Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Martin Linder, Unionen och Anna-Karin Hatt, Almega. Foto: Mårten Nilsson

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Martin Linder, Unionen och Anna-Karin Hatt, Almega på onsdagens presskonferens. Foto: Mårten Nilsson

En stor dag. Nydanande. Historiskt. Almega, Unionen och Sveriges Ingenjörer tog till stora ord när de berättade att en uppgörelse om flexpension nu är i hamn.

LÄS OCKSÅ Flexpension går i mål

När Almega sa nej till Unionens och Sveriges Ingenjörers krav på flexpension våren 2016 mobiliserade de båda facken närmare 20 000 medlemmar för att gå ut i strejk.

Kravet bottnade i insikten att den allmänna pensionen inte räcker. Facken begärde samma lösning som de anställda i industrin fick redan 2013: En kombination av större inbetalningar till tjänstepensionen och möjlighet att gå ner i arbetstid efter 62 års ålder. Det senare ska hjälpa fler att orka jobba till 65 års ålder, eller längre.

Almega har sagt nej med motivet att den enskilda anställda själv bör få välja om hon eller han vill ha mer pension eller högre lön. Att en bestämd del av utrymmet för löneökningar tillfaller alla anställda i form av pensionspremie krockar också med Almegas syn att inga löneökningar ska vara garanterade – varje lönepåslag eller annan förmån ska bestämmas individuellt.

Den uppgörelse som nu är klar, och har arbetats in i kollektivavtalen i 22 branscher, innebär att den anställda kan avstå från flexpension – om arbetsgivaren vill att den möjligheten ska finnas. Den som avstår ska i stället få motsvarande höjning av den fasta kontanta lönen. Vid framtida höjningar av pensionspremierna är de som har avstått från flexpension inte garanterade någon löneökning.

Avsättningarna till flexpension ska vara lika höga som avsättningarna till de industrianställdas deltidspension – men de införs med ett års fördröjning. 2016 fick industrins anställda en höjning av sina pensionspremier med 0,2 procentenheter. Följaktligen blir avsättning till flexpension 0,2 procent av lönen då de första inbetalningarna görs i november 2017.

– Om arbetsgivarna inom industrin inte går med på ytterligare avsättningar till deltidspension i avtalsrörelsen 2017, så blir det ingen ytterligare avsättning till flexpension 2018, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Företag som inte har haft kollektivavtal tidigare får fem år på sig innan de behöver betala full pensionspremie om de tecknar kollektivavtal.

– Det är förstås en eftergift från vår sida. Men i längden kan det få fler företag att teckna kollektivavtal, och det vinner vi på, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Överenskommelsen om flexpensionen är en helhet där nya regler införs på en rad områden:

Anställningsformer. Från den 1 november innehåller kollektivavtalen en ny, heltäckande reglering av vilka anställningsformer som får användas (att den är heltäckande betyder att den ersätter de anställningsformer som anges i las).

Som Arbetet avslöjade den 9 februari införs en ny form av visstidsanställning, ”avtalad visstid”. Sådana anställningar ska som huvudregel vara i minst sju dagar. Arbetsgivaren kan komma överens med den anställda om kortare tid, men om den möjligheten missbrukas kan facket dra in den.

Provanställningar (som ska få avbrytas med två veckors varsel) blir som regel tillåtna i högst sex månader. För ambulerande tjänstemän i bemanningsföretag medges provanställning i tio månader.

I en del branscher betyder de nya reglerna utökat utrymme för visstidsanställningar, i andra blir det snarare en uppstramning. Det senare gäller till exempel i telekombranschen, där allmän visstidsanställning, som kan vara i några timmar, inte längre får tillämpas.

• Beredskap. Sju av tio tjänstemän arbetar mer eller mindre regelbundet när de egentligen är lediga, enligt Unionen. En del har fått ersättning för det, andra inte. Nu införs enhetliga regler för ersättningen.

• Förhandlingsordning. De nya reglerna ska skapa en ”effektiv förhandlingskultur och tvistehantering”. En förändring till arbetsgivarnas fördel är att facket får kortare tid på sig – två veckor i stället för två månader – för att begära central förhandling när man kräver att en uppsägning eller ett avsked ska ogiltigförklaras. Facket har å sin sida fått klarlagt att arbetsgivaren alltid måste förhandla i ärenden som har med anställningen att göra, vilket varit oklart i en del fall.

• Semester. En enhetlig reglering införs, som främst får betydelse i de fall då intjänande- och semesterår sammanfaller.

• Turordning vid uppsägning. En ny vägledning ska hjälpa facket och arbetsgivaren att komma överens om turordningen när anställda sägs upp på grund av arbetsbrist. Utgångspunkten är att företagen ska behålla de anställda de bäst behöver. En nyhet är att de lokala parterna ska kunna få hjälp från sitt förbund centralt, en så kallad omställningskonsultation. ”Vägledningen innebär ingen förändring jämfört med det omställningsavtal vi har sedan länge. Den är bara en hjälp att tillämpa avtalet”, säger Martin Linder. ”Syftet är att det ska bli lättare att göra avtalsturlistor. I dag kör parterna lätt fast, med vägledningen bör det gå snabbare”, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt. Almegas lönebildningsexpert Per Östlund ser det som särskilt viktigt att begreppet definieras i vägledningen. ”Kompetens är inte bara utbildning och formell behörighet. Också den anställdes prestation ska vägas in. Det är ju vad företagen behöver när de måste minska personalen: Att få med sig dem som jobbat bra”, säger Per Östlund.

Mycket arbete och mycket prestige har investerats i den uppgörelse om flexpension som nu kommit på plats. ”Vi har löst den mest laddade konfliktfråga vi har haft på decennier”, säger Anna-Karin Hatt, som hoppas att den ”vanliga” avtalsrörelsen, som inleds den 1 mars, ska bli lugn nu när flexpensionsfrågan är löst.

– Vi och våra fackliga motparter startar i dag ett långsiktigt arbete för att utveckla framtidens kollektivavtal, säger Anna-Karin Hatt. I en gemensam styrgrupp ska vi förbättra kollektivavtalen vad gäller anställningsformer, arbetstid, pensioner och försäkringar, jämställdhet, kompetensutveckling och arbetsmiljö.

För Unionen och Sveriges Ingenjörer är vinsten framför allt att mer pengar kommer att avsättas till medlemmarnas pensioner. Ytligt betraktat har de fått göra eftergifter för att pengar som annars skulle ha gått till höjd lön ska läggas på pensionen, trots att pension inte kostar arbetsgivaren mer än lön gör, och trots att facken inom industrin fick sin deltidspension 2013 utan att betala något.

– Men även om det inte är lika synligt gjorde IF Metall, och även vi, eftergifter för att få deltidspensionen 2013, säger Martin Wästfelt. Och i paketuppgörelsen om flexpension finns bra inslag utöver själva pensionen.

Förutom Unionens och Sveriges Ingenjörers medlemmar kommer Sekos medlemmar i telekombranschen, liksom mindre grupper inom Jusek, Civilekonomerna och fackförbundet Dik att beröras av uppgörelsen om flexpension. Parterna ska nu gemensamt ta fram information för företag, fackligt förtroendevalda och anställda om vad uppgörelsen innebär.

Läs mer om flexpension

Högt pris för flexpension

Tjänstemännen får sin flexpension

Industrin uppskattar inte Almegas ”följsamhet”

Därför bråkar Almega och facken om pensioner

Almegas vd backar inte för bråk om avtal

Vad är flexpension? Arbetet förklarar på en minut!