När 14-årige Muhammad inte kom hem efter sommarjobbet kvällen den 7 augusti 2023 ringde hans föräldrar till lantbrukaren som han jobbade hos.

Han hade inte sett till honom och trodde att han tagit sig hem när han slutade jobba klockan fyra.

Lantbrukaren och hans fru gick ut för att leta och hittade pojken klämd under maskinen, en så kallad kompaktlastare, som han hade kört.

När ambulansen kom till platsen konstaterades att han var död sedan flera timmar. 

Döms till

I höstas åtalades lantbrukaren för att ha brutit mot flera regler när det gäller unga som jobbar.

En 14-åring får inte köra den typen av maskin som orsakade hans död, menar åklagaren.

Muhammad var också ensam vid olyckstillfället, vilket inte är tillåtet. 

Nu döms lantbrukaren, Muhammads arbetsgivare, för arbetsmiljöbrott.

Lantbrukaren döms till att betala dagsböter på 26 400 kronor. Dessutom får han en företagsbot på en miljon kronor.

Borås tingsrätt konstaterar att det är ”i hög grad sannolikt” att Muhammad inte hade dött om han hade jobbat tillsammans med någon, och inte ensam.

Dessutom konstaterar tingsrätten att lantbrukaren tog en stor risk när han lät Muhammad köra en kompaktlastare.

Lantbrukaren hade heller inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet, enligt tingsrätten. 

Förnekar brott

Lantbrukarens advokat, Johanna Wennberg, har tidigare sagt till Arbetet att han förnekar brott.

– Det som har hänt är jättesorgligt och det är han den första att skriva under på. Men vi menar att han har vidtagit de säkerhetsarrangemang och åtgärder som han har kunnat förutse i den här situationen, sa Johanna Wennberg till Arbetet i höstas.

Ovanligt fall

Att barn dör på jobbet är mycket ovanligt.

Senast någon under 18 år miste livet i en arbetsplatsolycka var 2008, visar Arbetsmiljöverkets statistik.

Samtidigt dör mellan fem och tio personer varje år inom lantbruket.

Blyg, glad och omtänksam

När Arbetet var med vid Muhammads begravning förra sommaren berättade de som kände honom hur han var som person.

De beskrev honom som blyg, glad och omtänksam. 

Han brukade hjälpa sin mamma att handla. Han brukade spela musik på kvällarna och cykla med sina kompisar den korta biten in till Ulricehamn.

Nu hade han fixat sitt första sommarjobb och var så glad över det. Han hade köpt ett Playstation 5.

– Han ville gärna bli polis. Det var hans dröm. Han tyckte poliserna såg stiliga ut. Han var en väldigt skötsam kille och väldigt omtyckt bland kompisarna i skolan, bland lärarna och bland andra i samhället, berättade Ziad Makrous, integrationsassistent i kyrkan som stöttade familjen efter olyckan.

Sett till invånarantalet har Sverige en av världens starkaste försvarsindustrier. Grunden lades under kalla kriget när alliansfriheten skapade ett behov av oberoende från utländska vapenleverantörer.

Länge förde branschen en tynande tillvaro. Så icke längre. Rysslands invasion av Ukraina i början av 2022 stöpte om den globala säkerhetsordningen och fick Sverige att överge neutralitetspolitiken till förmån för Nato-medlemskap.

Vad driver utvecklingen idag?

Sedan dess har Sverige blivit en storgivare till Ukraina. Mellan januari 2022 till oktober 2024 gav vi hela 0,88 procent av vår BNP, vilket i kronor mätt landar på cirka fyra miljarder. I början på året aviserade regeringen ytterligare ett stödpaket på 13,5 miljarder i vapen och materiel.

Enligt tillsynsmyndigheten ISP har kriget i Ukraina, upprustningen inom EU och de ökade säkerhetspolitiska spänningarna i världen lett till ” en aldrig tidigare skådad inströmning av krigsmaterielärenden”.

Medlemskapet i Nato har än så länge inte ökat exporten nämnvärt, även om en liten handel har skett med Turkiet och Albanien.

Hur många företag finns i försvarsindustrin?

