Den 15 maj ska tre utredningar i regeringskansliet lämna förslag om hur las-överenskommelsen ska förverkligas i praktiken.

Utredningarna ska besvara en rad frågor som påverkar hela arbetsmarknaden: Hur lagen om anställningsskydd ska förändras, hur en ny organisation för omställning ska se ut, och hur ett nytt system för studiefinansiering ska fungera.

Eftersom alla berörs – inte bara de parter som ingick las-överenskommelsen – sade regeringen i vintras att utredningarna ska ”föra dialog med arbetsmarknadens parter och företrädare för små och medelstora företag samt andra relevanta aktörer på arbetsmarknaden”.

Men i praktiken har insynen varit obefintlig, enligt Lise-Lotte Argulander, expert på arbetsrätt vid Företagarna, som ingår i den referensgrupp som skulle ”föra dialog” med utredningen om las och a-kassan.

– Vi har inte fått se förslag till lagtexter eller förarbeten. Ingenting. På de två möten vi har haft har vi dels fått en redogörelse för vad parternas överenskommelse innehåller, vilket vi kunde ha läst oss till själva, dels en snabb genomgång av de förändringar som blir, säger Lise-Lotte Argulander.

Tomas Björck, arbetsrättschef vid SKR som ingår i samma grupp, är inte heller nöjd med ”dialogen”:

– De parter som inte står bakom las-överenskommelsen har inte haft det inflytande man skulle önska.

Hedda Mann, chefsjurist vid Arbetsgivarverket, säger att utredningen har givit det inflytande den har kunnat ”utifrån omständigheterna”.

– Men det är klart att vi inte har fått det inflytande vi normalt har i en offentlig utredning. Det är olyckligt.

Medan den grupp som skulle föra dialog om las och a-kassan har haft två digitala möten med utredarna har den grupp som skulle föra dialog om omställning och studiefinansiering haft ett enda möte, säger Erik Ageberg, näringspolitisk expert vid Företagarna.

– Då fick vi inte ens en powerpoint-presentation. Varje organisation fick tre minuter på sig att framföra sina ståndpunkter. Vilket var svårt, eftersom vi inte hade någonting att ta ställning till, säger Erik Ageberg.

I ett brev till Rasmus Cruce Naeyé, statssekreterare i arbetsmarknadsdepartementet, skriver Företagarna att de erbjöd sina resurser när utredningarna tillsattes, och beklagar att regeringen inte utnyttjat den möjligheten.

”Trots regeringens direktiv om att utredningarna skulle föra dialog med företrädare för små och medelstora företag har kontakten varit sparsam – i det närmaste obefintlig”, skriver Företagarnas samhällspolitiske chef Fredrik Östbom.

När utredningarna blir klara den 15 maj vet bara de som ingick överenskommelsen, det vill säga Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal, vad utredningarna innehåller.

Företagarna, SKR, Arbetsgivarverket, liksom LO, TCO och Saco, får nöja sig med att föra fram sina synpunkter i remissvar till utredningarna.

– Att regeringen hanterar lagändringar som berör alla på det här sättet är märkligt, säger Lise-Lotte Argulander. Det skapar onödig friktion.