Större risk att sägas upp om man missköter sig på jobbet
Den som misskött sig på arbetet får färre chanser att behålla jobbet. Det blir resultatet om las-överenskommelsen blir verklighet. Regler om uppsägningar är andra biten när Arbetet reder ut las-pusslet.
Vad innebär det las-pussel som IF Metall och Kommunal lagt ihop med PTK och Svenskt Näringsliv och som kan bli ny lag? Arbetet reder ut – bit för bit.
Den som kommer sent gång på gång, inte lyder arbetsgivarens instruktioner eller stjäl från arbetsplatsen riskerar jobbet.
I framtiden kan bedömningen av när det finns skäl att säga upp någon bli något hårdare, även om själva misskötsamheten i grunden ska bedömas efter samma måttstock.
Just ändringar i den las-paragraf som i dag säger att saklig grund krävs för uppsägning har väckt starka reaktioner och konflikter inom LO under förhandlingarna om anställningstryggheten. Som grund för uppsägning ska det alltid finnas antingen personliga skäl, alltså någon form av misskötsamhet, eller arbetsbrist.
Hur stor är den föreslagna förändringen av när man kan sägas upp för personliga skäl?
– Jag skulle säga att den är relativt begränsad, säger Martin Wästfelt, som har lett förhandlingarna för PTK:s räkning.
Han får stöd av Mats Glavå, docent i arbetsrätt.
– På några punkter underlättar det för arbetsgivaren och det blir tydligare också. Men i det stora hela är det inte fråga om att man tar bort kraven på saklighet, säger han.
En förändring som Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal föreslår är att arbetsgivare inte längre ska ta hänsyn till framtidsprognoser när de avgör om det finns grund för uppsägning av personliga skäl.
I dag kan det ha betydelse om man bedömer att det beteende som orsakat uppsägningen riskerar att upprepas.
En ny princip är också att det normalt sett räcker med ett försök att placera om den som riskerar uppsägning. I dag kan flera omplaceringar krävas. Så långt om vilka omständigheter som ska vägas in och vilka åtgärder som ska krävas av arbetsgivaren.
Ett mål i överenskommelsen är att göra det tydligare på förhand vilka situationer som är skäl för uppsägning.
I grunden prövas om arbetstagaren har gjort övertramp grova nog för att en uppsägning alls ska bli aktuell. Det är detta parterna vill renodla, så att just själva agerandet bedöms efter en förutsägbar skala.
Fakta las-överenskommelsen
- Januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna innehöll krav på mer flexibelt anställningsskydd. I första hand ville politikerna att arbetsmarknadens parter skulle utforma förändringarna.
- Efter många turer landade förhandlingarna fjärde december förra året i att Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal skrev under en överenskommelse som övriga LO ratar.
- Överenskommelsen innehåller en del med krav på politiska förändringar, dels ändringar i lagen om anställningsskydd och dels statliga satsningar på nya omställningsmöjligheter, och en del som regleras i avtalstext mellan parterna. Avtalsdelen träder i kraft endast om politikerna uppfyller de krav som parterna riktat mot dem.
Man vill ändra “saklig grund” i lagen till “sakliga skäl”. I överenskommelsen säger man sig dock inte vilja ändra vilka ageranden som ska vara grova nog för uppsägning.
Målet är att förtydliga den praxis som redan finns och som mejslats fram i en lång rad domar.
– Som arbetsgivare, åtminstone om jag inte är en stor arbetsgivare med en hel personalavdelning till mitt förfogande, kan jag inte sätta mig in i denna jättestora praxis, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Hon är positiv till att förtydliga vad som är grund för uppsägning, för både anställdas och arbetsgivares skull.
Parterna vill uppnå denna tydlighet genom renodlingen av vad som vägs in, men man vill också ge utrymme för att precisera beteendena som utgör grund för uppsägning än mer.
I dag är den paragraf som styr detta orubblig, den kan inte ändras i kollektivavtal. Nu vill man få rätt att i huvudavtal närmare reglera vad som är sakliga skäl.
Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal har klart vad deras avtal då ska säga i frågan. Bland annat slås fast att ”samarbetssvårigheter ska ha påverkat arbetsplatsen negativt och varit av en sådan karaktär att de måste åtgärdas”.
Vid bedömning av olovlig frånvaro och sena ankomster ska bortses från om den anställde har varit anställd länge utan tidigare problem.
Även här menar man att syftet inte är att ändra praxis. Betydelsen av dessa ändringar tonas alltså ner.
Samtidigt görs ändringar av anställningsskyddet på flera ställen i överenskommelsen.
Arbetsgivare ska få större rätt att göra undantag från turordningsreglerna. Företag ska inte längre behöva betala lön i väntan på domstolsprövning när det uppstått tvist om en uppsägnings giltighet. Kraven på vad som ska vägas in vid uppsägningar av personliga skäl mildras något, som sagts ovan.
Kan detta sammantaget öka risken för att obekväma personer sägs upp?
– Nej, det tror inte vi. Vi tycker att vi har balanserat de sakerna och att de avhållande faktorerna är tillräckliga, säger Martin Wästfelt.
Han hänvisar bland annat till att kostnaderna blir omfattande för den arbetsgivare som i slutänden förlorar en uppsägningstvist.
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO som inte skrivit under överenskommelsen, har en annan uppfattning:
– Det är klart. Avsikten från arbetsgivarnas sida är ju att det ska bli lättare att säga upp, så det får man väl utgå från att det kommer bli.
Han pekar också på en risk för att arbetsgivare blir mer ”kräsna” och höjer förväntningarna på anställda mer än rimligt.
– Alla är ju inte hundra hela tiden, de flesta är ju på snittet någonstans.
Varken Mats Glavå eller Birgitta Nyström ser dock någon omedelbar risk för ökade uppsägningar av obekväma personer.
– Det finns inte stöd för det i den här uppgörelsen. Det finns inget som talar för att arbetsgivarna strävar efter att slippa vara saklig när man säger upp folk, säger Mats Glavå.
– Det måste finnas en saklig, objektiv grund och att jag kritiserar arbetsplatsen eller arbetsgivaren är inte det, säger Birgitta Nyström.
