Oro för smitta gjorde tidigt under coronapandemin att bussförarnas skyddsombud larmade till Arbetsmiljöverket.

Arbetet har i en tidigare granskning skrivit om att ingen annan yrkesgrupp vände sig lika flitigt till myndigheten med krav på smittskydd under andra halvan av mars i år.

Nu stiger antalet smittade och det talas om en andra våg i Sverige.

Men enligt Mario Gavran, ombudsman på Kommunal, är arbetsmiljöläget betydligt lugnare nu.

En kanske uppenbar förklaring är att förare runtom i landet nu kör med stängda framdörrar och avspärrade stolsrader längst fram i bussen.

Även om det på vissa orter tagit längre tid och varit svårare att få igenom.

– När det var som värst vidtog man de här åtgärderna som har visat sig väldigt effektiva utifrån perspektivet att skydda bussförarna, säger Mario Gavran. 

Han säger att åtgärderna även har fått en helt annan positiv bieffekt. 

– I stort sett förekommer knappt hot och våld mot våra bussförare längre. 

Efter beskedet om statligt miljardstöd till kollektivtrafiken i september gick bransch- och intresseorganisationen Svensk Kollektivtrafik ut och kommenterade att pengarna inte räcker långt. 

Det är ett besked man står fast vid.

– Intäktsförlusten kommer att bli sju miljarder kronor – vi kommer att få tre. Den situation vi har nu innebär en försämring när vi inte kan ta betalt för vissa biljettyper, så är det, säger Mattias Adell, tillförordnad vd Svensk Kollektivtrafik.

Men Kommunals Mario Gavran tycker att huvudmännen och bussbolagen hade kunnat undvika visst inkomsttapp om de tidigare under pandemin hade lyssnat på skyddsombuden och Kommunal om vilka åtgärder de ansåg var rimliga.

– Huvudmännen beklagar sig över inkomstförluster och hävdar att det har att göra med stängda framdörrar. Men det kom faktiskt en lösning som presenterades för företagen om hur man skulle kunna förhindra det. Det var att flytta kortläsarna längre bak i bussen. Det ser vi också som en långsiktig lösning och som en fullt rimlig kostnad för de positiva effekter man får, säger Mario Gavran. 

Svensk Kollektivtrafik har tidigare uttryckt att organisationen är skeptisk till att flytta kortläsarna, men menar nu att det är en vettig åtgärd som genomförts i ett flertal regioner. Åtgärden kan dock medföra en risk för trängsel bland passagerarna, menar man.

– Det går inte att komma ifrån att det kan bli mer trängsel för de som reser. Stänger av man delar av bussen blir det mindre plats att röra sig på, säger Mattias Adell.

Mario Gavran på Kommunal är kritisk till den alternativa lösningen med plexiglas vid förarplatsen. En lösning som flera arbetsgivare velat ha.

Mattias Adell på Svensk Kollektivtrafik tycker att plexiglas är en ”bra kompromiss”.

– Att ha direktkontakt med en förare är en viktig servicedel i reseupplevelsen. Trots att vi ska bekämpa smittspridning tycker vi att det är bättre att ses så här än inte alls.

I maj sade Arbetsmiljöverket nej till en plexiglaslösning och gick i stället på skyddsombudets linje som var stängda framdörrar.

Men det beslutet gällde bara för Gamla Uppsala buss. I slutet av oktober kom myndigheten med ett besked som pekade i en annan riktning.

Denna gång gällde det Nobina i Uppsala. Beslutet innebär att en viss bussmodell där undantas från kravet på stängda framdörrar. Detta eftersom de bussarna har ett barriärskydd som anses fungera för att minimera smittorisken. 

– Det här är ingen lösning för våra förare. De har aldrig velat sitta inspärrade så. Det blir fel att investera i plexiglas som inte förarna vill ha och som kanske inte är aktuella när vi inte har en pandemi längre, säger Mario Gavran. 

Mattias Adell å sin sida förstår den frustration som arbetsgivare kan känna inför att beslut om plexiglas kan skilja sig mellan företag och regioner.

– Det kan bli många omständliga processer om varje enskilt fall måste behandlas. Vi skulle gärna se ett beslut som fungerade för alla.

Arbetet har sökt arbetsgivarorganisationen Sveriges Bussföretag som avböjer intervju.