Bygg-vd:n Carin Stoeckmann tror det blir svårt att hålla koll på alla avtal som är inblandade i ett bygge – både för entreprenören och för upphandlaren.  Foto: Jenny Leyman

Bygg-vd:n Carin Stoeckmann tror det blir svårt att hålla koll på alla avtal som är inblandade i ett bygge – både för entreprenören och för upphandlaren. 
Foto: Jenny Leyman

Svårt för upphandlaren att följa upp och krångligt för företaget. Bygg-vd:n Carin Stoeckmann ser mest problem med krav på arbetsrättsliga villkor i upphandling.

LÄS OCKSÅ Bantade krav på schysta villkor

Rörläggare, taktäckare, städare, byggare och markentreprenörer. Carin Stoeckmann, vd på medelstora byggföretaget Byggmästar’n i Skåne, räknar upp otaliga yrken på en byggarbetsplats. Detta för att lyfta ett problem hon ser med regeringens proposition med krav om arbetsrättsliga villkor i upphandling.

Förslaget går ut på att det i större upphandlingar där det finns risk för dåliga arbetsvillkor ska bli obligatoriskt att ställa krav på arbetstid, lön och semester enligt kollektivavtalets lägstanivå.

Företaget Byggmästar’n i Skåne skulle omfattas av kravet med jämna mellanrum, tror Carin Stoeckmann.

– Det är många olika aktörer på en byggarbetsplats och alla har olika kollektivavtal. Det är svårt för mig att veta vad de avtalen innehåller, suckar hon.

Men från den 1 juni i år kan Carin Stoeckmann bli tvungen att ha koll på detta. Enligt regeringens förslag ska företag som vinner upphandlingar där det ställs arbetsrättsliga krav även ha koll på sina underleverantörer.

Regeringen menar att dåliga arbetsvillkor ofta finns just längre ner i kedjan av leverantörer. Företagen bör säkerställa att villkoren också gäller underleverantörer. Ett sätt att göra det är att skriva in det i avtalen med dem.

En annan utmaning, enligt Carin Stoeckmann, är att en enskild upphandlare på en kommun ska följa upp kraven.

– Jag har svårt att se hur de ska lösa det på ett bra sätt. Då måste de ha kunskap om de olika avtalen. För min egen del vet jag vad vi har i vårt kollektivavtal men jag har svårt att ha koll på alla de andra.

Ser du risk för missbruk om det är svårt att följa upp?
– Jag tror att vi som vill göra rätt för oss kommer fortsätta med det och de som vill göra fel kan fortsät-ta med det.

LÄS OCKSÅ Riskbransch 2: Effekten kan dröja flera år

Carin Stoeckmann är också kritisk till att enskilda paragrafer i kollektivavtalet ses som isolerade delar. När den upphandlande myndigheten ska formulera sina arbetsrättsliga krav ska den jämföra kollektivavtalens villkor med lag – och välja det som är bäst för arbetstagaren.

– Då uppstår ett annat problem. Vi kan ju förhandla om att sänka vissa delar för att höja nivåer för andra delar i vårt kollektivavtal. Men då ska upphandlaren inte se till helheten.

Carin Stoeckmann menar att upphandlingskraven därför kan bli högre än vad som egentligen står i ett kollektivavtal. Om någon del av arbetstid, semester eller lön har förhandlats ner och en annan del upp så höjs de villkor i kollektivavtalet som hamnar under den lagstadgade nivån. Därmed blir kraven som ställs på företagen högre än i kollektivavtalet, påpekar Carin Stoeckmann.

LÄS OCKSÅ Liten seger över lönedumparna – Yonna Waltersson

Läs mer om offentlig upphandling

• LO om regeringens upphandlingsförslag: Otillräckligt

• Nytt förslag om upphandling väntas få stöd av KD

• Förslag om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling dröjer

• Försenat förslag om arbetsrätt vid upphandling

• Förslaget om offentlig upphandling –  det handlar det om

• ”Högst beklagligt att den paragrafen ströks”

• ”Upp till kommuner att stoppa lönedumpning”

• Riksdagsnej till arbetsrättskrav

• Därför tänker vi rösta ja respektive nej till upphandlingslagen

• Fackliga röster om omstridd upphandlingslag

• TCO hotar anmäla Sverige