Linda Scott Jacobsson. Foto: Swedwatch/

Linda Scott Jakobsson. Foto: Swedwatch

Riksdagens nej till arbetsrättsliga krav vid upphandling kan även få konsekvenser för utsatta arbetare i utvecklingsländer. Högst beklagligt, kallar Swedwatchs upphandlingsexpert beslutet.

LÄS OCKSÅ Ledare: Varför hatar SD och Alliansen svenska arbetare

En av de paragrafer som riksdagen röstade nej till i förra veckans omröstning om nya upphandlingsregler har hamnat i skuggan av medierapporteringen. Det anser Linda Scott Jakobsson, upphandlingsspecialist på Swedwatch, en organisation som granskar sociala och miljömässiga missförhållanden med koppling till svenska företags verksamhet i utvecklingsländer.

Paragrafen handlar om att upphandlade myndigheter ska kräva att leverantörer lever upp till ILO:s kärnkonventioner om arbetet utförs där svensk arbetsrätt inte gäller.

Leverantörerna ska även se till att underleverantörer inte bryter mot de åtta konventionerna, där bland annat rätten att organisera sig fackligt och förbud mot tvångs- och straffarbete, diskriminering och barnarbete ingår.

– Det är högst beklagligt att paragrafen ströks. Vi tycker att man kan förvänta sig att upphandlande myndigheter som absoluta miniminivå ställer krav på ILO:s kärnkonventioner där det finns risker. Diskussionen i Sverige har gällt löner, arbetstid och semester i Sverige. Det var det kontroversiella och ändå valde man att stryka även detta, säger Linda Scott Jakobsson.

LÄS OCKSÅ ”Upp till kommuner att stoppa lönedumpning”

Swedwatch ser många problem kring mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i globala leverantörskedjor och har genom åren uppmärksammat konsekvenserna av att upphandlande myndigheter inte ställer sociala krav.

Bland annat har organisationen granskat situationen för arbetare som tillverkar kirurgiska instrument i Pakistan. När den första rapporten släpptes 2007 ställde landsting och regioner som köper instrumenten inte sociala krav.

Men i fjol, när Swedwatch följde upp, hade krav börjat ställas vilket minskade risken barnarbete och att fler nu fick minimilön istället för ackordlön.

– Men många kommuner och statliga myndigheter ställer inte de här kraven. Finns lagstiftning på plats skickar det en tydlig signal kring vad som förväntas, säger hon.

Hon undrar varför oppositionen är emot något som enligt henne är en ganska okontroversiell fråga.

LÄS OCKSÅ Riksdagsnej till arbetsrättskrav

Maria Plass, riksdagsledamot (M) med plats i finansutskottet, förklarar att de inte är emot varenda detalj i paragraferna de avslog, men att de hänger ihop och ska ses som en helhet.

– Tanken vi har med ILO:s kärnkonventioner är att de inte får tvinga fram högre krav på svenska företag än utländska företag. Vi tycker att det är helt fel att de svenska företagen missgynnas, säger hon.

Hon poängterar att de inte är emot kärnkonventionerna som sådana och att de väntar på att regeringen ska återkomma med kompletterande förslag.

LÄS OCKSÅ Förslaget om offentlig upphandling – det handlar det om

Linda Scott Jakobsson på Swedwatch köper inte argumentet att svenska företag skulle missgynnas genom att göra ILO-konventionerna obligatoriska vid upphandling. EU-direktivet, som de nya upphandlingslagarna bygger på, hänvisar till ILO-konventionerna. Och de ingår också i de vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter som antagits av FN.

– Nationerna har ställt sig bakom de här principerna som även säger att stater har ansvar och där ansvaret i upphandlingar också nämns. Det här är allmängiltigt så jag ställer mig frågande till att det skulle innebära högre krav på svenska företag. Det är också en ganska låg nivå, så det är inte orimliga krav att leva upp till.

LÄS OCKSÅ Därför tänker vi rösta ja respektive nej till upphandlingslagen

LÄS OCKSÅ Fackliga röster om omstridd upphandlingslag