Det är inga småfrågor som är ämnen för utredningarna, men tiden är ganska kort. Orsaken är att det redan finns förslag framtagna av IF Metall, Kommunal, PTK och Svenskt Näringsliv.

Nu handlar det om hur ändringarna av anställningsskyddet och omställningsstödet ska genomföras.

I december lämnade parterna som nämns ovan över sina förslag till regeringen.

En del av deras förslag regleras i avtal, men de blir aktuella först om politikerna ställer upp på de lagändringar och statliga satsningar som man också kräver och vars genomförande nu ska utredas.

En av de tre utredningarna ska titta på anställningsskydd och a-kassefrågor. Förslagen handlar bland annat om att ge arbetsgivare mer inflytande över vilka som mister jobbet vid nedskärningar.

De andra båda utredningarna gäller omställnings- och studiestöd. På det området bygger parternas överenskommelse på förväntningar på stora statliga insatser.

De vill dels se ett nytt offentligt studiestöd för personer som vill kompetensutveckla sig genom studier, dels en offentlig organisation för grundläggande omställningsstöd.

I överenskommelsen uttrycks förväntan på att de som tagit fram den ska bli direkt involverade i det utredningsarbete som behöver göras på regeringens uppdrag. 

I pressmeddelandet från regeringen sägs nu att de parter som står bakom överenskommelsen ”ska bidra med företrädare med expertkunskap till en särskild arbetsgrupp som nära knyts till utredningarna”.

I övrigt uppges att utredningen ska föra dialog med arbetsmarknadens parter, i denna kategori hamnar alla LO-förbund utom IF Metall och Kommunal. Detta eftersom tolv av fjorton LO-förbund ratat överenskommelsen.

Utredningarna är så kallade bokstavsutredningar, det innebär att de inte blir egna myndigheter utan görs inom regeringskansliet. Slutsatserna ska redovisas senast den 15 maj.

Målet uppges vara att förslagen ska kunna beslutas och träda ikraft före halvårsskiftet 2022.