På onsdag röstar riksdagen om de omdebatterade upphandlingsreglerna. Varför kommer delar av förslaget att röstas ner? Och varför handlar debatten om dryga EU-böter, utsatta arbetare och snedvriden konkurrens? Arbetet reder ut vad det handlar om.

LÄS OCKSÅ Därför tänker vi rösta ja respektive nej till upphandlingslagen

Foto: Pawel Flato

Foto: Pawel Flato

• När stat, kommuner och landsting köper eller hyr varor, tjänster eller byggentreprenader. Tanken är att ge alla leverantörer samma förutsättningar, att hushålla med skattemedel och ta tillvara konkurrensen. (Konsumentverket/Konkurrensverket)

• Värdet av offentlig upphandling i Sverige uppskattas till runt 600 miljarder kronor årligen. Det är nästan en femtedel av BNP. Så har det sett ut de senaste tio åren. (Upphandlingsmyndigheten)

Foto: Fanni Olin Dahl/TT

Foto: Fanni Olin Dahl/TT

Regeringens förslag, som riksdagen röstar om på onsdag den 30 november, kom i juni. Det innebär att upphandlare ska ställa krav på att leverantör har lön, semester och arbetstid i nivå med svenska kollektivavtals lägstanivå, ”om det är behövligt”. Det ska göras en bedömning av om upphandlingen sker inom en riskbransch vad gäller arbetsvillkor.

– Vi ser tyvärr social dumpning i vissa branscher där den offentliga sektorn är en dominerande aktör. Vi måste ställa krav på schysta villkor för de som jobbar i offentligt finansierade verksamheter, sa civilminister Ardalan Shekarabi, som är ansvarig för frågan i regeringen, då och pekade på att företag som sköter sig i dag missgynnas i upphandlingar där lägsta pris ofta styr.

Foto: David Goldman/TT

Foto: David Goldman/TT

På vägen mot skarpt lagförslag har regeringen justerat skrivningarna om kollektivavtal. I en intervju med Sveriges Radio i maj pekade Ardalan Shekarabi på att förslaget är en kompromiss för att få med sig allianspartierna. I ett tidigare förslag fanns även krav på tjänstepension och försäkring med, men i slutversionen blev det en frivillig möjlighet.

LÄS OCKSÅ Fackliga röster om omstridd upphandlingslag

– Politik handlar om pragmatiska lösningar och kompromisser. Och när vi lade fram det förslaget så väckte det reaktioner från näringslivet och det borgerliga hållet och då sa man att de här förslagen kan leda till att vi får en bristande likabehandling. Då tog vi till oss de synpunkterna och så har vi nu lagt fram ett förslag som är välavvägt, sa Ardalan Shekarabi till Sveriges Radio i maj.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Foto: Jonas Ekströmer/TT

I oktober 2014 slöt regeringen och Vänsterpartiet en överenskommelse om vinster i välfärden. Här ingick även att krav på kollektivavtal eller villkor i nivå med kollektivavtal ska ställas vid all upphandling.

Regeringens förslag bygger på EU-direktiv från 2014 som Sverige måste genomföra. Jämfört med tidigare finns ett större utrymme för att ställa krav på miljöhänsyn samt sociala och arbetsrättsliga villkor.

I dag är den möjligheten i praktiken begränsad och det har rått osäkerhet om hur kraven ska ställas. Att frågan väckt debatt i Sverige beror delvis på att det handlar om ett direktiv som ska införas i svensk lag, och då ges utrymme för medlemsstaten att själv bestämma hur direktivets mål ska nås.

Upphandling5

Foto: Fredrik Sandberg/TT

I debatten om regeringens förslag pratar förespråkarna ofta om att ingen ska behöva jobba för 27 kronor i timmen. Det kommer från Sveriges Radios dokumentär Taxikungen, som visade på de låga ersättningarna för taxichaufförer som kör upphandlad färdtjänst, som lägst 27 kronor i timmen.

Foto: Björn Lindgren

Foto: Björn Lindgren

Här debatterade civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i början av september förslaget inför byggnadsarbetare. Några veckor tidigare hade SD tagit avstånd från regeringens förslag om krav i nivå med kollektivavtal och det stod klart att det skulle falla i riksdagen. Läs mer om det här.

– Vad har hänt, varför har SD nu närmat sig Moderaterna? undrade Ardalan Shekarabi.
– Det går inte att stå upp för svenska löner och villkor om man inte är beredd att omförhandla Sveriges EU-medlemskap, sa SD-ledaren.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Foto: Henrik Montgomery/TT

På onsdagen den 30 november röstar riksdagen om regeringens förslag. Men redan när det passerade finansutskottet stod det klart att det blir rött ljus för regeringens hjärtefråga. Det blev nej till de delar av förslaget som rör krav på lön, semester och arbetstid och möjligheten att ställa krav på tjänstepension och försäkring. Utskottet säger dock ja till de andra delarna i förslaget.

Både allianspartierna och SD pekar på att kraven skulle försvåra för små företag att delta i upphandlingsprocesser, eftersom de sällan har kollektivavtal. Det skulle också skapa ”betydande krångel, osäkerhet och tillämpningssvårigheter”. Läs mer här.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Civilminister Ardalan Shekarabi och Vänsterpartiets Ulla Andersson pekar på att dryga böter kan vänta Sverige, eftersom morgondagens omröstning i riksdagen gör att vi inte kommer uppfylla EU-kraven i tid.

Under onsdagens omröstning väntas alliansen och SD få igenom en uppmaning till regeringen: att den, om det krävs, kommer med nya förslag så att Sverige lever upp till EU-direktiven. Främst gäller de arbetsrättsliga frågorna, som nu röstas ner.

Foto: Maja Suslin/TT

Foto: Maja Suslin/TT

Här finns alla debattartiklar och insändare som tidigare publicerats på arbetet.se

Kommunal: Stödde förslaget som kom i maj men riktade samtidigt kritik: ”Avsaknaden av tjänstepension och försäkringar är en av de viktigaste konkurrensfördelarna för företag som saknar kollektivavtal. Den fördelen kommer de kunna ha kvar.”

När det stod klart att förslaget skulle falla lyfte Kommunal fram det positiva: ”Kort innebär det att det som upphandlas ska vara enligt den svenska modellen, anställda förtjänar de goda villkor och lön som ett kollektivavtal garanterar.”

Svenskt Näringsliv: ”Det förslag som regeringen nu har lagt går på tvärs mot den svenska modellen. Förslaget innebär att över 3 900 upphandlade myndigheter blir skyldiga att på olika sätt tolka villkoren i de cirka 700 kollektivavtal som finns på svensk arbetsmarknad och därefter kräva detta i upphandlingar. Med all respekt för Sveriges upphandlande myndigheter är det en praktiskt taget omöjlig uppgift”, skrev de i en debattartikel på arbetet.se.

LO: LO har innan det skarpa förslaget kom pekat på att tjänstepension och försäkringar måste ingå som krav, vid sidan om krav på lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal.

LO har också varit kritiska till krav i nivå med kollektivavtalets miniminivå och har förespråkat krav i nivå med de som tillämpas på den berörda orten.

Inför omröstningen i riksdagen har dock LO försvarat förslaget mer helhjärtat: ”Förslaget är inte något hot mot vår partsmodell. Den är tvärtom en välkommen rättvisereform som stärker den svenska modellen, de seriösa företagen och deras anställda.”

TCO och Saco: Stödjer förslaget, men ville ha med krav på pension och försäkringar, något de menar är det viktigaste för akademiker och tjänstemän.