Ytterst få döms för de grövsta formerna av utnyttjande av andra i arbetslivet – människohandel och människoexploatering. Det visar Arbetets granskning från tidigare i veckan.

En ny lag som sänker beviskraven, exploatering av utländsk arbetskraft, ligger nu på regeringens bord. Förslaget lades fram av en statlig utredare i slutet av förra året. 

Flera andra aktuella politiska förslag och beslut riktar också in sig mot brottsligheten i arbetslivet:

Nya krimcenter

Myndigheter som arbetar mot arbetslivskriminalitet ska samlas i regionala center, gemensamma fysiska kontor. Brotten de ska bekämpa tillsammans spänner över allt från brott mot arbetsmiljö- och skatteregler till människoexploatering. Centren är en fortsättning på ett tidigare samarbete mellan myndigheterna, med bland annat gemensamma arbetsplatskontroller. 

Redan i sommar ska Skatteverket, Polisen och Arbetsmiljöverket ha startat två center. Sedan ska antalet öka till minst sju runt om i landet – och fler myndigheter ansluta sig. 

Höjda krav för arbetstillstånd

Den första juni i år skärps reglerna för arbetskraftsinvandring. Bland annat kommer det krävas ett anställningsavtal, inte bara ett löfte om jobb, för att arbetstillstånd ska beviljas. Det ska minska risken för att arbetskraftsinvandrares villkor i praktiken blir helt andra än de utlovade. Arbetsgivare blir också skyldiga att anmäla ändrade villkor för anställda med arbetstillstånd till Migrationsverket.

Lagförslag mot exploatering

En statlig utredare föreslog i slutet av förra året två nya lagar. En mot att ta betalt för att erbjuda en utlänning arbete och en mot exploatering av utländsk arbetskraft.

Enligt utredaren Anita Linder är båda delarna straffbelagda redan i dag, bland annat som människoexploatering, men med beviskrav som är svåra att leva upp till.

Den föreslagna lagen om exploatering ska inte kräva att arbetare ställer upp och berättar om sin situation. Arbetsgivaren ska ändå kunna dömas för ”uppenbart orimliga” villkor.

Regeringen har ännu inte gått vidare med förslagen.

Kritiserad sekretess ses över

De åtta myndigheter som sedan flera år har i uppdrag att samverka mot arbetslivskriminalitet har gång på gång lyft sekretessregler som ett hinder mot framgång. Bland annat har Skatteverket pekat på att man inte kunnat tipsa övriga myndigheter om var gemensamma kontroller bör göras.

En utredare ser nu, på finansdepartementets uppdrag, över om det behövs ändringar i sekretessreglerna. Förslag ska läggas fram i sommar.

Delegation samlar kunskap

I höstas tillsattes en delegation mot arbetslivskriminalitet. Målet är ökad kunskap och stöd till dem som arbetar med att stoppa kriminaliteten.

Ordförande är LO:s tidigare chefsekonom Ola Pettersson, i gruppen finns även företrädare för fack, arbetsgivare och myndigheter.