

Dom inte meddelad än

Kvävd i fartygets lastrum. 16/3 2018 Den 20-årige extraarbetaren Nima Morteza dör av syrebrist när han tar fel stege ned i lastutrymmet på ett kolfartyg i Oxelösunds hamn. Tingsrätten dömer både hamnbolaget och en chef, men domen överklagas. Hovrätten har ännu inte meddelat sin dom. 

Rättegång inom kort

Föll från hög höjd. 31/8 2019 En man faller från hög höjd på ett bygge utanför Stockholm. Åklagaren har åtalat två personer och krävt företaget på företagsbot. Rättegången har skjutits upp flera gånger. Kravet på företagsbot har fallit för att företaget gått i konkurs. 

Klämd under släpvagnsramp. 4/2 2021 En man i 30-årsåldern kläms under en flera hundra kilo tung ramp till en släpvagn när han ska lasta av en maskin utanför Uppsala. Vd:n för anläggningsföretaget där mannen var anställd är åtalad för grovt arbetsmiljöbrott för att rampen var defekt.