LO-basen vill se ökad jämlikhet
Klyftorna i Sverige ökar snabbast i västvärlden. Därför skiftar LO fokus från full sysselsättning till minskade skillnader. Huvudnumret på LO-kongressen blir beslutet om en omfattande jämlikhetsutredning, som ska pågå i fyra år. – Vi ska 2020 ha ett relevant svar på hur vägen till jämlikhet ser ut, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
LÄS OCKSÅ ”Den nya underklassen” – Arbetets stora granskning av integrationen
På kongressen kommer LO att byta fokus från frågan om full sysselsättning till ämnet jämlikhet. Det bli en fyraårig storsatsning på forskning och utredning av orättvisorna i landet.
– Vi vill satsa lika mycket möda på detta under nästa kongressperiod som vi lagt på full sysselsättning denna period, säger LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson.
Han är liksom många andra orolig för de växande klyftorna i välfärdslandet Sverige. På de senaste 20 åren har den disponibla inkomsten ökat med 80 procent för den allra rikaste tiondelen av landets befolkning. För den fattigaste tiondelen har den inte ökat alls, visar en rapport från organisationen för ekonomiskt samarbete OECD.
Redan nu hamnar några grupper på efterkälken. Prekariatet, benämningen på den grupp som inte får fasta jobb och har en lös anknytning till arbetsmarknaden, är en sådan grupp. Men också deltidsanställda som aldrig får heltid och alla de LO-kvinnor som efter ett helt arbetsliv får hålla tillgodo med garantipension är andra exempel.
Karl-Petter Thorwaldsson tar också upp den ojämlika skolan som vuxit fram i spåren av det fria skolvalet och som ger många barn med resurssvaga föräldrar en dålig start i livet. Men han säger också:
– Just nu går det bra för Sverige, men vi riskerar att bli ett mediokert land på sikt.
– Från att ha varit bäst i Norden är vi sämst och har sjunkit ner till åtta, nia i världen när det gäller jämlikhet.
Den sjunkande rankingen för Sverige ser LO-styrelsen allvarligt på. Därför lägger den förslaget om en ny jämlikhetsutredning och är berett att betala de miljoner som en så pass stor utredning kostar.
– I dag krävs nya metoder för att lösa problemen och andra metoder än när låginkomstutredningen genomfördes på 1960-talet.
En ny jämlikhetsutredning fullföljer den gamla LO-traditionen att mycket noga studera orättvisor i samhället och komma med väl utarbetade förslag på åtgärder. Klassisk är låginkomstutredningen från 1960-talet.
LO-ordföranden efterlyser inte bara nya lösningar, utan vill även använda sig av historiskt framgångsrika metoder för att minska klyftorna.
– Höjda barnbidrag är en klockren insats för att öka jämlikheten och minska barnfattigdomen.
Karl-Petter Thorwaldson understryker att det finns mycket tro i debatten om varför klyftorna vidgas. En större jämlikhetsutredning skulle lyfta upp de fakta som behövs på bordet. Enligt LO-ordföranden är den svenska skolan ett av de allvarligaste problemområdena i landet. Skolan balanserar knappast den stora segregationen i boendet, utan detta avspeglas istället i skolvalet.
Karl-Petter Thorwaldsson tar sig friheten att föregå utredningens resultat och efterlysa en omfattande förändring av skolsystemet.
– Jag tror personligen att detta blir väldigt svårt utan en rejäl reform i skolan. Jag tycker det vore fantastiskt bra om regeringen och oppositionen skulle kunna hitta en konsensuslinje om en en skola som är lika för alla barn. Det är den verkligen inte idag.
LO-KONGRESSEN 2016 – LÄS OCKSÅ
Nytt storfack på gång inom LO?
Debatt: Bort med allmän visstid ur las
De föreslås till ny LO-ledning
Heta byggnadsdebatter om LO:s kongressrapport
Två glas vin för medlemmarnas pengar
Het debatt om högre löneökningar väntas
Kommunalare bör ta vid efter Baudin i LO-toppen
Målarna vill förlänga preskriptionstid
Krav på ännu en kvinna i LO:s topp
LO-rapport - större skillnader
Nyligen kom LO-rapporten Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige. Den visar bland annat:
• Gini-koefficienten illustrerar hur inkomsterna fördelas. Om den är 0 har alla samma inkomst om den är 1 tillfaller alla inkomster en enda person. Koefficienten var i början av 1980-talet 0,20 och har nu ökat till 0,33, alltså pendeln svänger mot att en större andel av inkomsterna tillfaller en mindre grupp. (Koefficienten ligger på 0,2–0,25 för de mest jämlika länderna, 0,6–0,7 för de mest ojämlika)
• Den tiondel som är rikast tog hand om 22 procent av den totala inkomsten i landet i början av 1980-talet. Nu är deras andel över 30 procent.
• Sjuka, arbetslösa och lågutbildade har fått en mycket svag ökning av den disponibla inkomsten under 00-talet.
• De nordiska länderna och flera centraleuropeiska länder har en jämnare inkomstfördelning än vad Sverige har.
• Den tiondel med störst förmögenheter ökade dem drastiskt från i snitt 4,4 miljoner kronor 1999 till 6,9 miljoner kronor 2007, beräknat i fast penningvärde. Efter det datumet finns ingen statistik.
• Bland de allra rikaste, men även de fattigaste, har familjebakgrunden stor betydelse för personers inkomster.
• Den svenska makteliten hade i genomsnittliga en inkomst 1980 på motsvarande 4,9 industriarbetarlöner. 2014 var den 18,3.
• Den ekonomiska eliten (50 vd:ar i de största företagen) hade en genomsnittlig inkomst på 9 industriarbetarlöner 1980. Den hade stigit till 53,7 industriarbetarlöner 2014.