Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin avslöjade under onsdagen den 21 december sitt bud inför avtalsrörelsen 2023 tillsammans med Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg och biträdande förhandlingschef Anna Nordin.

– Vi har presenterat ett förslag om löneökningar på 2,0 procent, och sedan introducerar vi också ett engångsbelopp på 3 000 kronor för en heltidsanställd, säger han.

Budet är ett ettårigt avtal som ska gälla från april nästa år.

Detta bryter mönstret från tidigare avtalsrörelser, där arbetsgivarsidan inte brukat göra några yrkanden om att höja lönerna. Tomas Undin motiverar det med att det finns ett ”otroligt stort” tryck beträffande kompensation för inflationen.

– Det blir inte lätt att få till ett avtal till den sista mars. Vi måste vara beredda att ompröva situationer sent i avtalsrörelsen, säger han och jämför med hur förutsättningarna i förra avtalsrörelsen ritades om sent av pandemin.

Facken kräver 4,4 procent

IF Metall, GS, Livs, Sveriges ingenjörer och Unionen lämnade besked den sista oktober att man från den fackliga sidan inom industrin kräver löneökningar på 4,4 procent i ett ettårigt avtal.

Unionens ordförande Martin Linder konstaterar på onsdagsförmiddagen att man står kvar vid detta.

– Vi har lyssnat noga men har inte hört några argument som ger oss anledning att ändra på våra krav, säger han, efter att just ha mött arbetsgivarsidan och formellt växlat yrkanden.

Han säger att svensk industris konkurrenskraft är god.

LO-stöd för industrifackens krav

Arbetsgivarna i Industriarbetsgivarna, industrins andra stora arbetsgivarorganisation, lägger inte fram siffersatta förslag så som Teknikföretagen gör i år. De har fokuserat på krav på villkoren, rörande bland annat arbetstider, när kraven har utväxlats med facken.

När arbetsgivare och fack inom industrin nu börjar förhandla utifrån sina respektive bud är det starten på en avtalsrörelse där villkoren för drygt två miljoner löntagare ska förhandlas om.

Det industrin enas om brukar bli ”märke” i förhandlingarna, det betyder att nivån blir norm för övriga arbetsmarknaden. Industrins förhandlingar ska vara klara i slutet av mars.

Inför avtalsrörelsen har också 13 av 14 LO-förbund ställt sig bakom industriförbundens lönekrav, i den så kallade LO-samordningen. Endast Transport har valt att inte ställa sig bakom det samordnade lönekravet på 4,4 procent.

Oenighet om låglönekrav

Marie Nilsson, IF Metalls ordförande, säger på pressträffen på onsdagen att förbundet kräver lägst 1 192 kronor per person. Det är i linje med LO:s samordnade krav och innebär påslag på mer än 4,4 procent för löner som är lägre än 27 100 kronor.

Krav på sådana låglönesatsningar har skapat oenigheter i tidigare avtalsrörelser och Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin är kritisk till att ett sådant krav åter ställs.

Han säger att det innebär löneökningar som spänner mellan 4,4 och 5,2 procent, eftersom de procentuella ökningarna skulle bli högre i branscher med lägre löner.

– Vi tycker inte att det är förenligt med industriavtalet och industrins normerande roll, säger han på pressträffen.

Utöver lönekraven ställer arbetsgivarna krav på bland annat mer flexibla arbetstider och mer lokal makt över lönepotten, utifrån läget på respektive företag.