Det var en allvarstyngd Jan-Olof Jacke som äntrade podiet vid Svenskt Näringslivs pressträff. 

– Vi ska komma ihåg att det här är en unik situation och den kräver unika åtgärder. Och det måste gå väldigt snabbt, vilket gör att vi kommer att få offra en del bieffekter.

Enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel räknar 41 procent av medlemsföretagen med att varsla personal, eller har redan gjort det.

Hela 53 procent av företagen upplever nu finansierings- eller likviditetsproblem. Av dessa räknar över hälften med att klara sig maximalt två månader, om de inte får kapitaltillskott.

Svenskt Näringsliv föreslår därför bland annat att systemet med korttidspermitteringar förstärks, så att företagen kan skicka hem anställda på 100 procent.

Och att staten då tar en än större del av lönekostnaderna.

Organisationen vill även se en räddningsersättning för företag där omsättningen sjunkit med minst 40 procent. Ersättningen ska då gå till att klara av fasta kostnader som till exempel hyran.

Ersättningen bör uppgå till så mycket som 80 procent av kostnaderna men högst 90 miljoner kronor per verksamhet under perioden mars till maj.

Svenskt Näringsliv vill även se slopade arbetsgivar- och egenavgifter, upp till tre miljoner kronor, för alla företag under en tremånadersperiod.

Vidare vill man att räntan på uppskjuten skatt och arbetsgivaravgifter sänks till högst 1,25 procent. Samt att de statliga bankgarantierna även ska komma mindre företag till del.

Man vill även att de minsta företagen, familjeföretag och egenanställda, som inte kan använda korttidspermitteringar, ska få del av motsvarande stöd för att förbättra likviditeten.

Kostnaden för förslagen beräknas uppgå till 200 miljarder kronor, där den största delen, 100 miljarder, landar på räddningsersättningen för företag med kraftigt sjunkande omsättning.

Från LO hörs mest ros kring förslagen, men det saknas inte ris. Framför allt när det gäller att slopa arbetsgivaravgifterna.

– Det blir som att skjuta med hagelbössa, säger LO-ordföranden, Karl-Petter Thorwaldsson till Arbetet.

– Ungefär halva det svenska näringslivet tuffar ju på ganska väl, så det betyder att det är 35 miljarder i sjön eftersom det är en subvention till dem som inte behöver subvention. 

Däremot håller han med om att systemet med korttidspermitteringar bör utvecklas. För företaget som helt blivit av med inkomsten bör det vara möjligt att skriva ner arbetstiden till noll.

Även det Svenskt näringsliv kallar räddningsersättning vid omsättningsfall, alltså pengar för till exempel hyreskostnader för företag som tappat stort, är något Karl-Petter Thorwaldsson välkomnar.

– Det tror jag är rätt tänkt. Alla riktade stöd till de som behöver det ger bättre precision. Det blir mycket billigare.

Är det något du saknar i förslagen från Svenskt näringsliv?

– Nu är det en arbetsgivarorgansisation, men det hade varit snyggt att säga att de företag som vill ta del av stöden inte får göra utdelningar. De kan inte både få stöd och samtidigt betala miljarder till ägarna. Det är väldigt svårt att förstå att de inte fick med.

Svenskt Näringslivs förslag

  • Räddningsersättning vid omsättningsfall: 100 miljarder
  • Förstärkt korttidspermittering: 14 miljarder
  • Slopade arbetsgivar- och egenavgift i tre månader: 70 miljarder
  • Statlig bankgaranti, anståndsränta 1,25 procent: 10 miljarder
  • Stöd till de minsta företagen: 5 miljarder