EU-minister Hans Dahlgren, arbetsmarknadsminister Eva Nordmark möter sina franska kolleger arbetsmarknadsminister Elisabeth Borne och EU-minister Clément Beaune för att diskutera minimilöner.

Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

– Jag känner mig inte lugn och trygg men jag ser ett ljus i mörkret och är försiktigt positiv, säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande efter att hon mött de två franska ministrarna och talat om EU:s förslag om minimilöner.

Den franska EU-ministern Clément Beaune och arbetsmarknadsministern Elisabeth Borne träffade igår svenska arbetsmarknadsministern Eva Nordmark och EU-ministern Hans Dahlgren samt fackliga representanter och Svenskt Näringsliv.

Den brinnande frågan var EU:s minimilöner. Det är en strid som gett upphov till många rubriker i Sverige.

Egentligen var det tänkt att att EU-kommissionen redan i höst skulle lägga fram ett färdigförhandlat förslag om hur unionen ska införa en lagstadgad minimilön. Men nu talar allt för att det blir Frankrike som kommer att försöka ro i land EU:s direktiv då de blir EU-rådets ordförandeland i början av 2022.

Sverige kritiskt trots garantier

Det är mot den bakgrund man kan se besöket av två franska ministrar under måndagen. 

Sverige är, tillsammans med bland annat Danmark, starka motståndare till att EU lagstiftar om minimilöner. Under många år har facken tillsammans med svenskar regeringar och arbetsgivarorganisationer kämpat emot ett förslag som de fruktar kan leda till att den svenska lönebildningen raseras. Den svenska linjen är att man är emot ett EU-direktiv som leder till lagstiftning.

Men det svenska motståndet har tappat mark. EU vill allt mer ge sig in i sociala frågor och minimilöner är ett sätt att minska de ekonomiska skillnaderna i unionen. Dessutom är Europafacket för att införa ett sådant förslag. Och den hårdnackade svenska hållningen har varit svår för EU att hantera eftersom arbetsmarknaden här – och andra nordiska länder som också har ett kollektivavtalssystem – anses som mycket välfungerande.

Eftersom Frankrike nästa år tar över EU-rådets ordförandeskap har de börjat förbereda sig för att hantera vad de anser vara en viktig fråga. Den franska ministerduon kom alltså till Sverige för att samla information och inleda samtal med den svenska regeringen, facken och arbetsgivarna. 

– Vi vill börja de här diskussionerna med Sverige eftersom Sverige, under det sociala toppmötet i Göteborg, la grunden för att införa sociala rättigheter i Europa. Det är därför viktigt för oss att möta våra svenska kolleger och sociala parter som spelat en viktig roll för detta, säger den franska arbetsmarknadsministern Elisabeth Borne. 

Med Lavaldomen i minne

Hon tillägger att det är viktigt att ta hänsyn till enskilda länders modeller för arbetsmarknaden och den svenska modellen med kollektivavtal.

– Vi vill hitta en väg som respekterar den svenska modellen, säger hon.

I våras kom EU-kommissionen med ett utkast till ett förslag på hur minimilönerna skulle kunna genomföras.

Det var ett förslag som inte landade i god jord i Sverige. Både regeringen och parterna på arbetsmarknaden hävdade att förslaget bröt mot EU-fördragets artikel 153:5 som säger att EU inte ska blanda sig i lönebildningen. 

EU-kommissionen menar å sin sida att de gjort allt de har kunnat för skydda den svenska kollektivavtalsmodellen som de ser som ett föredöme på den europeiska arbetsmarknaden. I förslaget står det bland annat att de länder som har ett kollektivavtalssystem ska slippa inför minimilöner.

Men det var ett löfte som få svenskar litade på. Från fackligt håll minns man fortfarande den så kallade Lavaldomen från 2007. De svenska facken var innan domen övertygade om att de hade rätt att ta till konfliktåtgärder för att pressa upp lönen för utstationerade arbetare. De flesta tolkade EU-bestämmelserna så. Men när EU:s domstolen gjorde den motsatta tolkningen så insåg flera fackliga att den utfästelse som gjorts av unionen tidigare inte gällde. Misstron växte. 

