Heléne Fritzon.

Heléne Fritzon.

Ska undersköterskornas löner lyftas mer än andras krävs att alla parter på arbetsmarknaden är överens om det. Den samsynen finns inte i dag, säger Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

I dag har Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kommunal inlett sina avtalsförhandlingar genom att utbyta sina respektive krav. Medan SKL vill se sifferlösa avtal kräver Kommunal att den centrala löneuppgörelsen ger minst 661 kronor mer i månaden.

För landets ungefär 150 000 undersköterskor vill facket ha 400 kronor extra, det vill säga lönelyft på totalt minst 1 061 kronor i månaden för en heltidsanställd. Räknat på en genomsnittlig lön för undersköterskor på 23 200 kronor i månaden (siffran kommer från Kommunal) motsvarar det löneökningar på närmare 4,6 procent. Utslaget på alla de 335 000 anställda som berörs av avtalet – förutom undersköterskor även barnskötare, personliga assistenter, lokalvårdare och många andra – innebär Kommunals krav löneökningar på 3,3 procent.

– Kommunals yrkanden är de högsta av alla yrkanden på arbetsmarknaden, säger Heléne Fritzon, socialdemokratiskt kommunalråd i Kristianstad och ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation. Vår bedömning är att det är för högt för att kommuner och landsting ska kunna betala det.

– Dessutom följer vi sedan många år det ”märke” för löneökningarna som den konkurrensutsatta sektorn anger. De närmaste veckorna kommer vi att följa hur parterna inom industrin agerar.

Kommunal anser att undersköterskorna kan få 400 kronor utöver ”märket”, utan att det raserar den 20 år gamla ordning som innebär att fack och arbetsgivare inom industrin anger takten för löneökningarna i Sverige. Vad anser du?

– Om lönerelationerna mellan sektorer ska förändras; om man ska lyfta en hel grupp på det här sättet, så måste verkligen hela arbetsmarknaden vara överens om det, svarar Heléne Fritzon. Vi ser inte den samsynen i dag. Det finns enskilda förbund som har uttryckt stöd för Kommunals yrkande, men inte en bred samsyn.

Samtidigt som SKL betonar hur viktigt det är att löneökningstakten inom industrin fungerar som norm för hela arbetsmarknaden har dock kommuner och landsting gått med på löneökningar långt över normen för lärare och sjuksköterskor. Som Arbetet avslöjat höjdes lönerna för gymnasielärare med omkring elva procent åren 2013 – 2014. Grundskolelärarnas löner höjdes med 10,2 procent och sjuksköterskornas med 7,9 procent.

– Det där varierar mellan olika delar av landet, eftersom de lokala förutsättningarna är olika, säger Heléne Fritzon. Avtalen är sifferlösa, och vi och de fackliga motparterna är överens om att den lokala lönebildningen ska spela den avgörande rollen.

Men Arbetets siffror, som bygger på uppgifter från SCB och är kontrollerade av berörda förbund, gäller löneökningarna för lärare och sjuksköterskor generellt. Hur går så höga löneökningar ihop med respekten för märket?

– Jag förstår att du ställer den frågan. Men vi är eniga med motparterna om hur lönestatistiken ska göras, och vi kommenterar bara den partsgemensamma statistiken. Därför vill jag inte kommentera Arbetets siffror.

LÄS OCKSÅ:

”Extra löneökningar räcker inte”

Kommunal kräver 3,3 procent

”Vi ska vårda märket”