Kinas behandling av uigurerna har väckt fördömanden världen över. Men AP-fonderna fortsätter investera svenskarnas pensionspengar i företag som misstänks för tvångsarbete.

Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Det kinesiska kommunistpartiet anklagas för att tvinga uigurer, en muslimsk minoritet från provinsen Xinjiang, att arbeta under slavlika förhållanden. 

Människorättsorganisationen Human Rights Watch uppskattar att över en miljon muslimer tvångsarbetar i Xinjiangs ”omskolningsläger”. 

De bor i sovsalar, förbjuds träffa sina familjer och får ingen lön för sitt arbete förrän de ”slutfört sin utbildning”.

Den australiska tankesmedjan Aspi beräknar att över 80 000 uigurer tvångsförflyttats från Xinjang för att bemanna tillverkningsindustrier i andra delar av landet. Sannolikt arbetar de under slavliknande förhållanden. Så många som 80 multinationella företag misstänks dra nytta av tvångsarbetet.

Kina har avfärdat anklagelserna, men samtidigt systematiskt förhindrat oberoende granskningar. 

AP-fonderna har investerat 1,5 miljarder

I oktober 2021 uppmanade Sverige – tillsammans med 42 andra länder – Kina att omgående låta FN:s människorättschef Michelle Bachelet besöka Xinjiang. I över tre års tid har hon utan framgång försökt få tillträde dit. 

Men att Sverige uppmärksammar frågan på diplomatisk nivå har inte hindrat AP-fonderna från att placera pensionspengar i företag som misstänks dra nytta av tvångsarbetet.

De statliga AP-fonderna har tillsammans nästan 1,5 miljarder kronor investerade i teknikföretag som misstänks använda sig av tvångsarbete i Kina, visar Arbetet Globals granskning. 

Granskningen omfattar enbart tekniksektorn. Men AP-fonderna har även innehav i textilindustrin och andra branscher där tvångsarbete tros förekomma.

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Apples leverantör pekas ut

Ett av de multinationella företag som särskilt pekas ut i Aspis rapport är teknikjätten Apple. Anklagelserna rör misstänkt tvångsarbete hos underleverantören Foxconn Technology vars jättefabrik i Zhengzhou sägs tillverka hälften av världens iPhones. EU-parlamentet slår i en resolution från december 2020 fast att uppgifterna i rapporten är trovärdiga.

Sjunde AP-fonden, den så kallade soffliggarfonden, äger aktier för sammanlagt 822 miljoner kronor i Foxconn Technology. Det inkluderar aktier i Hon Hai Precision Industry, som företaget heter i hemlandet Taiwan. Sjunde AP-fonden äger även aktier i Apple till ett värde av över 25 miljarder kronor.

Tvångsarbete i Xinjiang

I provinsen Xinjiang, i Kinas nordvästligaste hörn, har det under flera årtionden pågått en konflikt mellan den kinesiska centralmakten och den uiguriska självständighetsrörelsen som vill återupprätta den historiska nationen Östra Turkestan. Kina har under senare år trappat upp repressionen mot den muslimska uigurminoriteten. 

I medierapporter, forskning och resolutioner från bland annat EU-parlamentet anklagas Kina för att sedan 2017 ha tvångsförflyttat över en miljon uigurer till fängelseliknande omskolningsläger – där det förekommer tortyr, hjärntvättning och tvångssteriliseringar – som ett led i en omfattande plan för att utradera uigurerna som folkgrupp.

Flera multinationella modebolag, däribland svenska H&M, har valt bort bomull från Xinjiang på grund av misstankarna om tvångsarbete.  

Kina har bara ratificerat fyra av de åtta kärnkonventionerna från FN:s arbetsmarknadsorgan ILO. Landet har inte ratificerat konvention 29, som förbjuder tvångs- och straffarbete, eller konvention 105 om avskaffande av tvångsarbete.

Misstankar om tvångsarbete

Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på Sjunde AP-fonden, skriver i ett mejl att fonden sedan början av 2020 är i dialog med Foxconn om misstankarna om tvångsarbete.

Sjunde AP-fonden planerar dock inte att försöka påverka Foxconns storkund Apple att agera hårdare mot misstänkt tvångsarbete i leverantörskedjan, trots att anklagelser riktats mot ytterligare nio av Apples underleverantörer.

Andra och Sjunde AP-fonden har innehav i flera av de misstänkta företagen. Även Första AP-fonden har ett antal mindre innehav. Dessutom har de alla, liksom Tredje och Fjärde AP-fonden, miljardbelopp investerade i Apple.

Hur mycket bevis behöver AP-fonderna för att avsluta det här?

Nijat Turghun, flykting från Xinjiang

Motarbetar utredning av tvångsarbete

Samtliga underleverantörer har förnekat påståendena om tvångsarbete. Apple har klippt banden med en av underleverantörerna, kameratillverkaren O-Film Technology, men har i övrigt avfärdat anklagelserna. Apple har dessutom aktivt motarbetat krav från aktieägare om att utreda misstänkt tvångsarbete i leverantörskedjorna, rapporterar Financial Times.

