Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök
Lars-Åke i gul jacka och svart keps står under en stor industristruktur en solig dag.

– Jag började här när jag var 19, och jag har trivts hela tiden”, säger Lars-Åke Gardehed. Nu ser han fram emot friheten att vara ute med båten när vädret är fint.

Industriarbetaren Lars-Åke får 43 000 i pension – städaren Anneli får 18 000

Lars-Åke Gardehed lämnar pappersbruket i Hallstavik med en pension på drygt 43 000 kronor i månaden. Anneli Wiklund, som arbetar med hemstädning, får knappt hälften. Medan Pappers medlemmar har de högsta tjänstepensionerna inom LO ligger Kommunals privatanställda medlemmar i botten.

– Man hör ju att en del blir fattigpensionärer. Men jag får det ganska bra.

När Lars-Åke Gardehed slutar jobba i maj, 64 år fyllda, blir pensionen mellan 43 000 och 44 000 kronor i månaden. Det ligger ganska nära de 44 250 kronor som en processoperatör i Hallstavik har i lön.

Förklaringen är att Pappers medlemmar, precis som andra arbetare inom industrin, har avstått från en del av sina löneökningar genom åren för att i stället få högre inbetalningar till tjänstepensionen.

En del av inbetalningarna går till deltidspension, som kan användas för att gå ner i arbetstid någon gång efter 60 års ålder.

Läs också: Så kan du som arbetare med låg lön gå i pension tidigare

Arbetsgivaren skjuter till

Men också de anställdas så kallade arbetstidskonto bättrar på tjänstepensionen.

De pengar som förs in på arbetstidskontot kan förvisso även användas för att få mer ledighet, eller tas ut i kontanter.

– Men om du väljer att använda arbetstidskontot för pensionsinbetalningar, så skjuter arbetsgivarna till extra pengar, säger Aleksandar Srndovic, ordförande för Pappers avdelning 68 i Hallstavik.

– Företagen vill att vi ska välja pension, för bemanningen är så slimmad att det blir problem i produktionen om folk tar ut lediga dagar.

En äldre man med grått hår och en svart skjorta står framför en träbakgrund.

– Nya medlemmar är ofta sura för att arbetstidskontot enbart går till pension de första åren. Jag brukar säga till dem: Vad glad för det! När ni är unga får ni avkastning på sparandet under lång tid, säger Aleksandar Srndovic, ordförande för Pappers avdelning i Hallstavik.

540 000 kronor extra

När Lars-Åke Gardehed började i massatillverkningen, 19 år gammal, hade han inga tankar på pension. Skiftarbete sliter, och när den första arbetstidsförkortningen i industrin kom 1998 tog han ut den som ledighet.

Men på senare år – sedan 2010 – har han valt pensionsinbetalningar. Han öppnar mobilen och visar: I dag har det resulterat i 540 000 kronor extra kronor på pensionskontot.

Läs också: Så mycket höjs din pension 2025

Stor effekt på pensionen

Aleksandar Srndovic brukar råda medlemmarna att använda arbetstidskontot till pensionsinbetalningar. Med de extra pengar som arbetsgivarna skjuter till får det stor effekt på pensionen.

Flera regler i kollektivavtalet styr också de anställdas val mot pensionsinbetalningar. Under sina första fem åren kan de anställda inte ens välja – då går arbetstidskontot alltid till pension.

Två industriarbetare i skyddsutrustning står nära maskiner i en stor fabriksmiljö med metallrör och gångbroar.

– Här har många råd att gå i pension i rimlig tid, säger Lars Åke Gardehed, som kommer att vara 64 år när han lämnar bruket i Hallstavik. – Vi har avstått lön för att få bra tjänste­pensioner, det har inte varit gratis, påminner Jukka Pesonen, också han processoperatör i massatillverkningen.

Pappers i topp

Sammantaget gör det här att Pappers medlemmar hamnar i topp när Arbetet försöker skilja ut den grupp inom LO som har störst möjligheter till hög pension. De har hård konkurrens av arbetare vid stålverk och gruvor.

Skillnaden är stor gentemot de LO-medlemmar som bara har den ”vanliga” tjänstepensionen för arbetare, utan kompletterande inslag. Dit hör Kommunals medlemmar hos privata arbetsgivare.

Läs också: Experten varnar: Stora risker med att ta ut pensionen snabbt

Anneli får 18 000

Anneli Wiklund, städare på Hemfrid och fackligt aktiv i Kommunal, har nyss fyllt 60 och kan få knappt hälften så stor pension som Lars-Åke Gardehed. Men det förutsätter att hon orkar jobba tills hon är 67.

Slutar hon vid 64 blir pensionen drygt 18 000 kronor i månaden före skatt. Den hade varit ännu lägre om Anneli Wiklund inte hade jobbat vid bandet på Volvo i yngre år.

– Vi med låga löner kan inte höja våra pensioner i avtalsrörelsen. Vi kan inte avstå löneökningar, för vi behöver alla pengar nu. Vi kommer aldrig ikapp, säger Anneli Wiklund.

Pension är inte något som Anneli Wiklund och hennes arbetskamrater brukar prata om. De ses sällan mellan städuppdragen, men när det händer handlar samtalen snarare om hur de ska få ihop arbetsdagen. Att städa hemma hos folk innebär ständiga resor mellan kunderna, pressade tider och stress.

En person med rosa glasögon och en rosa fleecejacka står framför en blå vägg.

– När man får så dålig pension så kan man ju bara drömma om en solsemester, säger Anneli Wiklund, städare på Hemfrid.

Slipper ekonomisk oro

På pappersbruket i Hallstavik diskuteras pensioner däremot en hel del. Pensionsrådgivare från Folksam kommer till bruket regelbundet.

– Ofta tror medlemmarna att de kommer att få taskig pension, säger Aleksandar Srndovic.

– Men efter en timmes pensionsrådgivning säger många: ”Oj, det blir ju mer än jag trodde”. En del väljer då att sluta före 65, de ser ju att de har råd.

Lars-Åke Gardehed väljer att ta ut en del av sin tjänstepension på tio år, men även när de åren har gått kommer han att ha bra pension. Just nu ser han fem emot att vara ute mer med båten som han äger tillsammans med sin bror.

– Under alla år med skiftarbete var jag ofta tvungen att jobba när vädret var som bäst och jag längtade ut i skärgården. I sommar kan jag ta tillvara de fina dagarna.

Mer om Ojämlik tjänstepension