Avtal klart för Handels

– Vi kan med glädje säga att Handels levererar, sa Handels förbundsordförande Susanna Gideonsson på en presskonferens på söndagskvällen.

– Industrin satte häromdagen det första märket, det som uttrycks i procent. Vi sätter det andra märket – det som uttrycks i kronor, vilket är det viktiga för lågavlönade.

Också Svensk Handels vd Karin Johansson är tillfreds med löneökningarnas storlek, som är exakt lika i detalj- respektive partihandelsavtalet.

– Vi har hållit oss inom ramen för ”märket”, löneökningar med 2,2 procent på ett år.

Det stämmer nu inte helt om man bara sätter de 590 kronorna i relation till en genomsnittlig lön inom detaljhandeln – 23 565 kronor på heltid. 590 kronor motsvarar 2,5 procent av den lönen.

– Men de lägsta lönerna i avtalet höjs bara med 500 kronor, säger Karin Johansson. Därför kommer arbetsgivarnas lönekostnader inte att stiga med mer än 2,2 procent.

När äldre anställda slutar och nya kommer in på avtalets lägsta lön kommer alltså löneökningstakten hållas tillbaka, beräknar parterna.

Av de 590 kronorna är 324 kronor en garanterad höjning för varje anställd. Men både fack och arbetsgivare säger samtidigt att avtalet är ett steg mot mer av lokal lönesättning.

Till avtalet läggs nämligen en ny bilaga som ska stödja lokal lönebildning. Om de lokala parterna väljer att använda den får de anställda en extra fridag per år, ett slags morot för att klubbarna ska gå med på att bestämma lönerna lokalt.

– Jag tror att lokala och ”medarbetarnära” löner kommer att utveckla medarbetarna, säger Svensk Handels förhandlingschef Mattias Dahl.

Helt lokal fördelning av löneutrymmet förutsätter dock att det finns en Handelsklubb på företaget, och att den känner sig mogen för att utforma ett eget lönesystem.

– Jag hoppas att det här ska få arbetsgivare att uppmana sina anställda att bilda en fackklubb, säger Mattias Dahl.

På förhand var avtalets lägsta löner en fråga där avståndet mellan parterna var stort. Handels hade krävt en höjning med 750 kronor, Svensk Handel ville frysa de lägsta lönerna med motiveringen att det skulle underlätta för nyanlända och ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden.

De höjs alltså med 500 kronor i månaden, vilket Handels ser som en seger, medan Karin Johansson uttrycker viss besvikelse.

– Vi hade kunnat leverera fler nya jobb med lägre lägsta löner.

Men den fråga som väckt kanske starkast känslor på Handels avtalskonferenser under hösten är de otrygga jobben. Här har Handels framför allt fått in en begränsning av hur allmän visstidsanställning får användas.

I dag är sådana anställningar ofta mycket korta. Från och med den 1 juli i år måste de vara minst 14 dagar.

Samtidigt har arbetsgivarna fått något större utrymme att använda vikariat. Ett vikariat ska nu övergå i en tillsvidareanställning först efter 36 månader inom en femårsperiod (hittills har gränsen gått vid 24 månader).

– Dialogen mellan oss och Handels kring hur man ska anställa har varit bra, tycker Mattias Dahl. Vi har närmat oss varandra. En samsyn känns möjlig.

– Vi ska inleda ett gemensamt projekt med utbildning, råd och stöd för att systematiskt skapa fler trygga jobb, säger Susanna Gideonsson. Det ska pågå till år 2020, men jag är optimistisk.

– Det är inte alla arbetsgivare som har så djup kunskap om kollektivavtalet, vilka anställningsformer som finns och hur man lägger schema, säger Karin Johansson. Med projektet hoppas vi få fler heltidsanställningar och färre visstidsanställningar.

En fråga som inte löstes i årets avtalsförhandlingar gällde en modernisering av kollektivavtalet för partihandel och e-handel. Vi kom en bra bit på väg, men hann inte bli klara, säger Karin Johansson.

De nya kollektivavtalen för butiks- och lageranställda omfattar cirka 200 000 arbetstagare och gäller i ett år.