– Vi är glada över att vi genom att sätta ett hårt tryck i förhandlingarna med vårt varsel har lyckats nå en uppgörelse som är bra för våra medlemmar. Självfallet löser denna uppgörelse inte alla problem som finns i branschen, men det är ett steg framåt, säger Sekos förbundsordförande Gabriella Lavecchia i ett pressmeddelande.

– Vi hade aldrig löst detta utan den fantastiska mobilisering som våra medlemmar och förtroendevalda lyckats åstadkomma och det stöd som funnits bland allmänheten för de krav vi ställt på rimliga villkor för spårtrafikanställda, fortsätter Sekoordföranden.

En av huvudfrågorna i förhandlingarna och sedermera även i medlingen har varit sena schemaändringar.

”Innehåller skarpa skrivningar”

Enligt Alexander Weinfors, lokförare vid SJ Götalandståg som suttit i Sekos förhandlingsdelegation, innehåller avtalet ”skarpa skrivningar” om att schemaändringar ska föregås av dialog med den anställde, och bara får göras vid särskilda händelser.

– I slutänden kan arbetsgivaren ändå ändra schemat med kort varsel. Då ska den anställde kompenseras med ledig tid, som han eller hon samlar i en arbetstidsbank, säger Alexander Weinfors.

– Nu ska avtalet ut i verkligheten och prövas, men jag tror faktiskt att det kommer att göra skillnad för medlemmarna.

Tågföretagen: Progressiv ersättningsmodell

Pierre Sandberg, vd för arbetsgivarna inom Tågföretagen, beskriver det nya regelverket som en ”korridor” för schemaändringar som börjar 14 dagar före den planerade arbetsdagen och sedan smalnar av succesivt, som en tratt.

I början av ”tratten” är större schemaändringar tillåtna än när det är kort tid kvar. En schemaändring med exempelvis åtta dagars varsel får omfatta högst två timmar.

Skulle arbetsgivaren begära en större ändring än så, till exempel tre timmar, så är det inte förbjudet, men ledighet motsvarande den tid som ligger utanför ”tratten” (i det här fallet en timme) ska sättas in på den anställdes arbetstidsbank.

Ändras schemat med exempelvis tre dagars varsel, så är bara en timmes förskjutning av arbetstiden tillåten inom ”tratten”. I exemplet ovan ska då två timmar sättas in på den anställdes arbetstidsbank.

– Det här kommer att kosta oss på arbetsgivarsidan pengar, säger Pierre Sandberg. Jag tror att vi får se mer av så kallade ”pooler” och ”skubbgrupper”, alltså grupper av anställda som frivilligt går med på schemaändringar med kort varsel mot extra betalt. Medan de som inte vill att schemat ändras kommer få mindre schemaändringar än i dag.

250 timmars övertid

Lokförare som inte vill se sitt schema ändras med kort framförhållning kan alltså komma att slippa det, medan de som accepterar schemaändringar får betalt för detta.

I gengäld får arbetsgivarna något ökad flexibilitet på två punkter.

En anställd som går med på att jobba mer övertid än de 200 timmar per år som är tillåtna i dag ska kunna göra upp om arbetsgivaren om det utan att fackets godkännande behövs, upp till 250 timmar.

Och studerande som jobbar som lokförare på helgerna ska kunna jobba varje helg om de vill det. Kollektivavtalet medger annars att man jobbar högst varannan helg.

Seko har krävt ett stopp för ensamarbete ombord på tågen. Frågan har spetsats till av att tågvärdarna håller på att tas bort från pendeltågen i Stockholmsområdet, vilket utlöste en vild strejk bland förarna nyligen.

Ensamarbete i arbetsgrupp

Frågan om ensamarbete ska enligt avtalet hanteras i en partsgemensam arbetsgrupp.

”Exempelvis är parterna överens om att man gemensamt ska uppvakta såväl politiker som myndigheter för att lyfta denna fråga.” skriver Seko i sitt pressmeddelande.

– Det här var så långt vi kunde komma avtalsvägen, kommenterar Alexander Weinfors. Vi står kvar i uppfattningen att man som lokförare inte ska jobba ensam.

Enligt Pierre Sandberg ska arbetsgruppen analysera ensamarbetet i branschen och diskutera vidare på central nivå.

– Som centrala parter ska vi inte ha åsikter om MTR-caset, det vill säga pendeltågen i Stockholm. Utan vi ska tala om hur persontrafiken ska vara bemannad i framtiden, både ur medarbetarperspektiv och ett kommersiellt perspektiv.

Även fackets krav på arbetstidsförkortning – genom fler lediga dagar under året – ska behandlas vidare i en arbetsgrupp. Enligt Sekos pressmeddelande ska arbetsgruppen ha en tydlig inriktning mot att påbörja en arbetstidsförkortning under avtalsperioden.

Vad gäller löneökningar följer uppgörelsen det så kallade märket i årets avtalsrörelsen. Det betyder att lönerna och avsättningarna till pension ökar med sammanlagt 7,4 procent under de två år som avtalet löper.

Först med strejkvarsel

Seko var först ut med strejkvarsel bland facken i årets avtalsrörelse. 

Kraven har handlat om schemaläggning, arbetstidsförkortning och städpersonalens löner. 

Dessutom har Seko velat att minst två personer med säkerhetstjänst ska jobba ombord på persontåg.

Artikeln uppdateras

Avtalets innehåll enligt Seko

  • Löneökningar och avsättningar till flexpension enligt det så kallade märket, det vill säga totalt 7,4% under den tvååriga avtalsperioden.
  • Tydlig reglering när det gäller sena schemaändringar. Besked om förändringar ska som regel lämnas minst två veckor i förväg men arbetsgivaren får vid oförutsägbara händelser justera schema kortare tid i förväg. Arbetsgivaren ska i dessa fall söka komma överens med berörd arbetstagare till skillnad från idag där arbetsgivaren enbart ändrar schema utifrån verksamhetens behov. Om ändringar meddelas senare än 14 dagar före den avsedda ändringen kommer det bli svårare för arbetsgivaren enligt en särskild reglering. Modellen bygger på att överskridande av regleringen i antal minuter ska föras över till en individuell arbetstidsbank.
  • Arbetstidsförkortning ska utredas i en partsgemensam arbetsgrupp med en tydlig inriktning att påbörja en arbetstidsförkortning under avtalsperioden.
  • Frågan om ensamarbete vid framförande av resandetåg och vid olycksdrabbade arbetsuppgifter ska hanteras i en partsgemensam arbetsgrupp. Exempelvis är parterna överens om att man gemensamt ska uppvakta såväl politiker som myndigheter för att lyfta denna fråga.