I december 2020 kom Svenskt Näringsliv överens med PTK, IF Metall och Kommunal om att förändra anställningsskyddet, samtidigt som de anställda ska få rätt till mer kompetensutveckling.

Men överenskommelsen förutsätter att staten ställer upp på att förändra las – och betalar miljardbelopp för ett nytt, generöst studiestöd för vuxna.

Sedan i vintras har tre utredningar i regeringskansliet analyserat hur detta ska gå till.

De ska vara klara den 15 maj, men väntas presentera vad de kommit fram till efter kristi himmelfärdshelgen.

Den första av regeringens tre interna utredningar har arbetat med själva förändringarna i lagen om anställningsskydd, las.

Trots att det här är den känsligaste delen av las-uppgörelsen har just den här utredningen gått smidigast, enligt Arbetets källor.

Uppgörelsen mellan fack och arbetsgivare är nämligen mycket detaljerad när det gäller ändringarna i las – dem kan utredningen inte göra så mycket åt.

Utredningen ska ”bara” skriva de texter som brukar föregå lagändringar, och hjälper domstolar och andra att tolka lagtexten.

En jurist med stor erfarenhet av arbetsrätt, Håkan Lundquist, har hållit i pennan. Det borgar för att förarbetena och lagändringarna kommer att passera lagrådet utan problem, säger en källa till Arbetet.

Den andra utredningen ska lägga förslag om omställningsstöd för anställda som inte har kollektivavtal på sin arbetsplats.

För dem som har kollektivavtal finns sedan länge TSL (för arbetare) och TRR (för tjänstemän), som har lyckats bra med att hjälpa uppsagda att hitta nya arbeten – ofta mer kvalificerade än deras tidigare jobb. Nu ska alla anställda få del av det här stödet.

Som Arbetet har berättat blir det Kammarkollegiet som ska svara för stödet till anställda utan kollektivavtal. Parterna har beräknat kostnaden till 355 miljoner om året.

En svårighet för utredningen har varit att statligt stöd för omställning kan krocka med EU:s regler om statsstöd.

Den tredje utredningen ska föreslå ett nytt system för studiestöd för vuxna som jobbar, eller befinner sig mellan två jobb.

Stödet, som ska administreras av CSN, vänder sig till alla som har arbetat i minst åtta år. De får rätt att studera i upp till två terminer (44 veckor) med ersättning på upp till 80 procent av lönen.

Parterna har beräknat att 52 000 personer om året ska utnyttja studiestödet, till en kostnad av 7,5 miljarder kronor per år. Beräkningarna bygger på erfarenheterna av ett liknande system i Finland, men de är osäkra.

Utredningen har bland annat funderat över vilka utbildningar som ska ge rätt till studiestöd, och hur den nya gruppen av studerande ska få tillträde till högskolan. 

Men att finansiera studiestödet har varit den svåraste frågan, uppger flera källor för Arbetet.

Invändningar har rests mot att anställda ända upp till 64 års ålder ska ha rätt att studera med en så pass generös ersättning.

En särskild svårighet är att finansieringen bör vara i hamn före sommaren, innan de tre utredningarnas förslag skickas ut på remiss. Normalt skulle regeringen och samarbetspartierna inte förhandla om statsbudgeten för nästa år så tidigt.

Men såväl regeringen som samarbetspartierna förband sig i höstas att göra vad parterna har krävt för att genomföra las-uppgörelsen.

”Något utrymme för att pruta nu finns inte”, säger flera röster hos de parter som förhandlade fram uppgörelsen till Arbetet. ”Vad vi vill göra har stått klart i snart ett år, det är ingen överraskning för politikerna att det kostar.”

När utredningarna är klara ska deras förslag gå ut på remiss. Först då får LO, liksom fack och arbetsgivare i den offentliga sektorn, möjlighet att säga vad de tycker.

Regeringen vill att förändringarna i las och det nya systemet för omställning och kompentensutveckling ska vara på plats 1 juli 2022.

Men innan det blir verklighet ska Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal ta ställning, och bedöma om politikerna verkligen har levererat vad de önskade.

De kan inte vara helt säkra på att politikerna uppfyller sin del förrän hela paketet har klubbats i riksdagen