De svenska facken och arbetsgivaren kallar det en ödesfråga och hävdar att EU-förslaget kan torpedera dagens system för lönebildning. 

Medan EU-kommissionen och Europafacket vill se ett skarpt förslag som leder till att minimilöner införs i alla EU-länder.

”Vi behöver en minimilön för att reparera de skador som inträffade efter de hårda åtstramningarna efter finanskrisen 2008” skriver Europafacket i ett pressmeddelande.

Det är dags för rond två i kampen om EU:s minimilön.

De senaste två åren har EU-kommissionen gjort allt större ansträngningar för att införa en minimilön för alla löntagare i Europa.

När Ursula von der Leyen i år tillträdde som ny ordförande var ett av hennes löften just att införa minimilöner, som länge diskuterats i EU-sammanhang.

I våras skedde en första runda där parterna på arbetsmarknaderna och EU-länderna fick uppge vad de tycker om minimilöner. De flesta var positiva och många ville ha starka skrivningar som gör att en minimilön införs.

I Sverige, Danmark och Finland är tongångarna mer kritiska, eftersom lönebildningen där främst sker genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Politikerna lägger sig inte, som i många andra länder, i hur höga lönerna ska vara.

Efter den första rundan vill EU-kommissionen nu gå vidare med samrådsrunda nummer två. Den har blivit en månad försenad på grund av coronakrisen.

I dag, den 3 juni, inleds samrådet och EU-kommissionen har presenterat sitt underlag som parterna och regeringarna i EU ska diskutera.

Den första rundan var mer en svepande fråga om hur olika aktörer ställde sig till minimilön i EU. Denna gång är frågan mer detaljerad, vilket fått svenska fack att reagera.

– Det här är inte alls bra. Det är alldeles för detaljerat, säger Carl Albert Hjelmborn, chef för det fackliga Brysselkontoret som drivs av LO, TCO och Saco.

Den socialdemokratiska Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S) delar den uppfattningen.

– Man är i det närmaste besatt av att den här minimilönen måste gälla alla arbetstagare. Det går ju per definition inte ihop med vår arbetsmarknadsmodell. Hur ska vi kunna föra autonoma förhandlingar när det samtidigt finns en tjock lunta med föreskrifter? säger han.

Det finns en stor politisk enighet i Sverige om att minimilöner kan skada den svenska modellen. Vilket även centerpartisten Abir Al-Sahlani skriver i en debattartikel i Arbetet.

Från EU-kommissionens sida pekar man dock på växande sociala behov i andra länder. Var sjätte löntagare är, enligt EU-kommissionens definition, fattig.

Kommissionen ser även med oro på att täckningsgraden för kollektivavtal minskar. I Sverige är täckningsgraden fortfarande relativt hög, endast 10 procent står utanför.

Förslaget om minimilöner har gått så långt att det är få som tror att det inte kommer att genomföras. Mycket politisk prestige har investerats i det.

Den heta frågan just nu handlar mest om hur det kan komma att genomföras.

Det mest kraftfulla instrumentet är att utfärda ett EU-direktiv. Det skulle innebära att varje land måste anpassa sin lagstiftning efter direktivet.

För Sverige skulle det bli svårt att hålla fast vid nuvarande system för lönebildning, hävdar fack, arbetsgivare och politiker.

Samtidigt vill, enligt Arbetet Globals källor, en majoritet av fackföreningarna runt om i Europa ha ett direktiv.

Det andra sättet att införa minimilöner kan bli att EU-kommissionen kommer med en rekommendation. Det är en lösare uppmaning och kan därmed bli lättare för de nordiska länderna att svälja.

I dagens utkast anger inte EU-kommissionen om den föredrar ett direktiv eller en rekommendation. Kommissionen säger inte heller hur hög en minimilön ska vara.

Flera fack och politiska partier i Europa brukar argumentera för att en minimilön bör vara 60 procent av ett lands medianinkomst, ibland medelinkomst. Men EU ha egentligen inte mandat att bestämma hur hög lönen ska vara.

Parterna och EU-länderna har fram till den 4 september på sig att fundera ut ett svar på hur de vill gå vidare. Ett skarpt förslag från EU-kommissionen kan komma det fjärde kvartalet 2020 om inte parterna inleder förhandlingar innan dess.