Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

7 procent av arbetstiden i världen har svepts bort det första kvartalet 2020 i och med coronautbrottet, uppger ILO. Det motsvarar omkring 195 miljoner heltidsjobb som aldrig utförts. 

Det är en katastrof och de som drabbas hårdast är de svagaste på arbetsmarknaden, hävdar Guy Ryder som är generaldirektör på FN:s arbetsmarknadsorgan ILO.

För tre veckor sedan varnade ILO för att coronautbrottet skulle kunna kosta världen 25 miljoner nya jobb. Nu uppdateras siffrorna.

– Nu bedömer vi att 30 miljoner jobb försvann redan första kvartalet, säger Guy Ryder i en kommentar. 

De branscher som drabbats hårdast är handel, fastighetssektorn samt tillverknings- och livsmedelsindustrin. 1,25 miljarder människor – av de 3,3 miljarder som utgör den globala arbetskraften – jobbar i dessa sektorer. 

I Europa börjar en allt tydligare bild av coronakrisens konsekvenser att framträda. 

Fyra miljoner fler arbetslösa och sju miljoner korttidsanställda, har smittoutbrottet lett till enligt Europafacket.

I Norge, Finland, Sverige och de andra EU-länderna tar arbetslöshetsstatistiken kraftiga skutt uppåt. 

– Miljontals arbetare har blivit av med sina jobb och är oroliga för sina inkomster, säger Luca Visentini, generalsekreterare för Europafacket (Etuc) och tillägger att tio miljoner arbetare i EU har påverkats drastiskt av coronautbrottet. 

Europafacket – där bland andra svenska LO, TCO och Saco ingår – uppmanar EU att säkra inkomsterna för arbetare men också ge stöd till främst småföretag och offentliga sektorn som behöver tillskott för att klara vården. 

Luca Visentini vill även att EU inför en mekanism som ska stabilisera ekonomin i unionen så att bördan för att hantera krisen fördelas över alla länder. 

De europeiska arbetsgivarnas organisation, Business Europe, efterlyser också större investeringar och satsningar på näringslivet.  

På Europanivå har både facket och arbetsgivarna på Europanivå välkomnat det krisprogram – kallat Sure – som EU-kommissionen lagt fram för att stötta anställda och företag. Men flera företag i unionen kräver att regeringarna ska göra mer för att stödja dem.  

Samtidigt pågår det en dragkamp om hur EU:s stödpaket ska finansieras.

Länderna i södra Europa vill att EU ska införa så kallade coronaobligationer, där EU-länderna delar riskerna, då pengar behöver lånas till satsningar för att få igång ekonomin igen.

Det är framför allt Italien och Spanien som propagerat för sådana obligationer. Men Tyskland, Nederländerna och Finland är exempel på länder i norra Europa som varit starka motståndare till obligationer.

De vill hellre låna ut pengar till en låg ränta till de värst drabbade länderna. I södra Europa är staterna dock oroliga att det ska ställas tuffa krav på åtstramningar om stödpaketen finansieras med lån istället för coronaobligationer.

Minnena från finanskrisen 2008–2009 är fortfarande starka.

Förhandlingarna om en finansiering ska fortsätta under påsk.

Även från USA kommer rapporter om kraftigt ökad arbetslöshet. På en vecka ansökte rekordmånga – 6,6 miljoner – om att få pengar från landets arbetslöshetsersättning.