Nästa gröna miljardsatsning i norr – ”Livrädda för kaos som på Northvolt”

Grön industriproduktion i norra Sverige, statliga kreditgarantier och jättebyggen.

I bakgrunden finns finansmannen Harald Mix, stora investeringar av pensionsförvaltaren AMF, och i båda fallen brottas man med liknande utmaningar när det gäller att säkra kompetens och elförsörjning.  

”Livrädda för att få samma kaos”

Det finns till synes flera likheter mellan Northvolt och Stegra, som tidigare gick under namnet H2 Green Steel. Bygget av den senare – en ny fabriksanläggning som ska tillverka stål med hjälp av vätgas i Boden – är nu i full gång.  

– Stegra är livrädda för att få samma kaos som det har varit på Northvolt, säger Lars Husberg, ombudsman för fackförbundet Byggnads på stålverksbygget i Boden.  

Kaoset på batterifabrikens bygge har Arbetet tidigare rapporterat om. Det handlar bland annat om långa underentreprenörskedjor, 90-timmars arbetsveckor, lönedumpning och arbetare som kryper under staket.  

Men det som facket behövde ”kriga för” att få igenom i Skellefteå – krav på max två underentreprenörsled och krav på svenska kollektivavtal – har varit en självklarhet på bygget i Boden från start, berättar Lars Husberg.  

Ovanligt samarbetsavtal

Byggnads och Stegra har nämligen skrivit ett ovanligt samarbetsavtal för att motverka fusk och kriminalitet – och det var Stegra som tog initiativet till samarbetet, berättar Joakim Lindholm, ordförande i Byggnads Norrbotten.  

– Det fanns investerare som var oerhört missnöjda med det som hände på Northvolt och de ville att Stegra skulle ta fram en handlingsplan på hur man skulle motarbeta det, säger han.   

Till en början var det tänkt som en samverkan mellan parterna på arbetsmarknaden, men arbetsgivarorganisationen Byggföretagen tyckte att kraven vara för höga och orimliga, enligt Joakim Lindholm.  

Det strandade samarbetet ”blev ett avstamp för att göra något tillsammans här i Norrbotten ändå, för att se till att bygget sker på rätt sätt, med god insyn och schyssta villkor”, skriver Stegras pressansvarige Nils Eklund över mejl.

Henrik Henriksson, som 2021 gick från att vara vd för Scania till att leda Stegra konstaterade att det ”verkar vara svårt att göra rätt när man bygger i Sverige”.

Han gav i uppdrag att byggchefen skulle se till att bygget genomförs enligt ”bästa praxis” och i enlighet med bolagets värderingar, enligt Stegras pressansvarige Nils Eklund.    

”Kallar det svenska modellen 2.0”

Joakim Lindholm brukar kalla det för ”den svenska modellen 2.0”. Om den svenska modellen ska utvecklas finns det en aktör kvar att jobba med, menar han och syftar till beställaren.  

– Om beställarna ställer högre krav på entreprenörerna på byggen så kommer det att hjälpa till att upprätthålla sund konkurrens, god arbetsmiljö och drägliga arbetsvillkor på våra arbetsplatser, säger Joakim Lindholm.  

Det finns såklart en risk att det kan förekomma oegentligheter, medvetna eller omedvetna, även hos oss, skriver Nils Eklund som svar på en fråga om hur säker man kan vara på att det inte fuskas på bygget.  

”Det vi kan göra är att försöka förebygga det så långt det går: ställa krav i avtal, kontrollera företag under tiden de är här, och att det blir tydliga och kännbara konsekvenser om man inte sköter sig. Vi har en omfattande kontroll av och krav på de bolag vi anlitar och facken är en nyckel i det arbetet. Vi utgår ifrån att det inte är dyrare för oss att göra rätt”, skriver Nils Eklund på Stegra.   

Lätt att kontrollera företag

När Lars Husberg upptäcker företag som saknar kollektivavtal, eller företag som är för långt ut på kedjan över underentreprenörer får de ett ultimatum från Stegra: Antingen håller de sig till reglerna, eller så blir de utkastade.  

Hittills har Lars Husberg gjort ett 30-tal sådana upptäckter. På bygget jobbar just nu runt 300 entreprenörer. 

I handlingar från Arbetsmiljöverket upptäcker dock Arbetet elva företag i det tredje ledet – alltså i ett led för långt ut än avtalat. Både Stegra och Lars Husberg konstaterar att undantag kan tillåtas om det är motiverat.  

”Om vi ser att det blir ett för långt led har vi en dialog med entreprenören och har alltid möjlighet att strama åt om vi ser att det är nödvändigt”, skriver Nils Eklund på Stegra.  

I och med att Lars Husberg har tillgång till systemet som registrerar företagen – något som inget fack har på något annat bygge i Sverige, enligt honom själv – är det lätt att hålla koll.  

”Ju fler kockar, desto sämre soppa”

För att undvika missförhållandena som bygget av Northvolt präglats av har fackförbunden på bygge börjat samarbeta mer.  

– Det kan finnas en prestige mellan facken. En attityd av ”det här är vårt, det där ska ni skita i”. Då kan det bli onödiga fajter. Nu hjälps vi åt i stället, säger han.   

Lars Husberg fungerar som ”spindeln i nätet”. Han håller övergripande koll på företagen, stämmer av vilka kollektivavtal de ska skriva under, förhandlar om löner och håller i kontakten med Stegra.  

