Så här skulle det se ut om varje förbund fick representeras i förhållande till sin storlek. Av 583 platser skulle 207 gå till Kommunal och en till Musikerförbundet. Klicka på bilden för att se den större. Grafik: Annika Olsson

Så här skulle det se ut om varje förbund fick representeras i förhållande till sin storlek. Av 583 platser skulle 207 gå till Kommunal och en till Musikerförbundet. Klicka på bilden för att se den större. Grafik: Annika Olsson

Skärmavbild 2016-06-16 kl. 07.34.19

Medlemsavgifterna till LO blir en stridsfråga vid kongressen. Förra året stod Kommunal, IF ­Metall och Handels för 65 procent av avgifterna. Ändå har de var för sig inte mer inflytande i LO:s styrelse än lilla Musikerförbundet. Inför LO-kongressen gror missnöjet.

De hade grillat den där sensommarkvällen. Morgonen efter stod Lars Lindgren och blossade på sin cigarr och tittade ut över Bottenviken. Blicken sökte sig bort mot horisonten. Till slut undslapp han sig: ”Helt fantastiskt, jag tror aldrig att jag har varit på en plats som är så tyst”.

De var sex medelålders män samlade på en gammal lotsutkik, för de flesta mest känd som en del av sjörapporten någonstans mellan Skagsudde, Holmögadd och Rödkallen. Transports ordförande och de fem övriga förbundsordförandena skulle sensommaren 2011 i lugn och ro diskutera ett fördjupat samarbete – och dessutom lära känna varandra bättre.

Fastighets Hans Öhlund hade bjudit in dem till sin egen hemtrakt, Västerbotten. Stillheten på Bjuröklubb passade perfekt för ändamålet. Ostörda diskussioner och ovanpå det lite bastubad, vid det hav som sångerskan Laleh porträtterat med orden:

”Jag var ute på Bjuröklubb
och jag tittade på stranden. Och vågorna krålade. 

Och jag vada’ in i natten, 
oh ja, jag var en vinnare runt vattnet, 
oh ja, jag var en vinnare.”

Likt Laleh var det vinnare de hade tänkt bli. Seko. Byggnads. Transport. Fastighets. Elektrikerna och Målarna – de som kom att bli 6F (med undantag för Transport som hoppade av). Strategin var att de skulle få större tyngd gentemot arbetsgivarna och i samhället, samt hushålla bättre med medlemmarnas pengar. Dessutom – och det var inte minst viktigt – ville de förändra maktbalansen inom LO.

Ett knappt år senare, vid kongressen våren 2012, drevs förslaget om att alla förbund, från lilla Musikerförbundet till Kommunal, skulle ha rösträtt i LO:s styrelse. Med den förändringen – och 6F som en ny spelare – lades grunden för en ny maktbalans inom LO. Det var för fyra år sedan.

Till LO:s kongress den 17-20 juni samlas 400 ombud. De ska bland annat diskutera 306 motioner. Bakom en av dem, nummer 13.3, står de tre största förbunden. Kommunal, IF Metall och Handels vill utreda LO:s framtida roll. Har det nuvarande LO överlevt sig själv? är en av frågorna som ställs. De tre förbunden kräver en utredning som ska vara klar sista december 2017 och som ska föreslå ett förändrat LO. I stora drag har LO:s styrelse ställt sig bakom motionen, som uppenbarligen medvetet är luddigt formulerad.

– Jag tror att det är viktigt med en översyn om hur federationen kan verka optimalt i det fackliga och politiska landskap vi nu har, säger Anders Ferbe i en enda kort kommentar.

Per Holmström, Kommunals förste vice ordförande, markerar att han tror att LO även i framtiden kommer att vara ”en viktig spelare”.

– Men då måste LO vara skarpt och vi måste fråga oss om vi jobbar med rätt saker.

Skärmavbild 2016-06-14 kl. 14.43.26Mer matnyttiga kommentarer än så går inte att få från Anders Ferbe och Per Holmström. Men av andra samtal framgår att det finns ett missnöje inte bara med hur LO har utvecklats utan också med hur maktbalansen har förskjutits sedan alla förbund numera har en fullvärdig representant i styrelsen.

I delar av LO-sfären är kritiken förkrossande. Det finns de som är ”väldigt kritiska” till att LO:s styrelse har utvecklats till att ”bli 14 jämbördiga förbund”. Problemet är, menar man, att en minoritet av LO:s medlemmar kan styra arbetet.

