Forskaren: Unga tar lån i väntan på svar från Försäkringskassan
Snabblån i stället för sjukersättning. Så ser vardagen ut för unga vuxna som fastnat i skuldfällan. ”När de inte får ekonomin att gå ihop är det första de tänker att då får man ta ett privatlån”, säger forskaren Erik Eriksson.
Ett forskarlag från Socialhögskolan i Lund följer överskuldsatta mellan 18 och 25 år.
Unga vuxna är en av de grupper som löper störst risk att inte kunna betala sina skulder. Erik Eriksson, doktor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund, ingår i ett forskarlag som försöker förstå varför.
– Vi följer överskuldsatta mellan 18 och 25 år. De har pratat väldigt mycket om hur de upplever processen när man tar lån, och hur påstridig kommunikationen och marknadsföringen från lånebolagen är, säger han.
Ofta börjar det med mindre kreditköp. Mobiltelefoner, kläder eller annat där avbetalning numera är norm.
– Småkrediterna genererar mindre fakturor varje månad. Sedan får man försämrad inkomst av någon anledning, många unga är inte helt etablerade på arbetsmarknaden. Då är det vanligt att man tar ett första snabblån för att täcka de här fakturorna. Men det är en ingång till en djupare skuldsättningsproblematik, säger Erik Eriksson.
Snabblån i stället för a-kassa
Två år in i forskningsprojektet går det att slå hål på några myter. Unga vuxna är inte korkade, de förstår att lånevillkoren är usla.
– Det finns en diskurs i politiken och i folkmun, att det här skulle vara ett kunskapsproblem. Men de vi följer var väl medvetna om att högkostnadskrediter är dåligt. Trots det kände de sig tvungna att ta de här lånen som ett sätt att klara vardagen.
Erik Eriksson, doktor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund.
I den mån det finns en kunskapsbrist handlar den snarare om hur socialförsäkringarna fungerar.
– Vi tolkar det som att många av de vi pratar med skulle vara berättigade sjukförsäkring eller a-kassa, men det är så främmande för dem. När de inte får ekonomin att gå ihop är det första de tänker att då får man ta ett privatlån, säger Erik Eriksson.
– Men det handlar inte bara om kunskap utan också om tillgänglighet. Man tar lån i väntan på svar från Försäkringskassan.
Inte heller lånar unga vuxna till sorglöst spenderande.
– Bilden att det skulle handla om shoppingbeteenden och onödig lyxkonsumtion bekräftas inte av vår studie. De allra flesta försöker klara av vardagen med för låga inkomster och pengarna går till hyra, mat och kläder.
Snabblånet bara några knapplån bort
Ett snabblån är bara några knapptryck på mobilen bort. Pengarna finns på kontot inom några minuter, när som helst på dygnet.
– Man upplever det som extremt enkelt att ta lån och kreditprövningen som obefintlig. De flesta upplever att de inte borde få de här lånen, säger Erik Eriksson.
– Efter första lånet händer något i marknadsföringen. Den blir aggressiv med samtal och hur mycket mejl som helst. Affärsidén bygger på att man riktar in sig på en grupp som per definition inte borde beviljas lån, där kan man tjäna pengar på räntorna om de inte betalar.
”Gyllene marknad” för snabblånebolagen
Överskuldsatta unga är ett relativt nytt fenomen. I tid sammanfaller det med snabblånebolagens framväxt.
– Absolut, innan kreditmarknaden avreglerades så handlade överskuldsättning i Sverige främst om företagare som gick i konkurs. Då var det svårt att belåna sig till överskuldsättning, det var så starkt reglerat att man inte fick lån på det sättet, säger Erik Eriksson.
– Det är definitivt kopplat till de här nya kreditinstituten som fick en gyllene marknad, som också i en nordisk kontext framstår som väldigt gynnsam för företagen.
