Regeringens utredning om arbetsrätten ska lämna förslag om ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna” när anställda sägs upp på grund av arbetsbrist.

Så är uppdraget formulerat i januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Samtidigt ska arbetsgivarna få ett större ansvar för de anställdas kompetensutveckling och förmåga att ställa om till nya jobb.

Utredningen överväger nu att låta alla företag, oavsett storlek, göra upp till fem undantag från regeln ”sist in, först ut”, erfar Arbetet (i dag får arbetsgivare med färre än tio anställda undanta två personer som är särskilt viktiga för verksamheten innan turordningen fastställs).

Men företag som tar ansvar för de anställdas kompetensutveckling och omställning ska få göra upp till tio undantag, oavsett företagets storlek, enligt ett förslag som nyligen diskuterades i utredningen.

Fackliga företrädare vill se ett lagstadgat krav på att arbetsgivaren tar ansvar för personalens kompetensutveckling, men utredningen är alltså inne på att i stället ge företagen ett slags morot för att de frivilligt ska satsa på kompetensutveckling och stöd för omställning.

Exakt vilka krav företagen skulle behöva uppfylla för att få göra tio undantag från turordningen är inte helt klart.

Men enligt de uppgifter Arbetet fått fram skulle det inte räcka att företaget omfattas av de omställningsavtal som LO och PTK har med Svenskt Näringsliv – vilket ju redan gäller alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

Utredningens tanke är, såvitt Arbetet kunnat utröna, att det ska krävas någonting mer.

I dag finns inga hinder för att ett företag som varslar om uppsägning på grund av arbetsbrist efter en kort tid meddelar att det har uppstått en ny arbetsbrist, med ytterligare uppsägningar som följd.

Företaget kan till exempel förlora kontrakt eller ändra inriktning.

Här överväger utredningen att införa en tidsgräns, så att en ny arbetsbrist som uppstår inom tre månader ska räknas samman med den första.

Därmed skulle arbetsgivaren inte kunna göra ytterligare undantag från turordningen baserat på att en ny arbetsbrist uppstått.

En sådan tidsgräns kan ses som ett sätt att gå facken till mötes.

Vid arbetsbrist är det vanligt att vissa arbetsuppgifter försvinner. Om en anställd bara kan få fortsatt arbete efter omplacering till nya arbetsuppgifter, så är förutsättningen för förtur enligt turordningen att hon eller han har ”tillräckliga kvalifikationer” för detta.

I praktiken måste arbetsgivarna acceptera att den anställde behöver viss upplärning och utbildning för att klara de nya arbetsuppgifterna – upp till sex månader, enligt Arbetsdomstolens praxis.

Arbetsgivarna anser att kravet på ”tillräckliga kvalifikationer” därmed ställs orimligt lågt. Särskilt i små företag, där möjligheterna till omplacering är små, är anställda som behöver lång upplärning en börda, har de hävdat.

Mot den bakgrunden överväger utredningen att skärpa kravet på kvalifikationer, så att den anställde måste klara de nya arbetsuppgifterna redan från början för att ha förtur till fortsatt jobb, erfar Arbetet.

En kort introduktion är i praktiken oundviklig, men mer än så ska arbetsgivaren inte behöva ge, enligt ett förslag som utredningen tagit fram.

Som Arbetet har rapporterat överväger regeringens särskilde utredare Gudmund Toijer betydande lättnader för mindre företag som säger upp anställda av personliga skäl.

Tillsammans med mjukare turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist skulle balansen mellan parterna förskjutas kraftigt till arbetsgivarnas fördel.

Utredningens förslag är dock långt ifrån färdiga. Enligt regeringens direktiv ska utredningens förslag upprätthålla balansen mellan parterna.

Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 31 maj.

Förslagen måste dock vara färdiga tre-fyra veckor tidigare för att lämnas till tryck i tid.