Regeringen föreslår mildare regler för äldre som söker sjukersättning. Ett förslag har lämnats över till riksdagen, och går det igenom börjar de nya reglerna att gälla 1 september i år.

Har du färre än fem år kvar i arbetslivet och är för sjuk för att jobba ska din arbetsförmåga inte längre prövas mot hela arbetsmarknaden, enligt förslaget. De äldres arbetsförmåga ska i stället prövas mot yrken man tidigare har jobbat i. Därmed blir det lättare att få sjukersättning.

En viktig fråga för de äldre som tidigare nekats sjukersättning, är om de nu kan söka ersättningen på nytt om de nya reglerna röstas igenom i riksdagen. Det borde gå, enligt uppgifter från socialdepartementet.

”I normalfallet kan man ansöka på nytt även om man har fått ett avslag tidigare, men tillämpningen är en fråga för Försäkringskassan”, svarar departementet på Arbetets fråga.

Att rätten till sjukersättning i dag prövas på samma sätt oavsett ålder är något som länge har kritiserats, bland annat av Försäkringskassan, myndigheten som gör prövningarna.

– Det är en välkommen och viktig förändring. Det här handlar oftast om människor i LO-yrken. De som har slitit ett långt arbetsliv och drabbats av ohälsa. De som blir fattigpensionärer som äldre. Det här är en sådan tydlig klassfråga men också en könsfråga, för främst arbetarkvinnor drabbas, säger LO-utredaren Kjell Rautio.

”Äldre skulle bli långtidsarbetslösa”

Men han vill ta ytterligare ett steg. LO anser att man endast ska prövas mot det jobb man har när man passerat 60 års ålder. Inte de jobb man haft tidigare i yrkeslivet.

Prövas man mot tidigare jobb man haft kan man, som Kjell Rautio uttrycker det, tvingas lämna sitt arbete och ställa om till nytt jobb. Det skulle riskera leda till att många äldre avslutade sitt yrkesliv som långtidsarbetslösa, anser han.

Han vill inte heller att åldersgränsen för att få ta del av de mildare reglerna sakta men säkert ska höjas i takt med den höjda pensionsåldern.

– Vid 60 års ålder upphör möjligheten att få CSN-stöd. Sätter Försäkringskassan tryck på individen att ställa om måste det kopplas till att man har tillgång till ett bra stöd, säger han.

Långt fram i tiden

En annan fråga som ställs när man söker sjukersättning är hur länge arbetsförmågan väntas vara nedsatt.

Här förväntar sig Kjell Rautio att regeringen tar till sig den statliga utredaren Samuel Engbloms förslag.

Som det ser ut nu kommer reglerna fortsatt ställa krav på att arbetsförmågan är ”stadigvarande nedsatt”. Samuel Engblom ville ändra begreppet till att arbetsförmågan ska vara nedsatt under ”överskådlig tid”. En ändring som vore ett steg i rätt riktning, menar Kjell Rautio.

Vad är då skillnaden? Jo, dagens begrepp ”stadigvarande nedsatt” handlar om väldigt långt framåt i tiden, i princip för alltid.

Den medicinska expertisen kan inte göra en rimlig prognos så långt fram, säger Kjell Rautio, och konstaterar att vi fortfarande har OECD:s hårdaste regler i det avseendet.

”Sätt gränsen vid tre år”

 Här vill LO ta ett steg till.

– Sätt gränsen vid tre år. Förväntas man ha nedsatt arbetsförmåga längre än så bör man få sjukersättning. En sådan regel är enklare att förstå och skulle öka tilliten till försäkringen. 

Förslaget som regeringen lämnat kallas för trygghetspension. Men förändringarna handlar inte om pensionssystemet, utan om förändringar av reglerna för sjukersättning.