Det innebär att Kommunal, IF Metall och Handels som har två tredjedelar av LO-förbundens medlemmar bara har tre av förbundens 14 röster i styrelsen.

– Är det rimligt att ett medlemsförbund med drygt 2 000 med-lem-mar är lika mycket värt som ett med 530 000 medlemmar? lyder ett citat från en person med god insyn.

Enligt uppgift till Arbetet har det vid flera tillfällen under senare tid skett omröstningar i LO:s styrelse där mindre förbund med gemensam kraft kört över större. Andra förbundsrepresentanter menar däremot att det mesta av arbetet fortfarande huvudsakligen sker i god konsensusanda och att LO:s styrelse inte tar mindre ansvar för helheten bara för att fler förbund är representerade.

Men det som också skapar irritation internt i de tre stora förbunden är att inflytandet inte längre står i paritet med de medlemsavgifter som betalas in. Tillsammans står de för 65 procent av de medlemsavgifter som betalades in förra året. Av totalsumman 265 miljoner kom hundra miljoner från Kommunal, femtio från IF Metall och drygt 25 miljoner från Handels.

Handels Susanna Gideonsson anser att det behövs en diskussion kring hur ”vi får bäst valuta för våra medlemsavgifter”.

– Förbundsledningarna och LO:s styrelse har ett ansvar för att medlemsavgifterna används på bästa sätt. Om inte det görs måste vi granska hur så ska ske.

Kommunal och IF Metall vill för sin del frysa medlemsavgifterna till LO på i snitt 17 kronor och 84 öre per förbundsmedlem och månad. Den motionen har emellertid inte bifallits av LO:s styrelse men spås bli en het fråga på kongressen.

I kretsen kring de större förbunden opponerar man sig mot att de mindre förbunden genom sin röstmajoritet i LO:s styrelse kan ha inflytande över avgiftsnivån, och därmed indirekt vara med och påverka förbundens ekonomi.

Irritationen är på sina håll så utbredd att de kommentarer som fälls är påfallande lika hot. Det finns personer högt upp i förbunden som menar att man närmar sig en situation där samarbetet inom LO ger för lite – inte minst med tanke på de stora summor som betalas in och att de stora förbundens inflytande har beskurits.

Det handlar emellertid inte, poängteras det, om att lämna LO-gemenskapen. Däremot kan det bli tal om att prioritera andra samarbeten vilket kan leda till att LO:s roll eroderas.

Skärmavbild 2016-06-14 kl. 14.43.31Det var den ena versionen. Den andra ges av Fastighets före detta ordförande Hans Öhlund. Han var en av dem som drog i gång samarbetet inom 6F och drev på för allas rätt till en plats i LO:s styrelse. Det som ytterst bottnade i synen att även de små förbunden måste kunna göra sina röster hörda.

– Det är bara att läsa historien: Det har varit IF Metall och Kommunal som har fattat sina beslut. Om det finns en eller två stora och alla andra måste dansa efter deras pipa då kommer inte en federation att fungera i längden, förklarar han.

En annan tidigare tung ordförande är Handels Lars-Anders Häggström. Han suckar lite över dagens situation. Sammanbrottet för samordningen inför avtalsförhandlingarna, skillnaden i synen på vem som har makten över ”märket” och vad som ska prioriteras i lönerörelsen.

– Visst finns det problem. Det mest uppenbara är väl att man inte klarade av att samordna sig. Det är klart att då har man bekymmer. Förbundsegoismen är alldeles för stor, säger han.

Både de stora förbunden och 6F får en släng av hans slev.

– Att splittra sig i federationer är en livsfarlig väg. Det är min uppfattning. Fackföreningsrörelsens styrka har alltid varit att hålla ihop. Så fort du får splittringstendenser så ligger du illa till.

LO-KONGRESSEN 2016 – LÄS OCKSÅ

Nytt storfack på gång inom LO?

Debatt: Bort med allmän visstid ur las

De föreslås till ny LO-ledning

”Apor kan få bättre resultat”

Heta byggnadsdebatter om LO:s kongressrapport

Tio motioner på LO:s kongress

Två glas vin för medlemmarnas pengar

Het debatt om högre löneökningar väntas

Kommunalare bör ta vid efter Baudin i LO-toppen

LO:s framtid ska utredas

Målarna vill förlänga preskriptionstid

Krav på ännu en kvinna i LO:s topp