Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Gränser stängs, produktionen läggs ned och affärer och restauranger töms.

– Det här är inte längre enbart en global hälsokris, det är också en stor kris för arbetsmarknaden och ekonomin som får enorma konsekvenser för människor, kommenterar Guy Ryder, ILO:s generaldirektör, en snabbanalys som de gjort i samband med utbrottet. 

FN-organet varnar särskilt för den stora grupp som i dag befinner sig i arbetsmarknadens utkanter.

Det handlar om tillfälligt anställda eller arbetare inom låglönesektorer.

Virusutbrottet kan i värsta fall slå hårdare mot arbetsmarknaden än vad finanskrisen gjorde och som ledde till att 22 miljoner jobb försvann mellan åren 2008 och 2009. 

ILO räknar med tre olika scenarier. I det värsta så leder covid-19-utbrottet ledda till att 24,7 miljoner jobb försvinner.

I det bästa scenariot försvinner 5,3 miljoner jobb och i mellanscenariet blir jobbförlusten 13 miljoner. 

Vid sidan av jobbförlusterna spås andra effekter. 

Tillfälligt anställda och timanställda kan räkna med färre arbetstimmar. Likaså egenföretagare som blir en grupp som kan drabbas svårt.

Även lönerna spås minska. Arbetare kan, enligt analysen, förlora inkomster på mellan cirka 9 100 miljarder och 36 100 miljarder kronor detta år på grund av coronakrisen.

I kristider är det också vanligt att den informella ekonomin växer.

När många blir av med sina jobb hittar de inkomster vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden. Det kan exempelvis handla om att människor börja odla och tillverka saker som de sedan säljer på en marknad.

Ungefär hälften av den globala arbetskraften jobbar i dag inom den informella ekonomin.

Men läget är svårbedömt. Situationen ändras hela tiden och det är svårt att veta hur sjukdomsutbrottet kommer att påverka arbetsmarknaden, slår FN-organet fast i sin analys.

För att hantera krisen vill de se en starkare social dialog där fack, arbetsgivare och stater förhandlar om vilka åtgärder som ska vidtas. 

ILO ger även tre råd som de tror kan lindra effekterna på den globala arbetsmarknaden. 

Det första rådet är att skydda arbetare genom lämplig skyddsutrustning samt öka möjligheten att jobba hemma. De vill även att stater ser till att anställda får ersättning om de är hemma och att alla får tillgång till vården. 

Det andra rådet handlar om att stabilisera ekonomin. Det ska ske genom att stater och andra organisationer stimulerar ekonomin. Offentliga investeringar, satsningar på a-kassa, skattelättnader samt lån och garantier till företag samt satsningar på vården.  

Det tredje rådet handlar om att skydda människors inkomster i tider då reserestriktioner införs och gränser stängs. ILO föreslår här en rad olika program till olika grupper på arbetsmarknaden samt till företag. 

Grupperna som drabbas värst på arbetsmarknaden

• Personer som redan har hälsoproblem, ofta äldre.

• Unga, eftersom de ofta har svag anknytning till arbetsmarknaden.

• Kvinnor, som är överrepresenterade inom service- och vårdsektorn. Enligt ILO så är 59 procent av de som jobbar inom servicesektorn i världen kvinnor. 

• Egenföretagare, giggjobbare och andra arbetare som saknar sociala skyddsnät. 

• Migrantarbetare eftersom de både har lätt att förlora sina jobb men även att ta sig tillbaka hem till sina familjer. 

Enligt ILO leder smittoutbrottet till att världen kommer att få mellan 9 och 35 miljoner människor fler fattiga arbetare. Innan krisen hade FN-organet räknat med att denna grupp istället skulle minska med 14 miljoner.

Källa: ILO