Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

– Det ni redogör för i artiklarna visar att vi behöver förändra dagens system för arbetskraftsinvandringen. Människor lockas hit av arbetsgivare som egentligen gör det med det enda syftet att dumpa svenska löner och utnyttja utländsk arbetskraft som far illa, säger Lena Rådström Baastad, Socialdemokraternas partisekreterare.

Arbetet har granskat villkoren för de anställda på Sushi Yama som satt i system att anlita utländsk arbetskraft.

Anställda har vittnat om dåliga arbetsvillkor på snabbmatskedjan och nu hettar den politiska debatten till.

På Dagens Nyheters debattsida anklagar Lena Rådström Baastad Moderaterna för att ha en ”tokliberal” hållning till arbetskraftsmigration med vidöppna gränser.

I Sveriges Radio försvarar Moderaterna sin politik och anklagar Socialdemokraterna för otydlighet. Artiklarna togs även upp av ledarsidorna i Aftonbladet, Expressen och SvD.

Det svenska systemet för arbetskraftinvandring skiljer sig från andra länder.

Där avgör staten om det finns ett behov av arbetskraft. I Sverige är det företagen själva som gör den bedömningen.

2008 slopades den så kallade arbetsmarknadsprövningen när Moderaterna drev igenom en reform tillsammans med de övriga partierna i Alliansen samt Miljöpartiet.

– Konsekvenserna är att människor utnyttjas och att villkoren blir sämre. Systemet som sådant är knäppt. Svensk arbetsmarknad ska inte vara någon fristad för kriminella, säger Lena Rådström Baastad.

Förändringen ledde till att arbetsgivare kunde ta in städare, restaurangpersonal, personliga assistenter och annan lågkvalificerad arbetskraft. Samtidigt har det uppdagats flera fall av missbruk.

Utländska arbetare har tvingats jobba till låga löner och har inte vågat säga ifrån eftersom de kan bli av med jobbet och därmed tvingas lämna landet. 

Det har även förekommit att företag sålt arbetstillstånd.

Moderaterna tycker, precis som Svenskt Näringsliv och andra arbetsgivarorganisationer, att det finns starka skäl att behålla dagens system. 

– Vi är övertygade om att företagen bäst vet vilken kompetens de behöver och att Arbetsförmedlingen inte är lika bra på att göra den bedömningen. Vi vill bejaka grundtanken i reformen men täppa till fusk och missbruk, säger Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna. 

Förutom hårdare regler vill partiet att det ska löna sig bättre att ta lågavlönade jobb, vilket skulle minska efterfrågan på utländsk arbetskraft. 

Att Moderaterna skulle vara ”tokliberala” i frågan om arbetskraftinvandring förnekar Maria Malmer Stenergard.

– Det är som att Socialdemokraterna är i opposition med sig själva. De skriker ut sin frustration över att sitta fast i ett januariavtal där det står att de ska värna regelverket vi har. Socialdemokraterna driver en politik som de egentligen inte står för och riktar sin frustration mot oss istället för sina egna samarbetspartier.

Liberalernas Fredrik Malm gör också bedömningen att hans parti ligger nära Moderaternas i denna fråga. 

Enligt uppgörelsen i januariavtalet så ska grunderna i dagens system behållas, men med vissa inskränkningar.

Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska lämna förslag om hur straffen ska skärpas för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftmigrationen samt lägga förslag om bindande anställningsavtal. 

Miljöpartiet vill dock behålla dagens system för arbetskraftsinvandring.

”Vi vill inte försvåra för människor att komma till Sverige och arbeta, i stället vill vi säkerställa att arbetskraftsinvandrare har samma goda villkor som andra” skriver Annika Hirvonen, migrationspolitisk talesperson, i ett mejl.

Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Jonny Cato uppger hänvisar till den pågående utredningen som bland annat ska komma med förslag om hur fusk och missbruk ska stoppas. Partiet vill behålla dagens system där det är företag som avgör om det behövs utländsk arbetskraft.  

Utredningen ska presentera sitt slutbetänkande senaste den 1 november nästa år. 

Artikeln uppdaterades 26/10 2020, tillägg om vilka ledarsidor som skrivit om vår granskning.

Arbetskraftsinvandring

Fram till 2008 var det en nämnd – där fack, arbetsgivare och stat ingick – som bestämde i vilka branscher som utländsk arbetskraft behövdes. Efter förändringen blev det upp till företagen själva att avgöra om de behövde utländsk arbetskraft. 

Den som är medborgare i ett land utanför EU behöver ett arbetstillstånd för att jobba i Sverige. Det är företaget som ska erbjuda en anställning. Löneerbjudandet måste vara minst 13 000 kronor i månaden före skatt och villkoren ska vara i nivå med branschens. Facken har rätt att yttra sig om villkoren. Förra året beviljades 22 000 tillstånd.

Det svenska systemet för arbetskraftstillstånd skiljer sig från många andra länder eftersom arbetsgivarna här själva kan avgöra om det finns behov av att ta in arbetare från länder utanför EU. 

Källor: Migrationsverket och Rapporten 30 procent lower income. A follow-up of the Swedish 2008 labour migration reform (2019), Henrik Emilsson, Nahikari Irastorza, Malmö Universitet.