Det är en av förklaringarna till att LO och TCO fortfarande i dag är skeptiska till de löften EU-kommissionen har. 

– Vi känner till Lavalfallet, säger den franska EU-ministern Clément Beaune.

– Vi behöver klargöra och förklara för parterna att den svenska modellen är en av de bästa i Europa och vi vill göra det väldigt klart att ett EU-direktiv inte får underminera det, men samtidigt måste vi se till att en social dumpning inte är förenligt med en europeiska modellen. Vissa länder, inte Sverige och Frankrike, men vissa länder i östra Europa har svagt utbyggda skyddsnät och dålig social dialog. 

Minimilöner anses förbättra fri rörlighet

Enligt dem behövs minimilöner för att minska möjligheterna till social dumping i Europa, som de menar försvårar för den inre marknaden. Allt för stora ekonomiska skillnader mellan löntagarna i EU:s medlemsländer leder spänningar som i sin tur gör det svårare att ha en bedriva en fri rörlighet och handel.

De franska ministrarnas ord påminner om mycket som har sagts tidigare från EU-kommissionen och som inte lugnat de svenska facken. Denna gång tas dock löftena emot på ett mer positivt sätt.

Therese Guovelin säger att de talade om minimilöner och hur ett EU-direktiv kan hota den svenska modellen och att den franska hållningen var att ett direktiv inte skulle omfatta länder som Sverige som har en kollektivavtalsmodell.

– Som jag tolkar det är det så nära ett undantag man kan komma. Men jag har varit med tillräckligt länge och är inte så blåögd att jag tror att vi är hemma, men det är försiktigt positivt att de verkar ha en förståelse för det vi säger och att deras mål är att värna vår modell, säger Therese Guovelin.

– Jag tar deras uppriktiga ambitioner som ett steg framåt, säger hon. Vi har tidigare upplevt det som att vi inte har behandlats med respekt då vi gjort invändningar, men ministrarna lyssnade på oss. De har en annan attityd än tidigare.

Men det finns även konkreta frågor som har lyfts som kan förklara att LO nu har en något positivare attityd än tidigare.

Nordmark vill se två förändringar i förslaget

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark sa efter mötet att det finns två saker som måste förändras i det förslag som EU-kommissionen lagt.

– För det första får ett kollektivavtal aldrig överprövas om det är tillräckligt eller inte. Det finns en diskussion på EU-nivå om vad som är en tillräckligt hög minimilön. Men en lön som har satts i ett kollektivavtal får aldrig överprövas eftersom det är det enda sättet att respektera parternas autonomi på. Det måste stå tydligt i texterna.

Det andra punkten som Eva Nordmark framhåller är att direktivet måste bli tydligare med att EU:s ramdirektiv inte innehåller några individuella rättigheter. I klarspråk handlar det om att direktivet inte ska tolkas som att varje arbetare har rätt till en viss lön. 

– Det får inte tolkas så för det skulle innebära att om ett fall kommer till EU-domstolen skulle det kunna bli en överprövning av den svenska modellen. Det får aldrig hända, säger Eva Nordmark. 

Minimilöner

Tanken var att EU-kommissionens förslag skulle slutförhandlas denna höst då Slovenien är EU:s ordförandeland. Men ingen tror längre att den tidsplanen kommer att hålla. Den franska regeringen har dock varit tydlig med att de vill föra förslaget om minimilöner i mål under sitt ordförandeskap som är under det första halvåret 2022.

Förslaget om minimilöner har blivet en het EU-fråga. I de flesta länder så regleras de lägsta lönerna av politiker som sätter lagar om hur höga lönerna ska vara. Så är det i 21 av EU:s 27 länder. Sverige, Danmark, Italien, Cypern, Österrike och Finland är undantagen. 

EU vill införa minimilöner för att minska löneskillnaderna och den sociala dumpningen i EU. Men om man inför en generell lag så kan det innebära att lönebildningen undermineras i de länder som inte har lagstadgade minimilön. 

EU-kommissionen anger själva ingen siffra på hur hög en minimilön ska vara, men det som oftast nämns är 60 procent av medianlönen i ett land, vilket är den gräns för fattigdom som Europarådet har satt.