Stockholm 20160404 Carola Lemne, vd Svenskt N‰ringsliv (2:a fr.v.) och Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordfˆrande (3:a fr.v.) hÂller presskonferens med anledning av Ârets avtalsrˆrelse. Foto: Maja Suslin / TT / kod 10300

Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv, Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv, Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande och Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO. Foto: Maja Suslin/TT

LO och Svenskt Näringsliv rekommenderar gemensamt de parter som ännu inte har träffat avtal att betrakta industrins och handelns uppgörelser som normerande. LO-ledningen har kommit överens med Svenskt Näringsliv på egen hand – LO:s styrelse behandlar frågan först senare under måndagen.

– Det måste vara flera årtionden sedan vi och Svenskt Näringsliv ingick en överenskommelse av det här slaget, sa LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson när han och Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne presenterade den gemensamma rekommendationen vid en presskonferens på måndag förmiddag.

Bakgrunden till överenskommelsen är att LO och Svenskt Näringsliv är oroliga för att den snart 20 år gamla modellen där parterna inom industrin anger takten för löneökningarna på hela arbetsmarknaden är hotad. Modellen har fungerat väl, säger LO och Svenskt Näringsliv i sin rekommendation: Den har resulterat i kostnadsökningar som innebär att industrins internationella konkurrenskraft bibehållits eller stärkts, samtidigt som de anställda fått höjda reallöner. Men i årets avtalsrörelse finns ingen samverkan mellan LO:s förbund, och flera LO-förbund har sagt att det inte längre finns någon norm för löneökningarna som de måste ta hänsyn till.

LO och Svenskt Näringsliv rekommenderar alltså de parter som ännu inte träffat avtal att ändå se de uppgörelser som nu är klara som normerande. Det gäller uppgörelsen i torsdags mellan fack och arbetsgivare inom industrin, som innnebär löneökningar på totalt 2,2 procent i ett ettårigt avtal. Och gårdagens nya avtal för de handelsanställda med löneökningar på 590 kronor i månaden.

– Nu finns en norm i procent, och en norm i kronor. Vi rekommenderar gemensamt övriga parter att följa dessa, säger Karl-Petter Thorwaldsson, som gläds åt att Svenskt Näringsliv accepterat synsättet att det finns två märken –alltså även ett som anges i kronor, vilket kan göra det möjligt för lågavlönade att få ut något större löneökningar.

– Vi vill stärka industrins konkurrenskraft och är glada att LO står bakom överenskommelsen, säger Carola Lemne. 2,2 procent är lite dyrt, men det är väl värt att slå vakt om normen.

I överenskommelsen förbehåller sig LO rätten att stödja Kommunals krav på löneökningar för undersköterskorna utöver normen.

– Utan det förbehållet hade vi inte kunnat skriva under överenskommelsen, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Carola Lemne betonar för sin del att Svenskt Näringsliv inte kan påverka vilka löner arbetsgivare inom offentlig sektor sätter.

LO:s arbetsutskott samlades på söndagskvällen efter att avtalen för handelns anställda blivit klara. Men uppgörelsen om den gemensamma rekommendationen med Svenskt Näringsliv har inte förankrats i LO:s styrelse, där LO-förbunden är representerade. LO-styrelsen möts först i dag, måndag.

– Det fanns ett moment efter att Handels avtal blev klara, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. Ett fönster stod öppet en begränsad tid. Vi ville ta möjligheten.

Den gemensamma rekommendationen presenterades klockan 10 på måndagen. Klockan 12 samma dag samlas LO-styrelsen. Vilka möjligheter hade gått förlorad om ni hade väntat några timmar?
– Vi tog den möjlighet som fanns, upprepar Torbjörn Johansson.

Byggnads har varslat om konflikt för krav som bland annat innebär löneökningar med 3,2 procent. Hur känns det för dig som kommer från Byggnads att rekommendera dem att göra upp om högst 2,2 procent?
– Byggnads har varslat framför allt för sina lönesystem, svarar Torbjörn Johansson. Där har de full uppbackning från LO. Men de har inte uppbackning för att knäcka märket.

LÄS OCKSÅ

Avtal klart för Handels

Industriavtalet klart