Omkring 380 företag har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel i Sverige. Cirka 80 av dessa bedriver export. Försvarsindustrins branschorganisation, Säkerhets- och försvarsföretagen SOFF organiserar mer än 95 procent av företagen.

Vilka är störst?

Med cirka 24 000 anställda och produktion i bland annat USA, Tyskland och Brasilien är Saab AB Sveriges överlägset största försvarskoncern. 2023 rankades företaget som den 35:e största vapentillverkaren i världen.

Förutom stridsflygplan tillverkar och underhåller Saab även militära lednings- och kontrollsystem.

De senaste åren har Saab vuxit med 5 000 anställda globalt och i februari tillkännagavs planerna på 1 000 nya tjänster i Sverige. På börsen har företaget gått urstarkt med en ökning på närmare 55 procent de senaste sex månaderna.

Stridsfordon från Örnsköldsvik

BAE System Hägglunds är en Öviksbaserad vapenindustri som är känd för sin produktion av stridsvagnar, däribland modellen Stridsfordon 90 som just nu används i Ukraina.

2023 omsatte Hägglunds strax över tre miljarder kronor. En siffra man räknar med kommer att fyrdubblas inom kort. Enligt vd Tommy Gustafsson Rask har arbetsstyrkan vuxit med 150 procent de senaste åren och består i dag av cirka 2 000 anställda.

Fälthaubitsar säljer

BAE Systems Bofors, som bland annat tillverkar fälthaubitsar och luftvärnskanoner, är inget undantag vad gäller tillväxten i branschen.

Enligt Karlskogaföretaget har man vuxit med 10 procent sedan 2022 och man spår en fortsatt stark tillväxt framöver. I mars förra året startades en filial i Örebro och man finns sedan tidigare även i Karlstad. Bofors har omkring 600 anställda.

Ammunitionsjätte dubblar produktion

Nammo är en norsk tillverkare av ammunition och demilitariseringstjänster. Företaget har ett svenskt dotterbolag med verksamhet i Karlskoga, Karlsborg, Lindesberg och Vingåker. Nammo anställer totalt cirka 3 500 personer, varav drygt 500 finns i Sverige. Mellan 2022 till slutet på 2024 har Nammo fördubblat sin produktion i Sverige.

Succé för Karlskogakrut

I Karlskoga huserar ett av Bofors andra ben, nämligen Eurenco Bofors som tillverkar krut, sprängämnen och militära drivmedel.

Fabriken har de senaste åren vuxit med omkring 80 anställda till cirka 400.

Källor: Regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2023, SOFF, ISP, SVT, Svenska Freds, Sipri, Europaportalen.

I ett sterilt labb står låtskrivarna Thomas G:son och David Lindgren Zacharias. De mäter upp milliliter av mystiska ämnen medan assistenter skriver ner testresultaten.

Sväng, melodi, dans och rytm justeras i tre decimaler och rangordnas efter vinstchanser till både Europas folk och den internationella juryn.

Ungefär så föreställer jag mig det svenska popundret, och jag älskar det. Men det är dags för lite omväxling.

“Bara Bada Bastu” är som det första andetaget efter en timme i ett 85 grader varmt rum. Mina porer är renade, min hjärna slät, mina muskler avslappnade och stressen väck. Äntligen skickar vi riktigt fånig camp till Eurovision.

Sverige valde glädjen och humorn i stället för ännu en genmodifierad perfekt låt.

John Lundvik blev jättekränkt och visade direkt att han inte förstår själva hjärtat i Melodifestivalen och Eurovision: att göra svängiga, roliga och löjliga låtar. Samt att förhindra Europa från att starta ett nytt världskrig. 

Historiskt sett skulle europeiska länder hellre annektera sin granne än att gå i terapi. Popmusik är ett bättre alternativ.

Måns Zelmerlöv blev arg

Även Måns Zelmerlöw blev upprörd. Han lämnade festivalen direkt och ifrågasatte om den internationella juryn kommer att låta KAJ vinna. 

Som om det vore svenska folkets uppgift att maximera vinstchanserna i Europa. Zelmerlöw hade i alla fall den goda smaken att sedan skriva att han unnar KAJ segern. Det är trots allt inte konstigt att gråta efter att ha förlorat en tävling.