USA stoppade redan hösten 2020 importen av bomull, kläder och datordelar från Xinjiang. Enligt ny lagstiftning från december 2021 måste amerikanska företag som importerar från Xinjiang bevisa att tvångsarbete inte förekommit under produktionen. 

De svenska AP-fonderna förhåller sig mer passiva. 

Johan Florén skriver att Sjunde AP-fonden känner till anklagelserna, men att mer specifik information krävs om respektive bolags kränkningar för att inleda dialog. Undantaget är Foxconn där tillräcklig information framkommit.

Flykting från Xinjiang: ”Naivt”

Etikrådet, som för påverkansdialoger med företag för de fyra första AP-fondernas räkning, har enligt rådets ordförande Peter Lundkvist i nuläget inte dialog med något teknikföretag som anklagats för att använda sig av uiguriskt tvångsarbete. 

Däremot för rådet dialog med Hikvision, en stor kinesisk tillverkare av övervakningsutrustning vars produkter tros ha sålts till statliga omskolningsläger i Xinjiang. Andra AP-fonden äger aktier för 225 miljoner kronor i Hikvision.

– Vi försöker få Hikvision att bli en förebild för hur man ska bete sig. De har tillsatt en visselblåsarfunktion och en klagomålsmekanism som innebär att man ska kunna hantera människor som blir kränkta. Men det betyder antagligen inte att de gör allting tillräckligt bra, så vi fortsätter dialogen, säger Peter Lundkvist.

Nijat Turghun, aktivist och ordförande i Uiguriska utbildningsföreningen, flydde 2004 till Sverige från Xinjiang. Han är inte imponerad av etikrådets arbete.

– Det låter lite naivt. Hur många kinesiska advokater sitter inte fängslade just nu, för att de försökt lösa den här situationen med hjälp av den kinesiska lagen? Så fort den går emot statens intresse så gäller inte den kinesiska lagen. Därför ser jag inte så mycket utrymme för visselblåsare, säger Nijat Turghun.

Över en miljon uigurer misstänks ha internerats i kinesiska omskolningsläger.

Fortsätter investera i Xinjiang

Ulrika Danielson, Andra AP-fondens chef för kommunikation och ägarstyrning, skriver i ett mejl till Arbetet Global att fonden är delaktig i ägardialoger med flera bolag som kan vara kopplade till tvångsarbete i Xinjiang. 

Men fonden har ännu inte uteslutit något företag på dessa grunder. Detta trots att Andra AP-fonden enligt sin ägarpolicy kan utesluta ett företag om den anser att omständigheterna är tillräckligt allvarliga, även om ”kränkning av konvention inte föreligger eller kan visas”. 

Inte heller Första eller Sjunde AP-fonden har uteslutit något bolag på grund av deras koppling till Kinas behandling av uigurerna. Enligt Johan Florén på Sjunde AP-fonden skulle det kräva att misstankarna bekräftas av en trovärdig källa såsom ett FN-organ.

Frågan är hur det ska gå till när Kina vägrar släppa in FN.

– Hur mycket bevis behöver AP-fonderna för att avsluta det här? undrar Nijat Turghun.

AP-fonderna

AP-fonderna är samlingsnamnet för de allmänna pensionsfonder som inrättades 1960 i samband med ATP-reformen. 

Första, Andra, Tredje och Fjärde och AP-fonderna är så kallade buffertfonder med uppgift att utjämna svängningarna mellan inbetalningar till och utbetalningar från pensionssystemet. Även Sjätte AP-fonden förvaltar buffertkapital men ska också placera på riskkapitalmarknaden. Sjunde AP-fonden förvaltar pengarna i premiepensionssystemet. Någon Femte AP-fond finns inte, den försvann i en reform 2001. 

AP-fonderna är egna myndigheter men regleras till skillnad från de flesta myndigheter enbart genom lag. Regeringen kan inte styra fonderna genom regleringsbrev eller budgetbeslut. Syftet är att skapa förtroende för pensionssystemet. 

Lagen om allmänna pensionsfonder slår bland annat fast att ”Första-Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande”. I oktober 2021 föreslog regeringen att Sjätte AP-fonden, som styrs av en egen lag, ska placera utifrån samma hållbarhetsmål. Även Sjunde AP-fonden ska få nya hållbarhetsregler.

Fack och arbetsgivare är representerade i Första–Fjärde AP-fonderna. 

I slutet av juni 2021 förvaltade Första–Fjärde AP-fonderna tillsammans 1 810 miljarder kronor. Sjätte AP-fonden förvaltade i slutet av 2020 drygt 45 miljarder kronor. Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av september 2021 strax över 855 miljarder kronor.