Så här kan lönegapet minska
Äntligen bryter vi värdediskrimineringen, jublar Kommunal. I år minskar löneklyftan mellan undersköterskor och verkstadsarbetare påtagligt. Men redan nästa år går det trögare.
Grafik: Annika Olsson. Klicka på bilden för att se den större.
LÄS OCKSÅ Heltid ska bli norm om fem år
I många år har Kommunal slagits för att kvinnors arbete ska betala sig lika bra som mäns. Argumentationen har utgått från löneklyftan mellan en undersköterska och en verkstadsarbetare. Trots att båda har treårig yrkesutbildning, och trots att kraven i arbetet är jämförbara, tjänar han nästan 3 000 kronor mer i månaden än hon.
Det här beror på värdediskriminering, hävdar Kommunal. Alltså att kvinnodominerade yrken systematiskt värderas lägre än mansdominerade.
Klyftan mellan undersköterskan och verkstadsarbetaren har befästs av att löneökningarna inom industrin sedan snart 20 år fungerar som norm – ”märke” – för hela arbetsmarknaden. Så länge undersköterskan inte kan få större lönelyft i procent än verkstadsarbetaren kan hon inte minska avståndet till hans lön, det är enkel matematik.
Sedan några år revolterar därför Kommunal mot den här ordningen. Felavlönade kvinnor måste kunna få större löneökningar än märket, har Kommunal hävdat. Först i stark motvind, men sedan ett år tillbaka med stöd från andra LO-förbund.
Till sist spräckte alltså Kommunal märket. I år får undersköterskan mer än verkstadsarbetaren. Undersköterskor ska få 1 020 kronor i snitt, industriarbetarna 535 kronor (plus 55 kronor till pen-sion). Löneklyftan, i dag 2 900 kronor, krymper till 2 415.
– Före årets lönerevision är undersköterskans lön 89,1 procent av verkstadsarbetarens, efter är den 91,1 procent, säger Peder Unander, utredare vid Kommunal.
Det måste ses som ett rejält kliv. Jämför gärna med LO-förbundens gemensamma mål, som är att minska värdediskrimineringen av kvinnor med en halv procentenhet per år till år 2028.
Men i verkligheten kan klivet bli mindre. Industrins anställda brukar nämligen få större löneökningar än de centrala avtalen anger, så kallad löneglidning. Det beror på flera saker, bland annat de lönesystem som stora industriföretag har. En arbetare på SKF som lär sig nya moment i produktionen klättrar uppåt i lön. Sedan 2013 har industriarbetares löneglidning varit 0,4 procentenheter per år, enligt Medlingsinstitutet.
Undersköterskor får sällan högre lön för att de lär sig mer. Kommunal kämpar tvärtom med negativ löneglidning – medlemmarna får i praktiken ut lägre lönelyft än de centrala avtalen säger. Det beror främst på att arbetsgivarna ersätter erfarna, lite högre avlönade undersköterskor som slutar med nya som får avtalets lägsta lön.
I årets avtal finns en protokollsanteckning som säger att parterna gemensamt ska se över personalomsättningen och den negativa löneglidningen. Avtalets lägsta lön för utbildade undersköterskor blir också lättare att nå (se texten till vänster).
Men vilken effekt detta får är ovisst. Ett annat osäkerhetsmoment är var märket hamnar 2017 och 2018. I vårt räkneexempel här ovan, där märket antas bli 2,2 procent även de här åren, fortsätter gapet mellan undersköterskan och verkstadsarbetaren att minska, låt vara mycket långsamt.
Men med ett högre märke är det inte säkert att extrasatsningen på undersköterskan – 180 kronor 2017 och 150 kronor 2018 – väger upp den större löneökning som verkstadsarbetaren får genom märket.
Om märket skulle bli 2,5 procent 2017–2018, och verkstadsarbetaren tar ut hela märket som höjd lön (inte förbättrad pension) växer gapet mellan honom och undersköterskan med 25 kronor 2018.
– Vi har just fått acceptans för extrasatsningen på undersköterskor, säger Peder Unander. Att bryta värdediskrimineringen är inte en engångsgrej. Vi kommer tillbaka.
LÄS OCKSÅ
Ledare: Kommunals avtal en seger för verkligheten.
Kommunal får stöd för extra löneökningar
Kommunals sikte inställt på 2,2 procent
LO och Svenskt Näringsliv i utspel
”Inte okej att kommunalare blir lönegolv”
Kommunal: Arbetsgivaren håller nere löner för oss
SKL beredda att diskutera lönesatsning på undersköterskor