Men Lundvik vill att Sverige ska skicka samma perfekta låt som alltid, istället för att ta risker. För honom representerar KAJ humor, galenskap och en Melodifestival i förändring.

“Den ligan står jag inte för, där är vi chanslösa” sade han i en intervju. 

Enligt John Lundvik är problemet att “Bara Bada Bastu” är för “tiktok-vänlig” och “lätt för barn att sjunga med i”.

Men Eurovision måste få vara löjligt och överdrivet och Sverige få skicka en rolig låt ett enda år utan att hela musikindustrin kastar in handduken? 

Tävlingen hade inte haft någon själ utan en rumänsk operasjungande dubstep-vampyr, en ukrainsk drag queen som 2007 sjöng “Russia goodbye” och Lordis “Hard Rock Hallelujah”.

Bäst i världen på pop

Till och med Taylor Swift sa, när hon spelade i Stockholm, att Sverige är bäst i världen på pop.

Efter att ha gjort tre album med Max Martin vet hon det bättre än de flesta.

Det måste vi visa världen med jämna mellanrum genom att vinna Eurovision Song Contest. 

Men resten av Europa börjar bli trötta på det. Loreen vann 2023 över Käärijä tack vare juryrösterna.

Det gjorde andra länder så kränkta att de ville avskaffa juryn och bannlysa Loreen från att tävla igen. Nu jublar de istället. 

KAJ visar att vi kan släppa lös och ha roligt på scen. När vi fått lite goodwill kan vi skicka Måns, Loreen eller John Lundvik för att ro hem segern igen.

Att ett roligt bidrag vinner ett (1) år är inte första inseglet i musikindustrins undergång. 

Men om det nu skulle vara så, och undegången består av tre killar –  samtliga med utstrålningen  “pojkvän till bisexuell kvinna” – som sjunger om hur mycket de älskar att bada bastu, låt då apokalypsen komma.

På 1970-talet jobbade svenskarna mindre än människor i jämförbara länder i Norden och Västeuropa.

I dag har grannarna minskat sin arbetstid och Sverige ligger nu högre än de flesta av dem. Särskilt när man mäter ”arbetade timmar per capita”.

Måttet tar hänsyn till att Sverige har hög sysselsättning, långt arbetsliv och många kvinnor i arbetskraften.

Det framgår av en delrapport från LO:s arbetstidsutredning som presenterades på torsdagen.

– Vi SKA korta arbetstiden, kommenterade LO:s ordförande Johan Lindholm med eftertryck vid presentationen.

Vill lösa i förhandlingar

Utredningens slutrapport ska presenteras den 15 maj, men redan i dag vill Johan Lindholm betona att fackens utgångspunkt är att lösa frågan i förhandlingar med arbetsgivarna.

Han är väl medveten om att Svenskt Näringsliv är stark motståndare till förkortad arbetstid, och framför allt i form av lagstiftning.

– Jag anser att vi parter har ansvar att utveckla vår svenska kollektivavtalsmodell. Vi vill testa kollektivavtalsvägen, men dörren till politiken är inte stängd, säger Johan Lindholm.

Signaler till Socialdemokraterna

I de pågående avtalsförhandlingarna för industrin har arbetsgivarna krävt att avtalad arbetstidsförkortning ska rullas tillbaka ifall Sverige får lagstiftning om saken.

Inom Socialdemokraterna finns förslag på att driva frågan politiskt.

Dagens besked från LO skickar signaler till både förhandlarna och Socialdemokraterna.

– Det är bra att alla pratar arbetstid och att frågan är på bordet även i politiken. Men vi håller på att göra det jag tror är den rätta vägen: en överenskommelse mellan parterna, säger Johan Lindholm.

Han vill i dag inte låsa sig för om förhandlingar ska ske på förbundsnivå eller centralt mellan LO/PTK och Svenskt Näringsliv.

LO-ordföranden utesluter inte att framtida avtal om förkortad arbetstid kan behöva följas upp med lagstiftning.

