Snabblånebolagens strategier – så spårar långivare dig på nätet

1 Spårar dig på nätet

När du besöker ett lånebolags sajt på internet så placeras som regel olika tredjepartskakor – små filer som lagrar information om din surfhistorik – på din dator. Kakor från exempelvis Google och Facebook kopplas samman med din webbläsare eller din profil och ger dessa plattformar en detaljerad bild av vad du är intresserad av. Informationen används för att skräddarsy annonser mot specifika målgrupper. Ett lånebolag kan väja att rikta annonser mot personer som har varit inne på dess egen sajt, eller mot alla personer som googlat på låneerbjudanden. 

Exakt hur målgruppsanspassningen ser ut vet bara plattformarna och annonsören. Men det finns många vittnesmål om olämpliga upplägg, som att personer som besökt nätcasinon snabbt får lånereklam.    

Även det du skriver till vänner i olika chattappar, som Messenger, kan användas för att rikta reklam till dig. Liksom om du besöker olika lånebolags profiler i sociala medier.

2 Betalda sökträffar på Google

Lånebolagen kan också marknadsföra sig direkt i Google genom så kallade sökordskampanjer. Det innebär att lånebolagen väljer vilka sökord som ska aktivera deras annonser. Sökorden behöver inte handla om lån. Just nu får exempelvis den som googlesöker på ”skjuta upp elräkning” och ”hjälp med elräkningen” upp annonser för lånebolag. 

Men självklart handlar sökorden om lån också. Den som googlar ”låna trots betalningsanmärkningar” får upp en rad sponsrade träffar.

3 Samarbetar med influerare

Influerare når hundratusentals svenskar genom sina poddar och sociala medier. Bland de som gjort reklam för lånebolag finns Alexandra ”Kissie” Nilsson, Carolina Gynning och Isabella Löwengrip.

Ofta har det handlat om att finansiera lyxliv genom lån. När Svenska Dagbladet år 2020 granskade influerarna poddade Alex Schulman om hur han ”ville låna ett par hundra tusen” till en bastu medan Katrin Zytomierska postade Instagraminlägg om att låna för att bygga egen pool. Margaux Dietz poddade om att den ”som har en dejt på gång” kan delbetala krognotan med Klarna.

I åtminstone ett fall visade Svenska Dagbladets granskning ett direkt lagbrott. Instagramprofilen Josefin Nilsson hävdade osant att hon hade lån hos Anyfin, vilket strider mot marknadsföringslagens förbud mot falska påståenden.  

4 ”Hjälpsamma” låneförmedlare

En central del av de dyra snabblånens ekosystem är låneförmedlarna. Låneförmedlarna agerar mellanhand mellan konsumenten och snabblånebolaget. Tjänsterna är gratis, låneförmedlarna tjänar pengar på provisionen de får för att slussa besökare vidare till banker och konsumentkreditinstitut. Finansinspektionen har varnat för att systemet skapar ”stor risk för intressekonflikter”.

Med formuleringar som ”vi hjälper dig att sänka dina kostnader” framstår låneförmedlarna som hjälpsamma, men deras sajter är ofta fulla av vilseledande formuleringar. ”Många vill komma på fötter igen, och då krävs det långivare som tänker utanför lådan”, skriver en sajt som listar dyra lån för den som har betalningsanmärkningar.  

Nästan hälften av alla lån utan säkerhet tecknas genom en låneförmedlare. Långa avbetalningstider gör att lånen som helhet ofta kan bli dyrare, även om månadskostnaden sänks.

5 Telefonterror

Konsumentverket granskar just nu sex låneförmedlare som anmälts för påstridig telefonförsäljning. Låneförmedlarna Enklare, Låna bra i Sverige, Likvidium, Reducero, Sambla och Zmarta anklagas för att fortsätta ringa kunder som redan sagt nej och krävs på ljudinspelningar av säljsamtalen.

Arbetet testar att påbörja en låneansökan på sajten Sambla. Efter att ha fyllt i de kontaktuppgifter sajten kräver avbryter vi ansökan. Snabbt kommer ett sms som uppmanar att göra klart ansökan. Och redan nästa dag ringer en försäljare från Sambla upp. 

Säljsamtal är inte lånebolagens enda kommunikationskanal. När Arbetets reporter testar att ta ett snabblån av konsumentkreditinstitutet Lumify rasslar det till i inboxen. På tio dagar skickar Lumify två sms, tre mejl och en notis. Du kan låna mer pengar, skriver bolaget, om du behöver ”det där lilla extra”.