LÄS OCKSÅ Flexiblare tider i handeln – men inte i industrin

Som besökare på Orio i Nyköping är det lätt att bli nostalgisk. Gamla Saabmodeller i miniatyr pryder fönstren på bottenvåningen, en V16-motor glänser innanför entrén. Orio säljer reservdelar till Saab-bilar, redan det en länk till en tid som är förbi.

På trappavsatserna möts vi av Orios värdeord. Först ”nyfikenhet” en halvtrappa upp, målat i vitt på en grön vägg. Högre upp kommer ”pålitlighet” med vita bokstäver mot blå botten och slutligen ”engagemang” på en röd vägg.

Vi är uppe vid personalrestaurangen Drivknuten, som just har serverat falukorv och stuvade morötter. Och vid verkstadsklubbens lilla lokal, där ordföranden Ingemar Sandberg huserar.

– De kunde ha fått ut lite mer, tycker Ingemar Sandberg om de löneökningar på totalt 6,5 procent som IF Metall och de andra facken inom industrin har förhandlat fram för den kommande treårsperioden.

– Det här sätter nivån för hela arbetsmarknaden – och arbetsmarknaden är het. Det är märkligt att de absolut skulle göra upp innan det gamla avtalet löper ut. Jag skulle ha hållit mig kall och väntat några dagar in i april.

– IF Metall och de andra kunde ha fått till ett högre märke, säger klubbordföranden Ingemar Sandberg.

– IF Metall och de andra kunde ha fått till ett högre märke, säger klubbordföranden Ingemar Sandberg. Foto: Anders Wiklund/TT (klicka på bilden för att se den större)

I avtalet ingår en låglönesatsning: När potterna för löneökning räknas fram ska de som tjänar under 24 000 kronor i månaden räknas som om de hade haft en lön på 24 000.

På så sätt ska de arbetsplatser som har lågavlönade anställda få lite mer pengar att fördela.

Och till dem hör Orio. Lönerna för arbetarna ligger på 22 000–27 000 kronor i månaden. Tyngdpunkten ligger visserligen i den övre delen av det spannet, eftersom ingen har nyanställts på senare år och de flesta har klättrat en bit uppåt i företagets lönesystem. Men ett tiotal tjänar under 24 000.

– Ofta har vi fördelat potten med ett lika stort krontal för alla, säger Ingemar Sandberg. Men om vi gör så i år kommer låglönesatsningen inte att märkas.

– Att rikta pengarna till de lägst avlönade är också besvärligt. Det skulle förstöra vårt lönesystem, som är tänkt att ge mer till den som lär sig fler arbetsuppgifter. Skillnaden när du lär dig mer skulle bli väldigt liten.

Foto: Anders Wiklund/TT (klicka på bilden för att se den större)

Foto: Anders Wiklund/TT (klicka på bilden för att se den större)

Ute i Orios väldiga lager hörs inte de här synpunkterna. Och nivån, de 6,5 procenten, väcker inga starka reaktioner.

– Det är väl normalt. Inte jättelågt, säger Marika Nilsson, som paketerar smådelar.

– Rätt okej, säger Ronny Vingqvist, som är glad att IF Metall stod emot arbetsgivarnas krav på mer övertid och arbete på helger.

Marika Nilsson är nöjd med sin lön: 27 500 kronor, varav 2 000 är ett tillägg för att hon är samordnare. ”På gränsen till för låg”, säger däremot Niclas Stensson om sin lön på 26 000.

Lönesystemet verkar inte särskilt populärt. Flera arbetare upplever att det är lätt att fastna med smala arbetsuppgifter och låg lön.

Svenska anställda har fått höjda reallöner i nästan 20 år i rad, men märkligt få på Orios lager tycker sig ha märkt det.

– Det märks mycket mer att räntorna är låga, säger Anders Allansson, som plockar reservdelar till Opel. Och att min familjesituation har förändrats.

Ronny Vingqvist, som jobbat på lagret sedan 1973.

Ronny Vingqvist, som jobbat på lagret sedan 1973. Foto: Anders Wiklund/TT (klicka på bilden för att se den större)

Låglönesatsningen har brett stöd. ”Rättvist”, säger flera.

– Lågavlönade har ju samma utgifter som alla andra, säger Lena Karlsson, som själv ska försörja två barn på sin deltidslön. Hon jobbar 75 procent av heltid för att kroppen ska hålla.

Men det som vinner starkast och mest entydigt bifall bland Orios arbetare, med snittåldern 53 år, är att avsättningarna till deltidspension höjs med ytterligare 0,5 procent av lönen i det nya avtalet. Alla är medvetna om att den statliga pensionen blir låg.

– Det är bra att mer avsätts till pensionen i avtalet, själv kommer jag mig inte för att pensionsspara, säger Niclas Stensson.

– Helst skulle det ha varit som förr: att staten garanterade bra pensioner, säger Anders Allansson. Men när staten inte tar ansvar måste facket göra det.

Foto: Anders Wiklund/TT (klicka på bilden för att se den större)

Foto: Anders Wiklund/TT (klicka på bilden för att se den större)

Läs mer om industriavtalet

Industrimärke ställer krav på rekrytering

• Metallklubbar: ”Det känns gött”

• Skild syn på låglönesatsning

• Ledare: ”Industriavtalet innehåller framgångar på flera fronter” – Martin Klepke

• Kö för att teckna nya avtal

• Hur gick det egentligen med avtalsrörelsens huvudfrågor? – Arbetets Mårten Nilsson reder ut

• Industriavtalet klart: 6,5 procent på tre år

• Slutbud lämnat inom industrin

• Bud väntas klockan 17 torsdag 30 mars

• Klockan tickar i väntan på industriavtal

• LO:s pensionskrav skjuts upp

• Ledare: Avtalsförslaget – en våt filt över svensk ekonomi – Martin Klepke

• Avtalspodden Lönekampen del 6: ”Troligt att stora grupper springer förbi märket”

• GS: De viktigaste frågorna fanns inte med

• ”Ense om det mesta – träavtal kan vara nära

• Fackligt nej till industriavtal

• Opo: ”Industriförhandlingarna kan vara klara på fredag”

• Första lönebudet lämnat till facken inom industrin

• Semesterbesked från arbetsgivare, men fortfarande märkestvist

• Därför kritiseras märket

• Avtalspodden Lönekampen del 4: ”Vem ska ha makten över din fritid”

• Facken: Arbetsgivaren vill ha ensam makt över din tid

• Industrifacken kan acceptera avtal på tre år

• Budet från industrins arbetsgivare: 1,5 procent

• Här är industrifackens krav