Han jämför med huvudavtalet mellan LO/PTK och Svenskt Näringsliv som kompletterades av ändringar i lagen om anställningsskydd.

Svenskt Näringsliv: ”Förvirrande”

Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt håller inte med LO:s rapportförfattare om att vi jobbar mycket i Sverige.

– De korrigerar inte för att enkätstudier överrapporterar antal arbetade timmar. Dessutom tittar de på arbetstid per capita, men det man måste studera är arbetstid per sysselsatt. Det blir väldigt förvirrande när deras resultat skiljer sig så starkt från våra. De borde ha resonerat mer om varför, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han hänvisar till Svenskt Näringslivs rapport från 2024 som visade att årsarbetstiden i Sverige hör till de kortaste i OECD.

Arbetade timmar per capita

Totalt antal timmar, befolkningen 15 till 79 år, 2023

Två månader har gått sedan en 60-årig butiksanställd knivhöggs till döds på sin arbetsplats på Ica Maxi i Botkyrka. 

Dådet skedde på kvällen den 7 januari, då en 26-årig man plötsligt attackerade kvinnan med kniv i butiken. Mannen greps direkt på plats av väktare, och även mordvapnet beslagtogs. 

Mannen lider av en allvarlig psykisk störning, enligt den rättspsykiatriska undersökning som genomförts. Han har erkänt knivdådet, men det är fortfarande oklart varför han attackerade kvinnan. 

– Min uppfattning är att hon är slumpmässigt utvald. Vad som närmare har varit hans motiv får vi se om man kan berätta om vid huvudförhandlingen. Men det förefaller ju finnas en koppling mellan dådet och hans psykiska mående, säger åklagare Angelica Runesson, till TT.

Fångades av övervakningskamera

Själva dådet fångades på butikens övervakningskamera och det finns även dna-spår som binder mannen till brottet uppger TT. 

Många chockades av vansinnesdådet som skedde en vanlig tisdagskväll inne i butiken. De anställda på Ica Maxi fick omedelbart krisstöd från Ica. 

De har fått samtala om det inträffade med varandra, psykologer och terapeuter. 

Handels: Krisstödet har fungerat bra

Även Handels ombudsmän har varit på plats i butiken och samtalat med anställda och butiksledningen.

– Krisstödet har fungerat bra. Vi har fortsatt kontakt med arbetsgivaren och finns här för de medlemmar som behöver, säger Frida Bengtsson, ombudsman och regionalt skyddsombud på Handels Stockholmsavdelning.

Artikeln är tidigare publicerad i Handelsnytt som tillsammans med Arbetet och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.

Sammanlagt 62 personer dog på sina arbeten under 2023, vilket är den högsta siffran sedan 2011. För deras anhöriga blir livet aldrig mer sig likt.

Anders Holmqvist berättar om när hans värld rasade samman. Det började med att en polis klev in på kvarterskliniken där han arbetar som fysioterapeut. 

– Jag förstod först inte vad det handlade om. Polisen hade ringt en stund tidigare från dolt nummer och frågat mig var jag befann mig. Det hade gjort mig lite undrande, säger han till Mål och Medel.

”Det var omöjligt att förstå”

När polisen dök upp på kliniken gick allt väldigt snabbt. Anders togs åt sidan och fick veta att hans son Mattias omkommit i en arbetsplatsolycka, efter att ha fått en tippbulklastbil över sig.  

Det var den 24:e april 2023. Dagen då allt förändrades. 

– Plötsligt fanns han inte mer. Det var omöjligt att förstå. Det går inte att förstå. Efter två år känns det fortfarande overkligt, fortsätter Anders, som ännu inte fått de svar han behöver för att, som han säger, kunna göra bokslut. 

Dragit ut på tiden

Även om både polis, Åklagarmyndigheten och Arbetsmiljöverket har som mål att allvarliga händelser som dödsolyckor, ska utredas inom 18 månader, är det inte alltid det blir så. I fallet med Mattias har utredningen dragit ut på tiden. Dels på grund av sjukskrivning och byte av inspektör på Arbetsmiljöverket. Men också för att arbetsbelastningen på myndigheten varit hög, vilket Mål och Medel tidigare berättat om.  

