Löner & Avtal

Hur gick det med avtalsrörelsens huvudfrågor?

Arbetet reder ut.

1.Hur blev nivån? 19 av de senaste 20 åren har reallönerna i Sverige ökat. Med löneökningar på 6,5 procent under tre år kan den sviten kan av allt att döma förlängas (även när man tar hänsyn till att 0,5 procent av löneökningarna viks för pension). Konjunkturinstitutets prognos från i förrgår pekar på en inflation (ökning av konsumentpriserna) med 1,5 procent i år och 1,6 procent 2018. Därmed skulle dagens uppgörelse kunna ge löntagarna stärkt köpkraft åtminstone de två första åren. Tredje året, då inflationen väntas öka, är detta mer osäkert.

BAKGRUND: Sverige är inne i en högkonjunktur. Så sent som på torsdagen, 29 mars, bedömde statliga Konjunkturinstitutet att denna förstärks i år. Om det hittills har varit offentlig sektor och bostadsbyggande som satt fart på ekonomin, så blir det nu även exportindustrin, eftersom världsekonomin håller på att återhämta sig. Bristen på arbetskraft i byggindustrin och den offentliga sektorn tilltar. Konsumtentpriserna väntas öka med 1,5 procent i år, 1,6 procent 2018 och 2,4 procent 2019

2.LO:s Låglönesatsning. Blev det något? Ja. Även om satsningen är ganska blygsam, och ser olika ut på olika avtalsområden. För exempelvis IF Metalls teknikavtal gäller att man räknar fram potter för löneökning på varje företag. Där det finns anställda som tjänar under 24 000 kronor i månaden bidrar de till lönepotten som om de hade tjänat 24 000. I företag med många lågavlönade kommer detta att dra upp löneökningen med några tiondelar av en procent (sett till hela branschen handlar det dock bara om hundradelar av en procent) . Också i tekoindustrin, där löneökningarna baseras på en så kallad branschpott – alltså snittlönen i branschen – kommer de lågavlönade att generera extra pengar till potten. När man räknar ut snittlönen i branschen ska de individer som tjänar till exempel 22 000 räknas som om de hade tjänat 24 000. Ungefär så ser det ut även för skogsarbetarna, enligt GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman. Men här ger motparten en annan bild. Enligt Skogs- och lantarbetsgivarnas vice vd och förhandlingschef Maria Möller genererar skogsarbetare som tjänar under 24 000 kronor i månaden inte mer pengar till potten än de två procent som alla löner ska höjas med enligt uppgörelsen. Enda eftergiften till facket är att de högsta lönetarifferna i avtalet ska räknas upp lite mindre medan de lägsta ska räknas upp mer. De högre avlönade avstår på så sätt löneökning för att lyfta de lågavlönade. Men totalt kostar inte uppgörelsen företagen mer än 6,5 procent, enligt Maria Möller. Vilket GS alltså hävdar att den gör.

BAKGRUND: LO-förbunden enades i höstas om en låglönesatsning. Alla som tjänar under 24 000 skulle bidra till lönepotten med ett centralt bestämt krontal, sa LO-förbunden då. Avtalsområden med många lågavlönade skulle dra nytta av låglönesatsningen utan att betala med försämrade villkor, till exempel sämre arbetstider

3.Delpensionen: Blir det någon avsättning till den?

Ja, inbetalningarna till delpensionen, som i dag för de flesta motsvarar 0,7 procent av lönen, utökas med ytterligare 0,5 procentenheter under avtalsperioden. Första året höjs pensionsavgifterna med 0,2 procentenheter, sista året med ytterligare 0,3 procentenheter.

BAKGRUND: I december 2016 sa Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf: Det blir ingen avsättning till pension om det blir kort (ettårigt) avtal. Notera också att om arbetsgivarna inom industrin inte skulle ha gått med på ytterligare avsättningar till deltidspension i år, så skulle det inte ha blivit någon ytterligare avsättning till flexpension 2018, eftersom flexpensionen är kopplad till de industrianställdas delpension med ett års eftersläpning. (Det är redan klart att tjänstemännen får 0,2 procents avsättning till flexpension när dessa avsättningar påbörjas i november 2017)

4. Arbetstid. Arbetsgivarna har krävt ökad flexibilitet. Vad säger uppgörelsen där?

Stora variationer mellan avtalsområdena. Inom bland annat trä- och möbelindustrin har en del förändringar av arbetstiderna gjorts. Som helhet anser facken att de ändå har stått emot arbetsgivarnas krav på kraftigt försämrade villkor.

Arbetet har tidigare skrivit i en serie artiklar om just kampen om arbetstiden i årets avtalsrörelse. Här kan du läsa mer om det:

• Avtalspodden Lönekampen avsnitt 5: ”Vem ska ha makten över din fritid?”

• Facken: Arbetsgivarna vill ha ensam makt över arbetstiden

• Stressforskarens råd till den som förhandlar om tid

• Ledare Special: Det handlar striden om arbetstider om – Martin Klepke

• Arbetstider i arbetsgivarnas skottlinje

• Hela listan: Så mycket vill arbetsgivarna kunna utöka placeringen av anställdas ordinarie arbetstid

• Lagerarbetaren: ”Jag tycker nog vi ska få vara lediga den tiden vi vill och behöver”

• Träarbetaren: ”Företagen kommer att utnyttja det här utan hänsyn till våra hemförhållanden”