÷REBRO 2016-04-13 PÂ bild:Mats Berglund. Om ackordsystemet inom bygg. Hur fungerar det? Fˆr- och nackdelar. Foto: Per Knutsson / TT / Kod 11380

– Klart att jag vill ha ackordslön. Det är moroten, säger Mats Berglund, som jämnar till takpappen. Foto: Per Knutsson/TT

Än en gång är ackordslönen under attack. Men tvärtemot vad arbetsgivarna säger är byggen med ackord inte stressigare och farligare, säger byggjobbare i Västerås. Snarare tvärtom.

LÄS OCKSÅ ”Strejken en investering” – Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin

Ett koncentrerat lugn vilar över ”Spinnackern”, ett stort bostadsbygge i Västerås med Mälaren inom synhåll. Ingen ser ut att skynda. Ingen höjer rösten.

– Ackordslön belönar planering och metodiskt arbete – inte hets, säger lagbasen Stefan Andersson. På ett bygge där folk stressar omkring tjänar man sämre.

Ackordslönen bidrar alltså till att snickaren Christer Andersson mäter noga innan han sätter upp första gipsskivan i badrummet. Om han börjar på rätt ställe och utnyttjar skivornas bredd maximalt, så går jobbet fortare. Det blir mindre spill och tar mindre tid att städa efteråt.

Och med ackordslön var det givet att travarna med reglar och gipsskivor lyftes in på botten-våningen medan det fortfarande gick att använda kran, det vill säga innan bjälklaget ovanför byggdes. Nu slipper snickarna bära in de tunga skivorna.

Medan arbetsgivarna kritiserar ackordssystemet ser byggjobbarna i Västerås bara fördelar. Jobbar de smart får de del av vinsten. Bättre arbetsmiljö kommer på köpet.

Systemet innebär att byggföretagen måste anmäla alla byggprojekt som beräknas ta över 900 arbetstimmar till Byggnads avdelning. I det här fallet var det ombudsmannen Pär Lanninge som tog emot anmälan från Peab.

– Ska jobbet flyta måste vi tala mycket med varandra. Det fungerar inte att gå och sura. På så sätt skapar ackordslön bättre klimat, säger Christer Andersson. Foto: Per Knutsson/TT

– Ska jobbet flyta måste vi tala mycket med varandra. Det fungerar inte att gå och sura. På så sätt skapar ackordslön bättre klimat, säger Christer Andersson. Foto: Per Knutsson/TT

Beräkningen av hur många arbetstimmar bygget kräver utgick från en lista som facket och arbetsgivarna har arbetat fram. Pär Lanninge öppnar ett väl använt exemplar av ”Nybyggnadslista” och visar:

– Att bygga formen som grunden gjuts i tar 0,43 timmar per meter. Att armera betongen tar 16,4 timmar per ton armeringsjärn, med tillägg om man måste klippa eller bocka järnen. Att hälla betongen i formen tar 0,26 timmar per kubikmeter …

Hela bygget blev en lång addition. Den stannade ursprungligen på 29 346 timmar, prydligt specificerade i en pappersbunt. Men när Pär Lanninge och Stefan Andersson hade gått igenom den fann de att de timmarna inte räckte.

De kallade Peab till förhandling. Där var Byggnads företagets motpart – inte lagbasen, som ju är beroende av sin arbetsgivare.

– Precis som i många andra fall blev det fler timmar än de hade sagt först, säger Pär Lanninge. Men vi kom överens. Det är sällan förhandlingar strandar.

När underlaget var klart bestämdes vilken typ av ackord som skulle användas. Parterna enades om ett så kallat procentackord. Utgångspunkten är här en timlön på 190 kronor. Om bygglaget sedan klarar jobbet på färre timmar än de beräknade, så belönas det med höjd timlön.

Lönen stiger med en krona för varje procent av den beräknade tidsåtgången som laget arbetar in. Det gäller tills tio procent av den beräknade tiden har jobbats in, därefter höjs timlönen med 45 öre för varje procents inarbetning.

÷REBRO 2016-04-13 PÂ bild Stefan Andersson Lagbas och P‰r Lanninge Ombudsman. Om ackordsystemet inom bygg. Hur fungerar det? Fˆr- och nackdelar. Foto: Per Knutsson / TT / Kod 11380

Stefan Andersson och Pär Lanninge. Foto: Per Knutsson/TT

Var tredje månad kommer Pär Lanninge ut till ”Spinnackern” och stämmer av hur det har gått. Senast hade laget arbetat in hela 44 procent av den beräknade tidsåtgången. Men mot slutet av bygget, när många yrkesgrupper ska samsas, lär det inte gå lika bra. Därför tog laget inte ut hela sin ”vinst” direkt.

– Timlönen blev 204:76 kronor. Det är bra. Alla 13 i laget är superkillar, säger Stefan Andersson.

Ackordet kräver en del räknearbete, medger Stefan Andersson. Men det har företaget igen genom att alla engagerar sig och jobbar effektivt och säkert. Och när tid arbetas in får även företaget del av besparingen.

– Med ackordet kan vi påverka våra löner och ta betalt för att vi förbättrar oss, säger Pär Lanninge. Det är nog det som arbetsgivarna inte gillar.

LÄS OCKSÅ

12 000 medarbetare spegellockoutas

”Väl värt att strejka”

1 600 byggjobbare tas ut i strejk

Strejken närmar sig för Byggnads

Byggnads säger nej till medlarbild

Byggnads drar tillbaka varsel

Sveriges Byggindustrier överväger stämning

Byggnads utökar varsel

Byggnads varslar

Byggackorden

• Vid sidan av procentackord, som beskrivs i artikeln, finns andra sätt att beräkna ackord i bygg-branschen, främst så kallat premieackord och rakt ackord. • Om fack och arbetsgivaren inte kan enas om vilken löneform som ska användas gäller premieackord. • Med premieackord finns en rörlig lönedel (i Västmanland är den 77 kronor i timmen) som arbetarna får behålla oavsett hur få timmar jobbet visar sig kräva. Och en fast del (104 kronor) som bara betalas på de faktiskt arbetade timmarna. • Tar ett bygge längre tid än facket och företaget gjort upp om när ackordet fastställdes, så får de anställda lön på så kallad utbetalningsnivå. Det motsvarar 88 procent av föregående års ackordssnitt. I Västmanland betyder det 175 kronor i timmen.