  – Det är förkastligt att en utredning som handlar om en människa som mister livet på sitt jobb har så låg prioritet, säger Anders och fortsätter: 

– Under hela den här tiden har jag blivit kontaktad en enda gång. Det var ett offentligt ombud som hörde av sig strax innan jul, men det är allt. Utöver det har jag inte fått någon information alls. 

Besökte minnesplats

Har du haft någon kontakt med Fazer där Mattias arbetade?

– Jag var där i samband med olyckan och besökte minnesplatsen utanför fabriken. Företaget erbjöd också samtalsstöd, men jag tackade nej. 

Hur ser ditt liv ut idag?  

– Det är klart att jag vill veta vad som hände den där dagen. Arbetsplatsen har gjort åtgärder för att det som hände Mattias inte ska kunna hända igen. Men det förändrar inte min situation. Jag har fyra år kvar till pension, tidigare funderade jag på att flytta till varmare breddgrader som pensionär. Nu tar jag en dag i taget.  

Pratade varje vecka

Anders beskriver sin och Mattias relation som varm och säger att det blev minst ett par telefonsamtal i veckan. Samtal som ofta handlade om Mattias stora passion, musik. 

– Vi träffades några gånger i månaden också. Då brukade vi gå ut och äta mat ihop, eller så lagade vi mat hemma och lyssnade på musik.  Anders fortsätter:  

– Nu går jag till graven i stället. Tänder ljus eller tar med mig en blomma. Det var inte så det skulle bli.  

Utredning klar i maj

Enligt Christer B Jarlås, som är åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, bör utredningen kring Mattias död vara klar i maj.  

Då har det gått mer än två år sedan Mattias dog. 

Artikeln är tidigare publicerad i Mål och Medel som tillsammans med Arbetet och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.

De 65-åringar som pensionerade sig i början av 2000-talet fick 61 procent av sin slutlön i allmän pension.

2022 hade den siffran krympt till 44 procent.

När den allmänna pensionen inte räcker har framför allt LO-förbunden inom industrin valt att ta saken i egna händer. I avtalsrörelse efter avtalsrörelse har de avstått från en del av sina löneökningar, för att i stället avsätta mer pengar till tjänstepensionen.

– Hade vi hade väntat på att politikerna skulle lösa problemet hade vi lämnat medlemmarna i sticket, säger Aleksandar Srndovic, ordförande för Pappers avdelning 68.

10 procent av lönen till pension

I dag får arbetare vid pappersbruk, stålverk och gruvor inbetalningar till tjänstepensionen som motsvarar uppemot 10 procent av lönen. Arbetare i verkstadsindustrin får drygt 7 procent.

För LO-förbund med lägre löner har det varit svårare att avstå lön till förmån för pension: Medlemmarna behöver varenda krona här och nu.

Men därtill har flera fack, bland dem Kommunal, varit skeptiska till att bygga ut tjänstepensionen av ideologiska skäl. Pension är statens ansvar, har de resonerat. Tjänstepensionen ska bara vara grädden på moset.

Sari Wonsell, pensionsexpert vid fackförbundet Vision, utvecklade det här synsättet i Arbetet 2018:

”Vi vill inte öka avsättningen till tjänstepensionen för att rädda en sjunkande allmän pension. Staten och politiken får inte snegla mot tjänstepensionen och tänka att den ska rädda situationen.”

”Kan vi stå för detta inför de unga?”

Den här linjen har dock visat sig svår att hålla. Fack efter fack har hakat på pensionsracet. Handels, ett förbund med relativt låga löner, avstod en del av löneökningen redan i avtalsrörelsen 2017 för att förstärka pensionen för butiksanställda och lagerarbetare.

”Kan vi avstå från att sätta av mer till pensionen? Kan vi stå för det inför dem som nu är i 20-årsåldern?” frågade sig dåvarande avtalssekreteraren i Hotell- och restaurangfacket Per Persson i Arbetet hösten 2018, varpå hans förbund följde Handels exempel.

Fastighets har på senare tid slutit avtal som gör att medlemmarna kan spara sin semesterersättning till pensionen.

