– Vi fick ett papper som de sa åt oss att skriva under. Vi måste gå ned i tid till 87 procent i tjänstgöring. Annars måste vi sluta jobba om en vecka.

– Jag vill inte skriva under något papper om att gå ned i tid, men jag vill inte heller sluta jobba. Jag har jobbat där i många år, vittnar en anställd på Sushi Yama.

Flera anställda på sushikedjan har hört av sig till Arbetet Global. De är kritiska mot den omorganisation som företaget genomför.

Arbetsgivarna uppger att kunderna svikit under cornapandemin och att de därför behöver se över sin bemanning. Lösningen är att hyvla ned tjänsterna. De som jobbar heltid ska i framtiden endast arbeta 87 procent.

Facket: Har följt kollektivavtalet

Hyvlingen är förhandlad och klar med Hotell- och restaurangfacket.

– De har följt kollektivavtalet. Företag har tyvärr den här möjligheten att minska de anställdas sysselsättningsgrad. Att de bara haft en vecka på sig kan man diskutera. Men det skulle kunna ha varit ännu kortare tid, en dag, för svar på om de går med på en minskad arbetstid, säger Alaettin Aycicek som är ombudsman på Hotell- och restaurangfackets stockholmsavdelning.

Den kortare arbetstiden ska nu införas under en omställningstid. Den blir lika lång som den uppsägningstid de anställda har, vilket varierar beroende på hur många år man varit anställd på företaget.

Den kan alltså variera mellan ett par månader innan arbetstiden kortas.

Sushi Yama kritiserades

I höstas blåste det också om restaurangkedjan som växer snabbt och då hade drygt 300 anställda. Nu har de, enligt dem själva, 55 restauranger runt om i Sverige. 

I oktober förra året skrev Arbetet Global om hur kedjan systematiskt anställt mongoler varav flera fått arbetstillstånd för att komma till Sverige för att jobba.

Den som kommer hit som arbetskraftinvandrare riskerar att tvingas lämna landet om de blir av med sitt jobb. Flera anser att systemet är som gjort för att utnyttja utländsk arbetskraft.

Anställda på sushikedjan vittnade även då om att de inte fått betalt för arbetstimmar, sena schemaändringar och att de behövt jobba trots att de varit sjuka. 

Sushi Yama svarade på kritiken som uppmärksammades av flera politiker och medier.

Företaget uppgav då att de inte kände igen sig i den bilden. Men de skrev också att de var måna om att komma till rätta med de problem som eventuellt fanns. Kort därefter, den 1 januari 2021, fanns ett kollektivavtal på plats.

De gick med i arbetsgivarorganisationen Visita som har Hotell- och restaurangfacket som motpart. 

Fortsatt missnöje

Trots att företaget tecknat kollektivavtal finns ett missnöje bland anställda som hävdar att de problem som funnits tidigare inte har lösts.

– Jag kallas fortfarande köksbiträde trots att jag är både kock och sköter kassa. Vi fick kollektivavtal den 1 januari men jag fick inte rätt lön förrän i april, säger en anställd.

De har även framförts kritik mot schemaläggningen och att det periodvis förekommer ensamarbete i restauranger. Det har även tagit upp att arbetspassen kan bli långa, upp till 14 timmar, och att det är svårt att ta rast.

Hotell- och restaurangfacket har nyligen haft tre möten med anställda på sushikedjan. 

– Jag är medveten om att det finns problem och att det har förts fram kritik mot företaget. Men för att vi ska kunna driva ett ärende mot företaget så måste en person välja att framträda med sitt namn så att vi kan ta upp det som ett ärende. Det har inte hänt ännu, säger ombudsmannen Alaettin Aycicek.

Sushi Yama svarar på kritiken

Sushi Yamas HR-chef Kristina Harbom svarar också, via mejl, på kritiken. 

Hon skriver: ”För det första vill vi med emfas understryka att uppgifterna om att anställda måste sluta inom en vecka om de tackar nej till omplaceringserbjudanden inte stämmer.”

Sedan bekräftar hon att företaget nu genomgår en omorganisation. 

”Pandemin har påverkat vår verksamhet och vår gästtillströmning varvid vårt bemanningsbehov ej längre är förenligt med befintliga anställningsgrader. Omorganisationen är en nödvändig åtgärd vi vidtar på våra befintliga restauranger för att säkerställa en hållbar tillväxt. Vi expanderar i Sverige och bara i år kommer vi skapa nära 100 nya jobb.”

Att anställda som har titeln köksbiträde även jobbar som kockar kommenterar hon med att de ”….har medarbetare som har rollen som restaurangbiträde då det stämmer överens med deras arbetsuppgifter”.

Kritiken om att scheman planeras sent besvarar Kristina Harbom med att företaget följer gällande arbetstid- och arbetsmiljöregler. Hon skriver också att det är ovanligt att anställda jobbar mer än tio timmar om dagen och att det är sällan som anställda jobbar själva i restaurangen.