Boken som förklarar varför föräldralediga kvinnor inte är värdelösa

Kvinnor är en förlustaffär för staten. I det påståendet, vid flera tillfällen salufört av dansk media, börjar aktivisten Emma Holten sin debutbok. Den heter ”Underskott – omsorgens ekonomiska värde” (Albert Bonniers förlag) och betraktar, likt Katrine Kielos hyllade ”Vem lagade Adam Smiths middag?”, ekonomisk teori med feministisk blick.

Holten låter läsaren följa med genom disciplinens framväxt. Via att titta närmare på dess månghundraåriga utveckling, från Hobbes till Locke till Smith till Keynes till New public management, söker hon svaret på varför de fält som domineras av kvinnor saknar värde i ekonomiska modeller.

Räknar inte med omsorg

Utbildning. Vård. Omsorg. Alla dessa för samhället fundamentala funktioner är omöjliga att prissätta och mäta enligt marknadens logik. Det problemet har, enligt Holten, den ekonomiska teorin löst genom att titta åt ett annat håll. 

Man räknar helt enkelt inte med omsorgen. 

Välfärden är ett svart hål, som slukar resurser utan att ge mätbar vinst. När en kvinna försvinner från arbetsmarknaden in i föräldraledighet går hon alltså ur ekonomiskt hänseende från värdefull till värdelös.

Det oavlönade omsorgsarbete som kvinnor utför kategoriseras i ekonomisk teori som ”fritid”, eller ”inaktivitet”. 

När man räknar BNP saknas området helt, trots att lagade middagar, vård av närstående, tid till samtal med vännen som mår dåligt eller projektledning av familjens vardag ofta är själva förutsättningen för att marknaden alls ska kunna fyllas av producerande och konsumerande individer.

Uppfriskande läsning

Emma Holten eftersöker en annan ordning. Hon vill inte att omsorgen ska prissättas utefter den ekonomiska teorins principer. Istället önskar hon sig ett system som erkänner ”att vad som har och inte har ett värde inte är en naturvetenskaplig utan en politisk fråga, och att den bara kan besvaras demokratiskt”.

Boken är i sina drygt 200 sidor en kraftfull appell för människans behov vid sidan av det materiella. ”Metoderna vi använder för att mäta och bedöma samhället ligger ständigt i konflikt med vår mänsklighet”, skriver Holten.

Det är uppfriskande läsning i en tid där den feministiska debatten i media oftast uppehåller sig vid lättviktigare frågor. Holten vill diskutera förutsättningarna för givande och upprätthållande av liv.

Att som debattör veva om skönhetsnormer och soft girls är förstås enklare än att slänga sig mot strupen på en yrkesgrupp som Christine Lagarde, chef för Europeiska centralbanken, har kallat en ”tribalistisk klick”. Ekonomisk teori skapades av män, för män och de vaktar den in i döden, vilket i sig är Emma Holtens poäng.

Den förutsättningen skiner också igenom stora delar av den kritik som hon mött hemma i Danmark. Hon missförstår begreppen, har det sagts. Ekonomiprofessorn Carl Johan Dalgaard sågade Holten med omdömet att om hon vill bli tagen seriöst borde hon uttrycka sig mindre spydigt.

Pratar inte som en ekonom

Reaktionen är typisk för hur fackpersoner brukar svara på angrepp från utsidan av det egna fältets hårda linjer. När debattörer med andra glasögon och annan vokabulär vill diskutera just deras ämnen slår de ofta bakut. Emma Holten pratar inte som en ekonom, och därför kan inte ekonomer ta henne på allvar.

Just att hon inte pratar som en ekonom är dock antagligen själva orsaken till att ”Underskott” kunnat bli den succé som den blivit. Trots att den gavs ut så sent som i maj låg den i toppen på danska bästsäljarlistan för 2024. 30 000 exemplar har gått åt, en siffra som är mer än anmärkningsvärd för ekonomisk sakprosa.

Hur kommer svenska ekonomer reagera?

Holten talar uppenbarligen på ett sätt som når fram till människor, vilket onekligen är mer än vad man kan säga om de flesta ekonomer med akademiska meriter. Kritiken från dem har hon besvarat med jämnmod.

”Jag har inte sett någon ekonom bemöta de grundläggande slutsatserna i min bok”, har hon sagt. Det ska bli intressant att följa hur den svenska professionen möter ”Underskott” nu när den finns utgiven också här. 

Ännu mer spännande är hur brett genomslag den kan få hos läsarna. I en tid där politikens nedmontering av välfärden blir allt svårare att förstå presenterar Holten perspektiv som i bästa fall kan hjälpa oss att hitta ett språk för motstånd.

Ur den synvinkeln har hennes bok goda möjligheter att bli en feministisk klassiker.