Arbetsmiljöverket har den senaste månaden i flera fall underkänt att barriärskydd, skyddsglas vid förarplatsen, används för att skydda bussförare från covidsmitta.

Argumenten mot skydden handlar om att blänk och reflektioner kan störa sikten.

Arbetsmiljöverket uppger att det kan orsaka bland annat muskelspänningar och oro som kan försämra chaufförernas hälsa.

Arbetet skrev i går, onsdag, om hur Arbetsmiljöverket i intervjuer tidigare i år sagt att barriärskyddens påverkan på sikten är en trafiksäkerhetsfråga, inte en arbetsmiljöfråga som vägs in i verkets bedömningar.

Nu säger dock Ulrika Scholander, sektionschef på myndigheten, att de aktuella beskeden inte ska tolkas som att myndigheteten ändrat sig.

Hon säger att de tidigare uttalandena syftade på hur man hanterat skyddsombudsstopp, alltså krav på att arbete omedelbart stoppas på grund av direkt och allvarlig fara för liv och hälsa.

Sådana stopp som skyddsombud lagt med orsak av barriärskydden har myndigheten hävt.

– Vår bedömning är att det inte varit omedelbar fara för liv och hälsa, att det däremot kan vara ett mer långsiktigt arbetsmiljöproblem är något vi har fått ta ställning till med hjälp av experter på till exempel synergonomi.

Har ni omvärderat den inställning ni hade från början?
– Vi har inte omvärderat, vi har tagit ställning till en ny fråga.

Det ställningstagandet återspeglas i flera beslut från den senaste månaden. De gäller dock inte omedelbara stopp av arbetet.

Bolagen Nobina och Keolis har, som Arbetet skrev i går, nyligen fått underrättelser om att Arbetsmiljöverket överväger att lägga förbud mot barriärskydd som i dag används i vissa Stockholmsområden.

Om förbuden träder i kraft sker det först den första september, samtidigt som smittläget är aktuellt just nu.

– Det har att göra med förvaltningslagen, arbetsgivarna har rätt att yttra sig innan beslut, säger Ulrika Scholander om tidsplanen.

– Sedan är det ju många som rättar sig efter en underrättelse och vidtar de åtgärder vi ställt krav på direkt, då fattar Arbetsmiljöverket inget beslut, tillägger hon om hur det kan fungera.

Hon säger att Arbetsmiljöverket nu ska hantera en rad liknande ärenden, där skyddsombud också larmat om risker med barriärskydden. Fler beslut kan väntas inom kort.

– Vi hanterar ju ärendena fortare nu när vi har tagit ställning i de här ärendena, säger Ulrika Scholander, men betonar samtidigt att varje fall hanteras separat.

Beslut kan komma att skilja sig åt både utifrån barriärskyddens utformning och vilka krav varje skyddsombud ställt.

Andra ärenden gäller bussar där Arbetsmiljöverket tidigare lagt förbud mot att använda framdörrarna, på grund av smittläget.

Företag har nu velat få sådana förbud hävda med hänvisning till att man vill använda barriärskydd som smittskydd i stället. 

Arbetsmiljöverket har inte gått med på att häva förbuden, på grund av arbetsmiljöriskerna som blänk och reflexer skapar.

Bolaget Nobina har överklagat ett sådant besked om bussar i Malmö.

– I det ärendet inväntar vi förvaltningsrättens beslut, säger Ulrika Scholander.

Under tiden fortsätter det aktuella förbudet mot att använda framdörrarna att gälla.

Så prövas barriärskydden

  • I en del fall stängde bussbolag självmant framdörrarna tidigare under pandemin. De har då själva kunnat ta beslut om att börja använda dörrarna igen efter att ha monterat barriärskydd. Men i en rad sådana fall har skyddsombud sedan krävt att Arbetsmiljöverket lägger förbud mot skydden, Arbetsmiljöverket har nu underrättat om att sådana förbud är på väg.
  • I andra fall stängdes bussarnas framdörrar först efter att Arbetsmiljöverket lagt förbud mot att använda dem. I de fallen måste myndigheten gå med på att häva gällande förbud för att dörrarna ska kunna användas igen när barriärskydd monterats. Arbetsmiljöverket har nu avslagit bland annat Nobinas ansökan om att få förbudet hävt på sina bussar i Malmö, företaget har överklagat.
  • Innan de prövningar som gjorts nu kom hade Arbetsmiljöverket endast tagits beslut om barriärskydd på två bussmodeller i Uppsala. Skydden godkändes, men då prövades bara hur de skyddade mot smittan. Det beslutet kom i höstas.
  • De beslut som tas gäller arbetsplats för arbetsplats inom olika bolag, beroende på var skyddsombud vänt sig till Arbetsmiljöverket.