Skeptikerna hakar på

Vision och Kommunal – två förbund som alltså har betonat att pension är statens ansvar, inte parternas – pekar idag med stolthet på att de har förhandlat fram kraftigt förbättrade pensioner för anställda i kommuner och regioner.

– I det nya avtalet, som gäller från 2023, har pensionsavsättningarna höjts från 4,5 procent till 6 procent, och pensionen tjänas in från första anställningsdagen, säger Sari Wonsell vid Vision.

Tjänstepensionerna står för en allt större del av de äldres försörjning. 2022 svarade tjänstepension för 29 procent av all pension som betalades ut.

Den andelen ökar stadigt. För industriarbetare som är unga i dag kan tjänstepensionen komma att stå för halva pensionen, eller ännu mer.

”Vi ligger många år efter”

Samtidigt finns stora LO-grupper som inte har avsatt mer pengar till tjänstepensionen, och fortfarande bara har den ”vanliga” tjänstepensionen för privatanställda arbetare. Hit hör bland andra Transports medlemmar (med undantag för flygtekniker) och Kommunals medlemmar hos privata arbetsgivare.

– Min bild är att Transport historiskt har haft synsättet att staten ska ta hand om pensionerna. Och det har inte rests krav på ökad pensionsavsättning på våra avtalskonferenser och avtalsråd, säger Transports avtalssekreterare Peter Winsten, som fortsätter:

– Jag tror att det på sikt hade varit bra med ökad avsättning till pensionen. Vi ligger ganska många år efter andra förbund. Men kom ihåg att de har fått betala för att bygga ut tjänstepensionen, arbetsgivarna har inte bjudit på det.

Olika vägval

LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä ser de växande skillnaderna i pensionsvillkor mellan LO:s medlemmar som resultat av olika vägval.

– I processindustrin valde man tidigt att avsätta pengar till pension för att det är svårt att orka jobba till den vanliga pensionsåldern i de branscherna. Andra grupper, som undersköterskor, har i stället fler semesterdagar när de blir äldre. Det fina i vår modell är att varje förbund, varje avtalsområde kan göra sina prioriteringar.

Men Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman ser utvecklingen som problematisk.

– De fackförbund som ökar avsättningen till tjänstepensionen gör stor nytta för medlemmarna. Problemet är att vissa yrkesgrupper inte har ekonomiska möjligheter att hänga med. Samtidigt som en växande grupp av anställda saknar tjänstepension.

Sari Wonsell ser tecken på att politikerna lutar sig tillbaka och låter utbyggda tjänstepensioner kompensera för fallande allmän pension. Alltså just det som Vision varnade för 2018.

Det här skiftet i ansvarsfördelning har redan fått full effekt, enligt Håkan Svärdman.

– Tjänstepensionen är inte längre grädden på moset. Tjänstepensionen är skyddet mot fattigdom.

– Jag känner mig förkrossad, säger en Northvoltanställd som Arbetet möter vid barackbyn utanför Skellefteås centrum.

Här bor arbetare som jobbar på batterifabriken. Mannen vill inte ställa upp med namn och bild. 

Det var på ett informationsmöte klockan nio på onsdagsmorgonen som beskedet kom: Northvolt går i konkurs.

Många blev ledsna och chockade när företagsledningen förklarade att de inte hade ekonomi att driva verksamheten vidare.

– Det var många som grät, säger en annan anställd som också vill vara anonym.

”Hur kunde de planera så dåligt?”

Hon gick till jobbet som vanligt tidigt på morgonen, hade inte väntat sig ett konkursbesked och förstår inte hur batterijätten kan ha misslyckats så. 

– Det finns så många kompetenta och begåvade människor på Northvolt. Hur kunde de planera så dåligt?

Precis som många andra har hon ett arbetstillstånd kopplat till anställningen. Nu är framtiden oviss. 

Tror på batterier i framtiden

En annan anställd som Arbetet talat med tror ändå att det kommer att lösa sig.

– Några år in i framtiden tror jag att det kommer att göras batterier, eller något annat, på Northvolt, säger den anställde, som också vill vara anonym.

