LÄS OCKSÅ Industrin uppskattar inte Almegas ”följsamhet”

De såg glada och stolta ut på presskonferensen den 11 november. Almegas vd Anna-Karin Hatt, Unionens ordförande Martin Linder och Sveriges Ingenjörers Ulf Bengtsson presenterade en överenskommelse om hur tjänstemän i tjänstesektorn ska få flexpension, som deras kollegor i industriföretagen har sedan 2013. En stor stridsfråga i avtalsrörelsen 2017 tycktes löst på förhand.

Att facken hade gjort eftergifter för att få flexpensionen var uppenbart. Ett exempel är att nya företag som tecknar kollektivavtal inte behöver införa full flexpension direkt, utan först efter fem års infasning. Ett annat att flexpensionen görs beroende av vad fack och arbetsgivare inom industrin gör upp om.

Vid presskonferensen berättade parterna att de tillsätter fyra arbetsgrupper för att hitta gemensamma lösningar kring anställningsformer, beredskap, förhandlingsordning och avsteg från lagens turordningsregler vid uppsägning – det är en förutsättning för flexpensionen.

Grupperna ska vara klara i nästa vecka.

Arbetet kan avslöja att Almegas ledning redan då räknade med att förmå facket till fler eftergifter i arbetsgrupperna, som betalning för flexpensionen. I ett PM till Almegaförbundens innersta krets av direktörer och avtalsansvariga skriver Almegas vd Anna-Karin Hatt, chefsjurist Jonas Stenmo och lönebildningsexpert Per Östlund att arbetsgrupperna ”ska leverera lösningar som är positiva för arbetsgivarna och därmed balanserar upp hela paketet”.

Det här har ”Almega tydligt markerat” för motparten, enligt PM:et, som är daterat 16 oktober men som har uppdaterats i slutet av oktober, strax innan parterna presenterade sin principöverenskommelse.

Klicka på bilden för att läsa hela det interna PM:et från Almega.

Klicka på bilden för att läsa hela det interna PM:et från Almega.

I dokumentet markerar Almega också att slopade individgarantier i kollektivavtalen är en del av uppgörelsen om flexpensionen. Utöver vad de nämnda arbetsgrupperna kommer fram till ska Almega och Unionen fram till 2017 års förhandlingar starta ”ett intensivt arbete” för att, på de avtalsområden där parterna fortfarande har kvar individgarantier, ersätta dessa med ”en mer utvecklande löneprocess”. Det arbetet ”kommer att bedrivas i ett eget spår” och berör ”fler än 40 000 tjänstemän”.

Enligt Arbetets källor ingick frågan om slopade individgarantier i tidiga utkast till parternas principöverenskommelse om flexpension. I den överenskommelse som presenterades den 11 november fanns den inte med – den bedrivs ju ”i ett eget spår”. Och enligt Unionens biträdande förhandlingschef Nicola Lewis har arbetet med att utveckla löneprocessen inget samband med flexpensionen.

LÄS OCKSÅ Läs hela det interna PM:et från Almega här

Men det är tydligt att man på arbetsgivarsidan fortfarande ser slopade individgarantier som en del av betalningen för flexpensionen.

– Från början fanns det med i principöverenskommelsen. Och det är en av punkterna man ska enas om. Det ligger där, bekräftar Joachim Källsholm, vd för Securitas Sverige AB, som också är styrelse-ordförande i Almega Säkerhetsföretagen och styrelseledamot i Almega Tjänsteförbunden.

Almegas ledning, som i åratal sagt bestämt nej till flexpension, argumenterar i PM:et för att det nu ändå är bäst att göra upp med facken. De kan annars ta strid på flera sätt:

• Genom att få till stånd en slutgiltig prövning i AD om rätten till stridsåtgärder för pensionen.

• Genom att säga upp ITP-avtalet (gör de det är det oomtvistat att de har konflikträtt).

• Genom att gå till konflikt i en annan fråga, till exempel arbetstidsförkortning, för att sedan ”byta” den frågan mot flexpension.

LÄS OCKSÅ Därför bråkar Almega och facken om pensioner

Också bortsett från konfliktrisken anser Almegaledningen att det egna motståndet mot flexpension kostar för mycket. Allvarligast är att allt utvecklingsarbete mellan parterna ligger nere, skriver Almegas ledning i dokumentet.

Men att principöverenskommelsen förverkligas är inte säkert. Flera frågor är svåra att lösa, till exempel i vilket skede nya anställda ska kunna avstå från flexpensionen.

Och enligt Arbetets källor är flera tongivande personer inom Almegaförbunden kritiska till principöverenskommelsen. Joachim Källsholm gav Almega fullt stöd i våras, då Securitas såg ut att drabbas hårt av fackens strejkvarsel. I dag är han missnöjd med sin arbetsgivarorganisation.

– Almega har bytt fot utan att involvera oss. Principöverenskommelsen har inte förankrats i medlemsföretagen. Det är inte hederligt att kalla till presskonferens och presentera en överenskommelse när väldigt mycket inte är färdigt.

Liten ordlista

Flexpension: Består av två delar. Dels att arbetsgivaren betalar in extra pengar till tjänstepensionen (pengar som annars kunde ha gått till höjd lön). Dels en möjlighet att gå ner i arbetstid när pensioneringen närmar sig.

Deltidspension: Samma sak som flexpension. Infördes 2013 för arbetare och tjänstemän inom industrin. De avgifter som betalas till delpensionen höjdes i avtalsrörelsen 2016. Avgifterna varierar för olika grupper. För många tjänstemän betalar arbetsgivarna avgifter motsvarande 0,8 procent av lönen till delpension. För arbetare inom teknikavtalet är avgiften 1,7 procent.

Delpension: Används som synonym till deltidspension (se ovan). Men ordet delpension betecknar också en särskild förmån i de kommunalt respektive statligt anställdas pensionsavtal.

Bakgrund

Sedan 2013 får arbetare och tjänstemän inom industrin ökade inbetalningar till sin tjänstepension. Det kombineras med en möjlighet att gå ner i arbetstid när pensionsåldern närmar sig. De extra pensionspengarna ska göra att de anställda så småningom får råd att trappa ner någon gång efter 60 års ålder.

Unionen och Sveriges Ingenjörer vill att de anställda i tjänstesektorn också ska få den här pensionsförmånen, som de kallar flexpension. Motparten Almega har länge sagt nej, och i våras varslade facken om strejk för sitt krav. Men den 11 november i år presenterade Almega och facken en principöverenskommelse som ska leda fram till flexpension.