Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

– Det kommer att få enorma konsekvenser. Det här är siffror och prognoser vi inte har sett motstycke till sedan finanskrisen, säger svensken Per Hilmersson som sitter i Europafackets högsta ledning. 

Han pratar om en bedömning som EU-kommissionen kom med förra veckan som tyder på att coronautbrottet kan vända upp och ned på både ekonomin och arbetslivet i Europa. 

I februari var prognosen att EU-ländernas ekonomier skulle växa med cirka 1,4 procent i år. Men efter coronautbrottet fruktar EU att tillväxten istället kan landa på -1 procent. En minskning av prognosen med 2,5 procentenheter.

Det är siffror som på ett eller annat sätt sedan omvandlas till företagsnedläggningar och ökad arbetslöshet.

De branscher som drabbats värst just nu är transport- och servicenäringen samt turism och kultur.

Samtidigt som smittan sprider sig och fler blir sjuka funderar stater och arbetsmarknadens parter på vad som ska göras för att rädda jobben.

– Flera länder har infört korttidsjobb, säger Per Hilmersson.

Förutom Sverige har Österrike, Danmark, Italien använt sig av denna metod som innebär att anställda tillfälligt ska gå ner i arbetstid i stället för att sägas upp och staten ska stå för kostnaderna. 

Än så länge finns det en samsyn mellan fack och arbetsgivare i Europa samt EU-kommissionen.

Alla tre har uppgett att de vill se stimulanspaket.

Ett problem är dock att EU-länderna lovat varandra att inte använda statskassorna för att stötta egna företag.

Men när land efter land stänger sina gränser, flygbolag varslar och restauranger och barer stängs så riskerar många att bli arbetslösa.

De länder som har euro som valuta har också lovat att de inte ska ha för stora underskott i sina finanser och att statsskulden ska pressas ned.

Det finns dock ett undantag i EU:s regler för statsstöd som gör att länder, i krissituationer, kan gå in och stötta företag men även öka sina skulder.

I dag gick EU-kommissionen ut med att de lättar reglerna för när statsstöd får ges. Men det är oklart hur enskilda länders finansministrar kommer att reagera på detta. 

Minnet av den stora finanskrisen 2008 finns fortfarande kvar. Att släppa på reglerna för statsstöd och underskott leder till en högre skuldsättning. 

Samtidigt välkomnar både företag och arbetsgivare på EU-nivå en sådan utveckling.

Under förmiddagen gjorde Europafacket och arbetsgivarnas Business Europe ett gemensamt uttalande där det välkomnade EU-kommissionens besked att de vill lätta på reglerna för statsstöd. 

– För att skydda vårt samhälle krävs det att alla parter nu tar ett extraodinärt stort ansvar, sa Markus J. Beyrer, generaldirektör för Business Europe under en presskonferens i Bryssel. 

Fack och arbetsgivare vill se att stater ger garantier till näringslivet. De är även positiva till att Sverige och flera andra EU-länder skjuter upp kraven på skatteinbetalningar och arbetsgivaravgifter. 

I enskilda länder sluts också överenskommelser mellan fack och arbetsgivare.

Förra veckan hölls en stor videokonferens mellan den spanska regeringen och de två spanska fackliga centralorganisationerna, CCOO och UGT samt arbetsgivarorganisationen CEOE och Cepyme kom överens om mindre restriktive regler vid tillfälliga anställningar. 

Europafackets ståndpunkt är att EU-länderna ska gå in och ta ett ansvar för sjukpenningen så att företag inte drabbas för hårt.

Sedan den stora finanskrisen 2008 har det dock gjorts inskränkningar av sjukpenningen i många länder.

Tuffast har neddragningarna varit i Grekland, Spanien, Cypern, Irland och Italien. Där har sjukpenningens sänkts men de har även infört hårdare regler för hur länge anställda har rätt till sjukpenning.

Det har, enligt Europafacket, lett till att fler européer har gått till jobbet fast de varit sjuka.