Vissa gick hem efter informationsmötet, medan andra gick tillbaka till arbetet, berättar han.

– Själv stämplade jag ut och for hem. Lastbilarna som vi skulle ta emot hade plötsligt fått kontraorder så de dök aldrig upp.

Produktion tills vidare

I morgon är tanken att alla ska tillbaka till jobbet och återuppta produktionen tills vidare.

– Vi bad dem mycket tydligt att fortsätta arbeta, fortsätta sälja. Vi har en stor kund som bygger lastbilar med våra produkter. Sedan är det upp till konkursförvaltaren hur det blir framåt, säger Tom Johnstone, interimsordförande på Northvolt, till Arbetet.

Uppsägningar på gång

Till konkursförvaltare utsågs på onsdagen juristen Mikael Kubu från Ackordscentralen. Han tar därmed över ansvaret för hur företaget drivs framåt.

– Vi utreder förutsättningarna för att kunna upprätthålla produktionen, säger han till TT. 

Han säger också att de närmare 5 000 anställda, varav nästan 3 000 i Skellefteå, kommer att få löner via lönegarantin och sägas upp i samband med bolagets avveckling. Hur deras möjlighet att sedan börja jobba igen ser ut beror på hur mycket av verksamheten som tas över av ett nytt bolag, enligt TT.

Arbetet har pratat med Anders Aspegren, advokat och delägare på Fylgia, som varit förvaltare i andra stora konkurser, om de anställdas situation.

Han säger att de kan förvänta sig en uppsägning med rekommenderad post inom kort och att uppsägningstiden då startar tio dagar efter att brevet skickats. Uppsägningstiden styrs i den här situationen av lagen om anställningsskydd, inte av överenskommelser i avtal.

– Så har man jobbat i under två år är det bara en månads uppsägningstid, säger Anders Aspegren.

Staten betalar lön

Under uppsägningstiden står den statliga lönegarantin för lönen. Man har arbetsplikt så länge man inte fått annat besked. 

Men om konkursförvaltaren vill driva verksamheten vidare i mer än en månad måste han i stället börja betala lön. Sannolikt upphör därmed eventuell verksamhet i konkursförvaltarens regi senast 12 april, enligt Anders Aspegren.

– Konkursförvaltaren kommer försöka sälja allt till någon inom en månad, säger han.

Sedan hänger de anställdas möjligheter till fortsatt jobb på chansen att återanställas av en eventuell ny ägare. 

– Men det kan ju hända att verksamheten säljs och man flyttar hela verksamheten till Kina eller någon annanstans, säger Anders Aspegren.

”Hoppas det inte är kineserna”

En av de Northvoltanställda som Arbetet pratat med tror att någon, kanske i Northvoltgrundaren Peter Carlssons närhet, kommer kunna köpa verksamheten ganska billigt. Med tanke på att konkursen trollar bort miljardskulderna, som Northvolt dras med i dag, ser han det som en bra affär.

– Jag tänker att då köper någon som har varit med i bakgrunden tidigare, kanske någon av kunderna, upp detta och driver vidare. Då är de skuldfria och har en helt fungerande fabrik, säger han.

Men liksom Anders Aspegren ställer han sig frågor om var verksamheten hamnar i så fall:

– Då får vi bara hoppas att det inte är kineserna.

Lågprisflyg kan vänta

I Skellefteås utkant kommer två män gående med fulla matkassar från stormarknadsområdet. De räknar med att bo kvar i barackbyn ett tag framöver.  

”Vi får se vad som händer”, säger de båda upprepade gånger. Att bli av med jobbet har de varit med om förr. Mest synd är det om de som är yngre, och de med arbetstillstånd, konstaterar de. Själva kommer de från ett EU-land. 

– Vi är erfarna. Blir jag av med jobbet så tar jag ett Ryanairflyg och reser någon annanstans, säger en av dem. 

Men i morgon väntar ett arbetspass på batterifabriken igen. 

2022 skakades Sverige av nyheten om att 19-åriga Agnes Redlund mördats på jobbet. En man som bodde där erkände att han knivhuggit henne efter att ha hört röster som sa åt honom att skada både sig själv och andra. Han dömdes i februari 2023 till rättspsykiatrisk vård.

