Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Arbetet har i en artikel granskat arbetsvillkoren på snabbväxande Sushi Yama. Flera anställda vittnar om bestraffningar, obetald arbetstid och att de tvingas jobba sjuka.

Men problemen med dåliga arbetsvillkor för personer med arbetstillstånd syns även på andra restauranger.

Billy är från Mongoliets huvudstad Ulan Bator och har ett godkänt arbetstillstånd för två år i Sverige. Han jobbar som kock på en sushirestaurang. 

– Det är ett hårt jobb utan vila och med mycket press, säger han. 

Innan coronakrisen jobbade Billy mer än 60 timmar i veckan, nu något mindre, berättar han. 

– I våras ville arbetsgivaren att jag skulle jobba gratis ett tag på grund av krisen. Då sa jag att jag måste tjäna minst 13 000 kronor för att få ha kvar mitt arbetstillstånd från Migrationsverket. 

Uppgörelsen mellan Billy och företaget blev en lön på cirka 15 000 kronor i månaden och ingen betald semester.  

– Jag har ändå tur, för jag vet många andra i Sverige som har behövt betala sina arbetsgivare uppemot 100 000 kronor för ett arbetstillstånd. 

Billy hoppas kunna förlänga sitt arbetstillstånd ytterligare två år. 

– Om jag byter arbetsgivare måste jag göra om allt pappersarbete. Jag måste pusha mig själv och hålla ut i två år till med dåliga arbetsvillkor. Det är skit, men jag måste göra det för att ge min son ett bättre liv här.  

Enligt arbetstidslagen får den ordinarie arbetstiden uppgå till max 40 timmar per vecka. Så kallad allmän övertid får sammanlagt vara högst 50 timmar en enskild månad och 200 timmar på ett helt år.

Billy och flera andra vi talar med säger att de jobbar betydligt mer än det. 

Noomi har haft arbetstillstånd i några år. Först jobbade hon som diskare på en krog i Stockholm, sex dagar i veckan, tio timmar om dagen. Hennes lön var som högst 13 000 kronor i månaden, berättar hon. 

Då förstod hon inte att hon hade dåliga villkor. När hon fick kännedom om lagar och regler och lärde sig bättre svenska valde hon att säga upp sig. 

Men nästa restaurangjobb blev också en besvikelse. 

– Jag fick lite bättre betalt men jag jobbade massa och fick ingen semester. Det finns så många restauranger där folk måste jobba som svin. 

Saraa i Uppsala vittnar också om arbetsdagar på restaurang som går från morgon till kväll. Oftast jobbar hon tio eller elva timmar per dag, med endast en ledig dag per vecka.

– Det är utmattande att jobba hela tiden, säger Saraa. 

Det finns uppskattningsvis närmare 5 000 folkbokförda mongoler i Sverige, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. 

Batamgalan Dorj är från Mongoliet. Han har bott 20 år i Sverige och jobbar som tolk och modersmålslärare. På sin fritid hjälper han mongoler som råkat illa ut på sin arbetsplats. 

– Det kan vara att de jobbar massa övertid eller att de inte får lön eller semester, säger han och fortsätter: 

– Jag uppmanar alla som jag hjälper att söka jobb hos arbetsgivare med kollektivavtal. Då blir det inga missförstånd. Men en del mongoler misstror också facket eftersom de inte är vana vid det från hemlandet. 

Men det är inte bara mongoler som pressas hårt av arbetsgivare.

Lee från Kina säger att han i tio års tid har jobbat för företag som satt orimliga krav i form av långa arbetsveckor, obetald semester och många arbetsuppgifter. 

– Nästan alla kinesiska restauranger har anställda som jobbar minst 200 timmar i månaden. Men man accepterar dåliga villkor och håller tyst för att få stanna i Sverige, säger han. 

Arbetsgivare inom restaurangbranschen måste enligt lag föra personalliggare vilket innebär att anställdas arbetstider bokförs dagligen. Personalliggaren ska kunna visas upp om Skatteverket gör en kontroll. 

– Jag vet företag som gömmer personalliggaren för sina anställda eller har två personalliggare, en som anställda kan se och en annan som de kan visa upp för Skatteverket. 

Lee tar fram sin mobiltelefon och visar bilder på personalliggare från tidigare arbetsplatser. Han har vid tillfällen försökt fota av dem för att kunna ställa arbetsgivare mot väggen om de ändrar uppgifter i efterhand. 

– Om det finns en arbetstidslag i Sverige, varför fungerar den inte? 

Lee, som fått permanent uppehållstillstånd, skakar på huvudet. 

– Staten måste kontrollera bättre och göra fler inspektioner. Vi får inte glömma att alla har ett socialt ansvar för det som sker. 

Fotnot: Namnen på restauranganställda i artikeln är fingerade. Av rädsla för repressalier eller att de ska bli av med sina arbetstillstånd vill de vara anonyma och de vill inte att detaljer kring deras arbetsplatser avslöjas.

Arbetstillstånd

Den som är medborgare i ett land utanför EU behöver oftast ett arbetstillstånd för att jobba i Sverige. Det är företaget som ska erbjuda en anställning. Löneerbjudandet måste vara minst 13 000 kronor i månaden före skatt och villkoren ska vara i nivå med branschens. Facken har rätt att yttra sig om villkoren. Förra året beviljades 22 000 tillstånd.

Källa: Migrationsverket

Arbetskraftsinvandring

Det svenska systemet för arbetskrafttillstånd skiljer sig från många andra länder eftersom här kan arbetsgivarna själva avgöra om de finns behov av att ta in arbetare från länder utanför EU. Fram till 2008 var det en nämnd – där fack, arbetsgivare och stat ingick – som bestämde i vilka branscher som utländsk arbetskraft behövdes. Efter förändringen kom nya, främst låglönegrupper, in. Som till exempel städare och restaurangbiträden. Om en arbetsgivare säger upp en person med arbetstillstånd riskerar denna att tvingas återvända till sitt hemland. 

Källa: Rapporten 30 procent lower income. A follow-up of the Swedish 2008 labour migration reform (2019), Henrik Emilsson, Nahikari Irastorza, Malmö Universitet.