Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

– Coronakrisens konsekvenser blir katastrofala. Då kan det vara lätt att ta till minimilöner som ett slags botemedel, säger TCO:s internationella chef Oscar Wåglund Söderström.

EU vill införa minimilöner för alla länder i unionen. Det har nu gjorts en första runda konsultationer där parterna har fått tycka till om det.

Den andra konsultationen – som handlar om hur förslaget ska genomföras – skulle ha inletts den 29 april.

På grund av coronakrisen har den nu skjutits upp en vecka, till den 6 maj. Därefter har parterna sex veckor på sig att lämna besked i hur de vill att ett förslag om minimilön ska se ut.

Ett färdigt förslag tros presenteras i oktober eller november.

Processen är alltså i full gång. Men det är en process som både svenska fack och arbetsgivare är starkt kritiska till.

I Sverige – och till exempelvis Danmark – så lägger sig inte politikerna i lönebildningen. I många andra länder så bestäms den lägsta lön av en lag.

I de länder där facken är svaga uppskattar de att politikerna sätter en minimilön. De har själva svårt att förhandla fram bättre villkor.

I Sverige är många med i facket och det är därför möjligt att pressa fram bra villkor utan hjälp av politiker.

Även svenska företag ser fördelar med modellen. De slipper fyrkantiga beslut som fattas av politiker som inte har koll på hur det ser ut i olika branscher.

Men när krisen breder ut sig över Europa så letar både politiker och fack efter modeller som ska minska nöden.

– Vi är oroliga för att de som är för minimilöner ska få mer eldunderstöd nu, säger Oscar Wåglund Söderström.

Att då införa minimilöner kan vara frestande men det är, enligt honom, fel väg att gå. Det skulle slå sönder en modell som fungerar bra i Sverige och andra nordiska länder.

EU-kommissionen är väl medveten om kritiken och har flera gånger bedyrat att de vill hitta en lösning som inte drabbar den nordiska modellen.

Men det är löften som svenska fack inte riktigt litar på.

Om EU-kommissionen kommer med ett bindande direktiv så måste alla länder införa minimilöner. Det är sedan EU-domstolens jobb att tolka om länderna lever upp till direktivet eller inte.

Vad EU-kommissionen lovar i dag kan vara svårt att leva upp till om några år när nya personer tillträtt.

Dessutom är det inte alltid lätt att veta hur EU-domstolen kommer att tolka lagarna.

Innan Laval-domen så var det första utslaget att det svenska fackförbundet Byggnads hade rätt att slåss för högre löner för de lettiska arbetarna. Men när sedan domen kom förlorade Byggnads, vilket kom som en överraskning för många experter.

En strid om minimilöner kan bli både bli hård och ful eftersom den handlar om så grundläggande saker.

För nordiska fack och arbetsgivare handlar det om att skydda en lönebildning som fungerat bra.

För fack och arbetsgivare i södra Europa handlar det om att säkra inkomster i kristider.

För EU-kommissionen är det också knepigt.

Det finns en risk att de inte har rätt att ens lägga ett förslag om minimilöner eftersom det i EU:s fördrag står att unionen inte ska lägga sig i lönebildningen.

Men union har satsat mycket prestige på att driva igenom detta. Den tidigare ordföranden Jean-Claude Juncker sa redan i sitt invigningstal 2014 att han ville ha en minimilön.

Den nya ordföranden Ursula von der Leyen har sagt samma sak. Dessutom har tungviktsländer som Frankrike och Tyskland varit tydliga med att de vill ha en minimilön. Även Europafacket är positiva till idéen.

Det har med andra ord investerats mycket prestige i att införa minimilöner.

Det ser alltså ut att kunna bli ett rejält bråk samtidigt coronakrisen viner i knutarna. Men möjligen har EU-kommissionen ett förslag som kan tona ner konflikten.

– Ett rykte som går är att EU-kommissionen vill lägga fram både ett direktiv och en rekommendation samtidigt, säger Carl-Albert Hjelmborn på fackliga Brysselkontoret.

Det kan låta som rena grekiskan för många.

Men ett direktiv måste alla länder följa. Om direktivet skrivs väldigt fluffigt, i stil med att alla länder måste se till att anställda får bra löner, så blir det lättare för alla länder att acceptera det.

I en rekommendation kan EU sedan uppmana länderna att lönerna minst ska vara exempelvis 60 procent medellönen. Men en rekommendation är inte lika bindande. Sverige och andra länder som i dag inte har lagstadgade minimilöner kan därför se mellan fingrarna och möjligen fortsätta att gå sin egen väg.

Svensken Per Hilmersson sitter i Europafackets ledning.

– Vi vet inte vad EU-kommissionen kommer att göra i det här fallet. Det går en massa rykten men jag vet inte vad de kommer att göra, säger han.