Nyheter

LO om regeringens upphandlingsförslag: Otillräckligt

Regeringens besked om krav på arbetsrättsliga villkor i stora upphandlingar kommer ge effekt på problembranscher, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S). LO kallar förslaget ”otillräckligt”.

I dag beslutade regeringen om en proposition, alltså ett förslag till riksdagen, om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. Förslaget har stötts och blötts mellan regeringen och allianspartierna sedan det ursprungliga förslaget föll i riksdagen i november. Den nya versionen omfattar endast större upphandlingar över vissa värden.

I de fallen krävs att leverantörer ger sina anställda lön, semester och arbetstid i nivå med svenska kollektivavtals lägstanivå. Exakt hur förslaget är utformat är oklart eftersom propositionen ännu inte är offentlig. Men den ser ut att få ja i riksdagen efter att Kristdemokraterna ställt sig bakom.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) är inte helt nöjd, men han ser det som ett viktigt steg framåt.

– Problemen finns främst i färdtjänst, i städbranschen och i bygg. Tittar man på de upphandlingarna är de normalt sett stora. Och där vi har haft störst problem, i färdtjänstupphandlingarna i Stockholms läns landsting, där pratar vi om väldigt stora upphandlingar. Så det här får en stor effekt på problembranscherna och förbättrar situationen för de som sliter i offentligt finansierad verksamhet, säger han till Arbetet.

Hur ser du på att Kristdemokraterna ställer sig bakom ert förslag?
– Jag uppskattar den konstruktiva dialog som vi har haft och välkomnar deras ställningstagande.

Finns det någon risk att upphandlande myndigheter kringgår reglerna genom att dela upp upphandlingar i mindre delar?
– Nej, det finns bestämmelser om uppdelade kontrakt. Upphandlingsrätten reglerar såna situationer.

Ni ville egentligen mer, vad blir nästa steg?
– Vi kan ge stöd till de kommuner och landsting som ställer krav och som vill ställa krav. Upphandlingsmyndigheten har skapats just för att ge stöd och de jobbar tillsammans med parterna för att ta fram underlag för krav i upphandling. Min bild är att det hänt väldigt mycket när det gäller hållbara upphandlingar de senaste två åren. Stora och viktiga steg har tagits i många kommuner.

Är er bedömning att förslaget lever upp till EU-rätten nu?
– Ja, vår bedömning är att i och med att den här uppgörelsen har träffats och vi nu lägger fram propositionen och riksdagen ser ut att ha förutsättningar att rösta igenom den så kan vi också undvika EU-rättsliga sanktioner.

Kristdemokraternas vikarierande partiledare och ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed bekräftar för Arbetet att partiet står bakom förslaget.

– Vi gör det här för att vi ser att förslaget båda värnar goda arbetsvillkor för anställda i riskbranscher samtidigt som det värnar småföretagares möjlighet att delta i upphandlingar. Vi kan göra detta samtidigt som vi undviker dryga böter från EU.

Är risken för EU-böter det främsta skälet till att ni säger ja?
– Vi har sagt att det kan vara rimligt att ställa arbetsrättsliga villkor under vissa förutsättningar. Hotet om EU-böter spelar roll, det är angeläget att inte dra på Sverige den typen av kostnad. Det kostar onödiga pengar som vi kan använda till bättre saker.

Ni tycker olika i allianspartierna i den här frågan, hur ser du på det?
– Jag respekterar att andra partier gör andra bedömningar. För vår del tycker vi att det här är en rimlig kompromiss och rimligt att vi gör vad vi kan för att undvika de böter som regeringskansliet bedömde var starkt överhängande. Det har skett tidigare att allianspartierna har olika uppfattningar i en fråga.

Fick ni igenom något mer i förslaget som var viktigt för er?
– Framför allt handlar det om att två tredjedelar av upphandlingarna undantas. Sen finns också undantag för innovationsupphandlingar och vi ser också till att det blir tydligt att kraven inte omfattar mikroföretag.

Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati tycker att det är bra att åtminstone de stora upphandlingarna nu omfattas.

– Men självklart kommer vi inte ändra vår åsikt om att regeringen ska skärpa kraven som snart det är möjligt.

LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström kallar förslaget otillräckligt. Hon pekar bland annat på att formuleringen som gav myndigheter rätt att även ställa krav på tjänstepension och försäkringar i nivå med kollektivavtalen har strukits, något som SVT rapporterat om.

– Det är ett litet steg i rätt riktning men det är ett urvattnat förslag. Jag tycker att det är ganska bedrövligt att allianspartier och SD inte vill stödja det här.

Arbetet söker Svenskt Näringsliv för kommentar.

Fakta

• Förslaget innebär att offentliga upphandlare som upphandlar för större summor ska ställa krav på att leverantörer ger sina anställda lön, semester och arbetstid i nivå med svenska kollektivavtals lägstanivå.

• Kraven ska ställas i stora upphandlingar om det behövs, alltså om upphandlingen bedöms ske i en riskbransch.

• Gränsen för vad som räknas som en stor upphandling avgörs av EU:s så kallade tröskelvärden. För statliga upphandlingar är gränsen 1,2 miljoner kronor, för kommuner 1,9 miljoner och för byggentreprenader går gränsen vid 48 miljoner.