Åklagaren Jennie Nordin anser att även arbetsgivaren hade ett ansvar och väckte därför åtal i somras om arbetsmiljöbrott mot Serigmo Cares vd, Charlotte Högman, som hela tiden har förnekat att hon varit ansvarig för Agnes Redlunds död.

Nu frias vd:n från arbetsmiljöbrott av Uppsala tingsrätt. Slutsatsen är att det visserligen fanns brister i boendets arbetsmiljö, något som vd:n varit ansvarig för. Men om boendet hade åtgärdat bristerna hade det inte gjort att man kunnat stoppa mordet på Agnes Redlund, enligt domen.

Ett annat sätt att beskriva det på: det saknas orsakssamband mellan bristerna i arbetsmiljöarbetet och mordet på Agnes Redlund, enligt tingsrätten.

Saknades information om mannen

En viktig fråga under rättegången har varit om boendet fick tillräckligt med information om mannens mående innan han flyttade in. Enligt vd:ns advokat, Göran Smedberg, fick arbetsgivaren inte viktig information från kommunen.

Uppsala tingsrätt gör en liknande bedömning. Enligt domen hade det inte framkommit något som tyder på att vd:n Charlotte Högman borde ha befarat att mannen kunde ha utgjort en fara för andra människor innan mordet.

Men åklagaren Jennie Nordin anser att tingsrätten har gjort en felaktig bedömning.

– Jag menar att omständigheterna var tillräckligt iögonfallande för att det skulle ha ringt varningsklockor. Man borde ha satt skyddsbarrirärerna högt och sedan trappat ner efteråt om det behövdes. Man ska aldrig göra tvärtom, alltså att agera först när något händer, i stället för innan.

Det fanns information om mannens mående som arbetsgivaren hade kunnat ta del av – om de hade gjort en noggrann riskbedömning. Till exempel hade boendet kunnat begära in mer information från kommunen, enligt Jennie Nordin.

Nu planerar hon att läsa igenom domen ordentligt, innan hon fattar beslut om hon ska överklaga.

Agnes mamma: ”Ledsen och arg”

Agnes Redlunds mamma Maria Redlund säger till KA att hon först blev ledsen och arg när hon läste domen.

– Man börjar ju att tvivla på rättssystemet. Men när man har väntat på en dom i två år och tre månader ger man inte upp så lätt, säger hon.

Hon hoppas nu att domen överklagas till högre instans.

– Det kanske är meningen att det ska gå upp på en högre nivå för att man ska få till någon verklig förändring på lagar och regler. För mig är det obegripligt att det inte skulle ha funnits ett orsakssamband, säger hon.

”Farlig dom”

På Kommunal rasar förbundsjuristen Olov Östensson över domen:

– Det är både en felaktig och farlig dom. Det är en felaktig bedömning utifrån ansvaret som åligger arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen, men det är även en farlig bedömning och skickar signaler om hur arbetsgivare inte behöver agera när de struntar i sina skyldigheter och konsekvenserna det får, säger han och fortsätter:

– Hade man gjort en ordentlig riskbedömning, som lagen säger att man ska göra, hade arbetsgivaren förbjudit ensamarbete och låst in knivarna och Agnes hade inte förlorat livet på arbetet.

I domen skriver tingsrätten att arbetet på LSS-boendet inte kan anses ha utgjort arbete i en särskilt riskfylld verksamhet. Men Olov Östensson håller inte med. Han tycker att domen signalerar att riskbedömningar inom den här typen av arbeten är mindre viktiga än inom till exempel industrin, där man har med maskiner att göra. 

Han tillägger att LSS-boenden och HVB-hem är de farligaste arbetsplatserna i Sverige.

– Det är störst risk att mördas på jobbet där. Det är extremt utsatt grupp, det är en extremt utsatt arbetsplats för anställda. Men den här domen är farlig för den säger att det inte är samma regler som gäller för alla arbetstagare. Man behöver inte göra en ordentlig riskbedömning inom dessa yrken. 

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.

Lyssna på Från Golvet om mordet på Agnes