Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörer och Martin Linder, Unionen. Foto: Christine Olsson/TT

Arbetsdomstolen bedömde under torsdagen att den strejk som Unionen och Sveriges Ingenjörer har varslat om för att få flexpension är olovlig. ITP-avtalet reglerar tjänstepensionerna, och så länge det inte är uppsagt råder fredsplikt.

LÄS OCKSÅVi är besvikna” – Unionens chefsjurist

Beslutet i Arbetsdomstolen (AD) på torsdagseftermiddagen innebär att Unionen och Sveriges Ingenjörer, som låg i startgroparna för att gå ut i strejk, nu måste tänka om.

De båda facken hade begärt ett interimistiskt beslut som undanröjer den fredspliktsinvändning mot strejkplanerna som Almega gjorde i förra veckan. Det är denna begäran som AD nu har avslagit. Unionens och Sveriges Ingenjörers jurister analyserar som bäst vad detta betyder, men det är uppenbart att Arbetsdomstolen har gått på Almegas linje. Unionen skriver på sin webbsajt att domen öppnar för olika tolkningar, men slutsatsen blir ändå att strejken ställs in.

Utgångspunkten för AD:s beslut är alltså ITP-avtalet, ett avtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv som reglerar tjänstepensionerna för privatanställda tjänstemän. ITP-avtalet är inte uppsagt, så i alla frågor som omfattas av avtalet råder fredsplikt.

Frågan är bara vad ITP-avtalet omfattar. Reglerar det den flexpension som Unionen och Sveriges Ingenjörer vill strejka för? Det har arbetsgivarna i Almega hävdat. Eller är ITP-avtalet bara en del av regleringen kring tjänstepensionerna, som kan kompletteras av fristående uppgörelser vid sidan av? Det anser Unionen och Sveriges Ingenjörer.

Arbetsdomstolen säger först att underlaget för att avgöra vad ITP-avtalet verkligen reglerar inte är ”fullgott”. Det har till exempel inte varit möjligt att in yttranden från PTK och Svenskt Näringsliv, parterna bakom ITP-avtalet.

Men utifrån ITP-avtalets ordalydelse, och mot bakgrund av en avsiktsförklaring som parterna lämnade när ITP-avtalet förändrades 2006, bedömer AD att ITP-avtalet är avsett att vara en fullständig reglering av vilken tjänstepension arbetsgivarna ska stå för.

ITP-avtalet slår bland annat fast hur höga avgifter arbetsgivarna ska betala. Och eftersom fackens krav på flexpension innefattar höjda avgifter till pensionen, så blir slutsatsen att fredsplikt råder i den frågan. ”Det har i vart fall, på utredningens nuvarande stadium, inte kommit fram tillräckligt som talar emot en sådan slutsats”, tillägger AD, som här och var i domen upprepar att underlaget är tunt.

De båda arbetstagarrepresentanterna i Arbetsdomstolen (AD), Lenita Granlund och Ingemar Hamskär, håller inte med, utan har fogat en skiljaktig mening till domen. Till skillnad från övriga ledamöter i AD anser de att ITP-avtalet inte reglerar flexpension.

Den flexpension som Unionen och Sveriges Ingenjörer vill strejka för är tänkt att regleras i branschavtal, påpekar de – och dessa är uppsagda sedan den 17 april. Att de avgifter som behövs för flexpensionen sedan ska förvaltas i samma system som ITP-pensionen spelar mindre roll, lyder resonemanget.

De fackförbund som fick flexpension (eller motsvarigheten delpension) i sina avtal redan 2013 har i samtliga fall reglerat detta i de allmänna villkoren i sina branschavtal. De fick flexpension därför att arbetsgivarna hade en positiv inställning. Hade arbetsgivarna sagt nej, så hade (åtminstone tjänstemannaförbunden) inte kunnat ta till stridsåtgärder, att döma av dagens beslut i Arbetsdomstolen.

Almega konstarerar att Arbetsdomstolen gått på deras linje och förklarat strejken som olovlig.

– För oss var Arbetsdomstolens beslut väntat, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt. Det råder fredsplikt i pensionsfrågor, så som vi har hävdat. Det är också i linje med svensk tradition: Pensionsfrågor driver man inte konfliktvägen. Vi blev väldigt förvånade när facken varslade om en stor konflikt för flexpensionen, en konflikt som skulle blivit samhällsfarlig.

Almega är är inställt på att gå tillbaka till förhandlingsbordet, säger Anna-Karin Hatt. Hon hoppas att besvikelse hos Unionen och Sveriges Ingenjörer inte ska komplicera förhandlingarna.

– Tjänstesektorn behöver moderna avtal för att växa och skapa jobb, och jag tror att vi och facken har samma inställning..

LÄS OCKSÅ

Beslut om strejk avslöjas 21 april

Industriarbetsgivarna: ”Vi vill att våra anställda ska ha bra pensioner”

Inget undantag från strejk för PTS

Tjänstemannastrejk avgörs på onsdag

Tjänstemannastrejk skjuts upp

Unionen: SVT uppmanar folk att bli strejkbrytare

Almega vill stoppa strejk för flexpension

Därför bråkar Almega och facken om flexpension

Almega granskar facket

Unionen utvidgar strejkvarsel

Svart i rutan om Unionen strejkar

Unionen och Sveriges Ingenjörer varslar om strejk

Nära strejk för tjänstemän

Tjänstemän laddar för konflikt

”Inte alls nära varandra om flexpension”

Tjänstemän laddar för storkonflikt

Bakgrund

• På en stor del av den privata arbetsmarknaden infördes flexpension redan 2013. Flexpension består av två delar: Dels en höjning av de avgifter som arbetsgivaren betalar in till de anställdas pensioner, dels en möjlighet att gå ner i arbetstid efter 60 års ålder. De höjda pensionsavgifterna finansieras genom att de anställda avstår en del av sin kollektivavtalade löneökning till pensionen.

• På de flesta avtalsområden är pensionsavsättningen för flexpension i dag 0,5 procent av lönen. Fackens mål är att succesivt öka avsättningen till 2 procent. Det kommer ändå att ta ett par årtionden innan de flesta anställda har en reell möjlighet att trappa ner i slutet av arbetslivet.

• Som alternativ till kollektiv flexpension har Almegas medlemsförbund föreslagit vad de kallar individuell flexpension. Förslaget går ut på att allt utrymme för löneökningar fördelas som lön. Sedan får de anställda som vill avsätta en del av lönen till flexpension.