Varje månad håller han möten med IF Metall, Seko, Elektrikerna, Transport och Unionen för att diskutera vad som händer på bygget. Samma dag har de möten med Stegra och lägger fram sina synpunkter.     

– Ju fler kockar, desto sämre soppa. Det är bättre att de har kontakt med ett förbund i stället för med fjorton, säger Joakim Lindholm om upplägget.  

4 000 arbetare i sommar

Just nu finns runt 2 500 arbetare på bygget, enligt Lars Husberg. Det rör sig om över 50 nationaliteter. I sommar väntas piken nås – då väntas det bli runt 4 000 på plats. 

Ju fler arbetare som strömmar till på bygget, desto farligare arbetsplatsen blir, konstaterar han.  

– Det blir fler bilar och folk som går på fel ställen. Den mänskliga faktorn blir mer påtaglig med fler människor. Det kommer bli otroligt viktigt att hålla koll på säkerheten, säger Lars Husberg. 

I början på mars inträffade den första allvarliga olyckan på bygget. En traktor välte och en man i 40-årsåldern skadades svårt. 

”Önskar vi var fler inspektörer”

Arbetsmiljöverket har genomfört flera inspektioner på bygget och hittat brister varje gång. Brister som finns på de flesta byggen – enligt inspektören Markus Tomtén – men som är förenade med risker.  

Enligt honom är det ett problem att det är svårt att göra oanmälda inspektioner på stora byggen – det finns ett värde i att komma oanmäld och se hur verkligheten ser ut, menar han. Dessutom är det svårt att få en ordentlig överblick.  

– Jag önskar att vi var fler inspektörer. När du har en byggarbetsplats där det jobbar tusentals människor är det svårt att veta exakt vart man ska lägga resurserna, säger Markus Tomtén.  

Ska generera 1 500 jobb

Nästa år väntas produktionen sätta i gång på stålverket som ska generera runt 1 500 arbetstillfällen. Då lämnas stafettpinnen över från Byggnads till IF Metall, som jobbar för fullt med att starta upp en fackklubb.  

Enligt Thomas Lundberg, ombudsman i Norrbotten, har de tidigt etablerat en bra dialog med Stegra. Det är ytterligare en lärdom från batterifabriken: vikten av att komma in i ett tidigt skede.  

– Det är viktigt att bygga upp en ordentlig skyddsorganisation – ståltillverkning är en farlig industri. Det är tunga grejer, stora processer som är i gång, stora maskiner.   

Han påpekar att Stegra till skillnad från Northvolt är en industri där det finns stor erfarenhet av i regionen. Även Stegras Nils Eklund lyfter fram att de har rekryterat människor med kunskap från stålindustrin som bidrar med sina erfarenheter i utformandet av arbetsmiljön.  

Men inte är det lätt att bygga upp en facklig organisation på en så stor arbetsplats, konstaterar Thomas Lundberg.  

– Man säger att bygga fabriken är det stora jobbet. Det tror jag är det lilla jobbet. Det stora jobbet kommer vara att klara av organisationen, klara produktionen, klara att bygga en industri med 1 500 anställda som drar åt samma håll.  

Investeringar på 1 400 miljarder kronor

Stegra är långt ifrån den enda stora satsningen i norra Sverige. Fram till 2040 väntas 1 400 miljarder kronor investeras i Norrbotten och Västerbotten, enligt Norrbottens handelskammare.   

Stora summor i omlopp, mycket riskkapital och stora byggen på kort tid. Det, och att det flygs in människor för att bygga allt som behöver byggas är en ”jäkla riskfaktor” i sig, enligt Micael Säll Lindahl, regionpolischef i norr.  

– Den kriminella ekonomin kommer att växa jättemycket om vi inte är tillräckligt på tårna, säger han.

Regionpolischefen Micael Säll Lindahl beskriver polisens relation till de stora industrierna som dubbel. Polisen ska både skydda vad de håller på med – och granska det. Polisen behöver sätta press och informera, konstaterar han.  

– Om de använder sig av oseriösa företag så sätter de arbetsmiljölagen ur spel. Det är dålig marknadsföring för dem. De bygger hållbara industrier, det kan man inte göra med människor som utnyttjas, säger han. 

Lärdomar från Northvolt

Bygget av Northvolt har bidragit med lärdomar, inte minst gällande samarbete, enligt Micael Säll Lindahl. Han syftar bland annat till de myndighetsgemensamma razzior med syfte att hitta så kallade otillåtna bostäder som Arbetet rapporterat om tidigare. 

– Det är otroligt viktigt för oss att ha koll på var människorna som bygger fabrikerna bor. Boenden används för att exploatera människor. Om boendet inte är bra genererar det också kriminalitet som narkotikabrott, våldsbrott och prostitution, säger han.  

Företag sneglar på avtalet

Enligt Joakim Lindholm, ordförande på Byggnads i Norrbotten, sneglar flera stora aktörer på deras Stegra-avtal. 

Han kan inte gå in på detaljerna men säger att han har kontakt med ”flera gruvbolag, något stålverksföretag och lite kommunala beställare”. De kommer kanske inte kopiera avtalet rakt av, konstaterar han.  

– Men egentligen hade det räckt om vi kunde ha samverkansavtal som bara innehöll en punkt: att svenska kollektivavtal ska gälla.